Seoul

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Wiryeseong)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 37°33′N 126°59′O / 37.55, 126.983

Seul mapa.png

Seoul (koreanska: 서울), alternativ stavning Söul, är huvudstaden i Sydkorea. Seoul är, förutom Sydkoreas största stad också en av världens folkrikaste städer med 10,36 miljoner invånare (2006) i staden och 24,1 miljoner invånare (2007) i hela storstadsregionen, som brukar kallas Seoul National Capital Area. Det inkluderar städerna Seoul och dess hamnstad Inchon samt omgivande satellitstäder i Gyeonggiprovinsen. Inom storstadsområdet bor nästan hälften av Sydkoreas befolkning, och ungefär en fjärdedel inom själva Seoul.

Seoul är ett globalt finans, teknologisk- och kulturområde och brukar även räknas som en global stad. 2008 låg den på plats nio på listan över världens bästa finansstäder 2008.[1] Många internationella företag, som LG, Samsung och Hyundai har sitt säte i Seoul. Det är dock världens femte dyraste stad att bo i och den andra dyraste i Asien. 1988 hölls här olympiska sommarspelen. Seoul var även en spelplats för fotbolls VM 2002. Seoul är också en av de säkraste städerna i Asien.

Innehåll

Namn

Seoul har historiskt varit känd som först Wiryeseong (위례성; 慰禮城; Baekje), sedan Hanyang (한양; 漢陽) och slutligen Hanseong (한성; 漢城; Goryeo och Joseon). Det nuvarande namnet, antaget 1945, kommer från det äldre koreanska namnet Seorabeol eller Seobeol (huvudstad), ett ord som ursprungligen syftade på Gyeongju, Sillas huvudstad.

Kinesiskt namn

Till skillnad från de flesta platsnamn i Korea finns det inga hanja (kinesiska tecken) bakom namnet Seoul. I modern tid har man därför på kinesiska fortsatt kalla staden vid dess gamla namn Hànchéng (漢城, koreanska: Hanseong, staden vid floden Han). 1910-1945, när Korea lydde under Japan, var den officiella benämningen Keijō (京城), vilket även användes på frimärken, i företagsnamn och annat. I januari 2005 förklarade så stadens myndigheter att man fortsättningsvis ville bli benämnd Shǒu'ěr (首爾/首尔; koreanska: 수이, Su-i) på kinesiska. Det är en ljudmässig översättning och tecknet (shǒu, huvud) kan också syfta på huvudstad. Denna förändring är dock endast avsedd för talare av kinesiska och har ingen inverkan på hur Seoul benämns på koreanska eller andra språk.

Historia

Man tror att människor har funnits i området sedan Paleolitikum. De fanns främst längst Hanfloden. Arkiologiska undersökningar har visat att de har varit civiliserade sedan Neolitikum. I samband med att brons introducerades vid 700 f.Kr. började bebyggelsen sprida sig mot inlandet. Den första staden där Seoul nu ligger grundades år 18 f.Kr. av Baekje, som var ett av Koreas tre kungariken, som under perioden stred om kontrollen över Koreahalvön. Vid staden, som fick namnet Wiryeseong utspelades det ofta strider kungadömena emellan, eftersom det var ett så strategiskt viktigt område. Vid år 392 fick Koguryo kontroll över staden. 551 fick en allians mellan Silla och Baekje kontroll. Snart fick Silla självt kontroll över staden, och snart även hela Koreahalvön. 1104, då Goryeodyanstin hade makten byggdes det ett palats i staden. Även under den tiden hade området strategiskt betydelse, iochmed närheten till Hanfloden.

1394, i början av Joseondynastyn flyttades huvudstaden till Seoul. Det byggdes en mur runt staden för att skydda stadens invånare från vilda djur som tillexempel tigrar, tjuvar och attacker. Muren står inte längre kvar idag, förutom i bergen norr om staden. En del portar står dock fortfarande kvar vid Seouls downtown-distrikt.

I slutet av 1800-talet, efter hundratals år av isolation öppnades staden upp för utlänningar och började moderniseras. Seoul blev först i Östasien med elektricitet, spårväg, vatten, telefon och telegraf, mycket beroende på handeln med USA. Till exempel var Seoul Electronic company, Seoul Electric Trolley Company och Seoul Fresh Spring Water Company i amerikansk ägo. 1910 utsattes staden för Japans ockupation av Koreahalvön som skulle vara framtill 1945. Seoul blev kolonihuvudstad i Japanska Korea, som Korea kallades under ockupationen. Staden gick under namnet Gyeongseong under denna period. Japanese General Government Building, som revs mellan 1995 och 1996 blev sätet för den japanska koloniala regeringen. Efter andra världskriget och befrielsen 1945 antog staden sitt nuvarande namn, Seoul. När Sydkorea utropade sig som självständigt antogs Seoul som huvudstad.

1950 bröt Koreakriget ut, och staden kontrollerades av kinesiskt-stödda Nordkorea och FN-stöda Sydkorea om vartannat. Under kriget utplånades staden nästan helt. En våg av flyktingar från norr ökade befolkningen till en uppskattad siffra på 2,5 miljoner människor.

