Ymer (isbrytare)
Från Rilpedia
Ymer i isen |
|
Ymer | |
---|---|
Överblick | |
Typ | Isbrytare |
Klass | Atleklass |
Varv | Wärtsilä, Helsingfors |
Beställd | 1974 |
Sjösatt | 1976 |
Tagen i bruk | 1977 |
Öde | I tjänst |
Allmänna egenskaper | |
Längd | 104,6 m |
Bredd | 23,8 m |
Deplacement | 9 500 ton |
Djupgående | 7,3 - 8,3 m |
Plåttjocklek | För: 32 mm |
Midskepps: 28 mm | |
Fart | Max: 19 knop March: 14 knop |
Aktionstid | 6-8 veckor |
Besättning | Cirka 20 |
Tekniska data | |
Framdrift | Diesel-elektriskt |
Propellrar (Akter+För) | 2+2 |
Huvudmaskin | 5 st Wärtsilä S.E.M.T Pielstick 12 PC 2-2V 22 000 hkr |
Propellermotor | Strömberg typ : GTOUL 135/455 DI |
Dragkraft | 190 ton |
Bunkerkapacitet | 2 200 m3 |
Ymer är en svensk isbrytare som sjösattes 1977, och är döpt efter den preexistenta jätten Ymer i nordisk mytologi. Fartyget levererades till flottan från Wärtsilä-varvet i Helsingfors i slutet av november 1978 och avgick på sin första isbrytarexpedition den 29 december samma år.
Innehåll |
Maskineri
Maskineriet består av 5 stycken 12-cylindriga S.E.M.T Pielstick dieselmotorer av V-form som har en styrka på 3,7 MW vardera. De driver var sin generator som levererar ström till propellermotorerna. Dieselmotorerna kan även drivas med förvärmd tjockolja. För hjälpmaskineri och fartygets egen förbrukning finns ett seperat, dieseldrivet system som levererar 3-fas växelström på 380 V.[1]
Fartygen i Atleklassen har efter byggnationen konverterats så att huvudmotorerna kan drivas på både diesel och tjockolja, som är billigare. När tjockolja används, uppvärms denna till 80 °C. För Ymers del skedde konverteringen sommaren 1983.[2]
Utrymmen
Ymer har en högt placerad, tornliknande kommandobrygga med 360 graders sikt. Bostadsutrymmena är ljudisolerade.[3]
Besättning
- Befälhavare
- Överstyrman
- Styrmän med isbrytarutbildning: 4
- Maskinchef
- Maskiningenjörer: 3
- Motormän: 3
- Båtsman
- Matroser: 3
- Kocksteward
- Mässman
- Dessutom tar man med praktikanter.[4]
Vetenskapliga expeditioner
Som de flesta av de större statsisbrytarna har Ymer använts för vetenskapliga expeditioner i arktiska farvatten. En av de mer kända var "Expedition Ymer 80" mellan den 24 juni och 1 oktober 1980, då 119 forskare och 55 besättningsmedlemmar följde med till Spetsbergen och Nordostgrönland. En stor del av forskarna förlades i särskilda bostadscontainrar. Ymer var vid detta tillfälle den första svenska isbrytare som hade besökt Arktis.[5]
Referenser
- ↑ Staffan Fischerström, 1997 Isbrytare ss. 162-163 ISBN 91-970700-92
- ↑ Ibid. s. 163, 197
- ↑ Ibid. s. 159
- ↑ Sundsvalls Tidning 2006-03-19 (Läst 2008-12-25)
- ↑ Staffan Fischerström, 1997 Isbrytare ss. 195-196
|