Ockupation
Från Rilpedia
Ockupation är ett folkrättsligt, militärt och civilrättsligt uttryck.
Innehåll |
Ockupation (folkrätt)
Ockupation i folkrätten är definierad genom Haagkonventionen (1907) och i Fjärde Genevekonventionen.
I folkrättsliga och militära sammanhang innebär ockupation att en stat
- militärt besätter annan stats territorium, eller ett herrelöst territorium
- att besättande är mer än helt tillfälligt, och
- att den ockuperande staten övertar alla eller delar av den ockuperade statens funktioner som laglig myndighet.
De ovannämnda konventionerna reglerar befogenheter och skyldigheter för den ockuperande staten mot civilbefolkningen i det ockuperade området. Den ockupanten skall överta ansvaret för liv, hälsa, egendom och uppehälle. Befolkningen i det ockuperade området behåller sin statstillhörighet/medborgarskap och lyder under sin gamla regering men är också skyldiga att följa ockupantens ordningsregler. Ockupationsmakten kan tillsätta egen polisstyrka i orådet. Tvångsförflyttning av befolkningen till annat land får ej ske, utom från stridszon, ej heller får den ockuperande statens befolkning flytta in i området. Militärtjänst liksom tvångsarbete utomlands får ej ske. Inhuman behandling, som tortyr, repressalier, bestraffning för handlingar som skedde före ockupationen, kollektiv bestraffning får ej ske, liksom plundring, förstörelse av egendom. Sjukvården skall tillhandahållas liksom röda korsets hjälpverksamhet skall tillåtas och underlättas, liksom humanitära hjälpsändningar.
Ofta sker en ockupation olagligt (d.v.s. stridande mot folkrätten), men den kan också följa av en berättigad självförsvarshandling.
I den mån en militär invasion av en stat sker i lagliga former används i allmänhet uttrycket intervention, till exempel humanitär intervention, vilket enligt FN:s stadga förutsätter beslut i säkerhetsrådet. Huruvida en stat i ett folkrättsligt godtagbart krig kan tillägna sig erövrat territorium permanent eller tillfälligt är i många fall omstritt. FN:s generalförsamling har bl.a. förklarat att Israels krigsvinster från 1967 utgör ockupation.
En ockupation följs i vissa fall av annektering.
Några kända fall av ockupation
- Tyskland ockuperade flera stater under andra världskriget.
- Efter andra världskriget hölls Tyskland under ockupation 1945-1949 av de fyra segrarmakterna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA.
- Israel har ockuperat delar av flera stater som Egypten (Sinai) och södra Libanon samt ockuperar/annekterar fortfarande delar av Västbanken.
- Marocko ockuperar stora delar av Västsahara sedan 1975.
- USA och dess allierade ockuperade Irak 2003-2004, efter Irakkriget 2003, se vidare ockupationen av Irak.
Ockupation (civilrätt)
Ockupation i civilrätt betyder att ta i besittning något som saknar ägare, det vill säga herrelös.
Husockupationer etc.
I vardgsspråk kan ockupation också syfta på att civilpersoner utan tillstånd besätter en byggnad eller annan plats. Detta kan göras för att skaffa en bostad i till exempel kåkstäder eller som politisk manifestation. Se bland annat husockupation, Reclaim the City och kårhusockupationen.
Externa länkar
- Convention (IV) respecting the Laws and Customs of War on Land and its annex: Regulations concerning the Laws and Customs of War on Land. The Hague, 18 October 1907. - Haag-konventionen
- Convention (IV) relative to the Protection of Civilian Persons in Time of War. Geneva, 12 August 1949. - Fjärde Geneve-konventionen
- Kan man genom ett originärt fång förvärva äganderätten till en byggnad? (Magisteruppsats)