Staden byggdes dock upp igen och växte särskilt snabbt, samtidigt som levnadsstandarden förbättrades under industraliseringen och under den efterföljande snabba ekonomiska tillväxten i landet under 1960- och 1970-talet. Under en boom på 1980-talet började högväxta kontorsbyggnader och lägenheter dyka upp i staden. Föroreningar och trafikstockningar blev dock ett allvarligt problem då urbanisering ökade i takt och allt fler människor kom till stadsområdet. Trots att ett grönt bälte runt staden upprättades blev staden en av världens mest förorenade och överbefolkade i världen.

Under 1990-talet byggdes ett antal historiska monument upp igen, däribland Gyeongbokgung. Staden var värd för olympiska sommarspelen 1988 och var också en av spelplatserna under VM i fotboll 2002.

2004 beslöt den Sydkoreanska regeringen att byta huvudstad från Seoul till Gongju.

Geografi

Floden Cheonggyecheon i centrala Seoul

Seoul är belägen i den nordvästra delen av Sydkorea, i en sänka vid Hanfloden. Den är omgiven av berg, vilket har gjort den anses vara en av världens vackraste städer. Staden täcker en yta på 605.39 km². Hanfloden delar staden i två delar. Området blev omstritt, då det låg strategiskt viktig belägen för handel till Kina. Seoul ligger 5 mil från den demilitariserade zonen, vilket gör staden utsatt för robotangrepp.

I staden råder ett fuktigt kontinentalt klimat, som det även gör i det övriga landet, trots att landet är ganska litet och omgivet av vatten på tre sidor. Somrarna i Seoul är för det mesta varma och fuktiga, med monsun mellan juni och juli. Augusti är den varmaste månaden med en genomsnittstemperatur på mellan 22° och 30°C. Vintrarna är oftast mycket kalla och något torrare. I januari är genomsnittstemperaturen -7° och 1°C. Det brukar vara ungefär 28 dagar med snö per år.

I början av 2000-talet restaurerades floden Cheonggyecheon som numera är ett populärt område för rekreation.

Administrativ indelning

Seouls 25 distrikt

Seoul är indelelat i 25 distrikt (gu).[2] Distrikten varierar på en yta mellan 10 till 47 km² och en befolkning mellan 140 000 till 630 000 människor. Songpa är det mest befolkade och Seocho det största till ytan. Distrikten är sedan uppdelade i dong, som det finns 522 av totalt. De är sedan indelade i 13 787 mindre tong som också är indelade i 102 796 ban.[2]

Demografi

Befolkningen i Seoul är nästan uteslutande koreaner, med några kinesiska och japanska minoriteter. Utläningar, som har ökat kraftigt på den senaste tiden upptar idag ungefär 2 procent, eller 229 000 (2007) av stadens invånare. De största religionerna i staden är kristendom och buddhism. Andra mindre är shamanism och konfucianism.

Ekonomi

Seoul är en stor finansknutpunkt i Asien och några av världens största företag har sina huvudkvarter där. Med en BNP på över $200 miljarder bidrar staden med ungefär 21 procent av Sydkoreas BNP och är den fjärde största i Asien och en av de tjugo största i världen.

Många internationella banker har filialer i staden, som Citigroup, HSBC och Mizuho Financial Group. Seoul har också utmärkt sig som en stor shoppingstad. Dongdaemunmarknaden är den största marknaden i hela Sydkorea. Yongsangs elektroniska marknad är den största elektroniska marknaden i hela Asien. Namdaemun är den äldsta marknaden som är aktiv en idag, och även den största shoppingmarknaden i staden.

Kommunikationer

Det finns två flygplatser tillgängliga för Seoulbor. Gimpo Airport i staden Gimpo byggdes ursprungligen under Koreakriget och var länge den enda flygplatsen i närheten. År 2001 färdigställdes Incheon International Airport i staden Inchon och tog över i stort sett all internationell flygtrafik, medan Gimpo flygplats numera till största delen endast har inrikesflyg. Inom staden så kan man ta sig fram genom buss, tunnelbana (Seouls tunnelbana) och tåg.

Seouls buss drivs av den lokala regeringen. Det finns en hel del terminaler där man kan fortsätta till många städer runtom i landet. Tunnelbanan binder samman alla stadens distrikt och omgivande områden. Tunnelbanan används av 8 miljoner personer varje dag. Det drivs av Korail, Seoul metro och SMRT. Se Seouls tunnelbana.

Med tåg kan man nå alla större städer i Sydkorea. Tågen har en genomsnittshastighet på över 300 km/h.

Utbildning

I Seoul finns det en rad universitet. De mest prestigefyllda i Sydkorea finns där.

Sport

Seoul har genom åren arrangerat många sportarrangemang, till exempel Asiatiska spelen 1986, Olympiska sommarspelen 1988, Paralympiska sommarspelen 1988 och VM i fotboll 2002. På orten är Taekwondo mycket populärt och tillika Sydkoreas nationalsport. World Taekwondo Federation har sitt sätte i staden. Fotboll är också populärt. FC Seoul, som spelar i K-League, härstammar från Seoul.

Referenser

  1. Citymayors.com ”Citymayors”. http://www.citymayors.com/economics/financial-cities.html Citymayors.com. Läst 8 december 2008. 
  2. 2,0 2,1 ”Administrative Districts”. Seoul Metropolitan Government. http://english.seoul.go.kr/gover/organ/organ_03adm.htm. Läst 2008-05-02. 

Externa länkar



Personliga verktyg