Wetzlar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Wetzlar
Wetzlar
Stadsvapen & karta
Wappen der Stadt Wetzlar Tyskland med Wetzlar markerat
Kortfakta om Wetzlar
Delstat: Hessen
Yta: 75,67 km²[1]
Folkmängd: 51 934 (31 december 2007)[1]
Befolkningstäthet: 686 invånare/km²
Geografiskt läge: 50°34'N
08°30'Ö
Registreringsskylt: LDK
Postnummer: 535521 – 35586
Riktnummer: (+49) 06441
Webbplatser: www.wetzlar.de (tyska)
Politik
Borgmästare: Wolfram Dette (FDP)
Styrande partier: SPD, CDU, FDP och Die Grünen

Wetzlar är en stad i den tyska delstaten Hessen. Staden ligger på båda sidor om floden Lahn och har omkring 52 000 invånare på en yta på 75,67 km².

Innehåll

Geografi

Wetzlar ligger i Lahn-Dill-Kreis i mellersta Hessen vid floden Lahn, inte långt från där den ändrar riktning från syd till väst vid höjderna nära mynningen av bifloden Dill. Staden ligger mellan de hessiska lågbergskedjorna – söder om Lahn ligger Taunus, norr om Lahn och väster om Dill börjar Westerwald, norr om Lahn och öster om Dill börjar Rothaargebirge. Högsta punkten inom stadsgränserna är Stoppelberg, 401 m ö.h.

Wetzlars grannstäder är Gießen uppströms Lahn 12 km från centrum till centrum, Koblenz 80 km nedströms, Limburg an der Lahn 40 km västerut, Siegen 50 km mot nordväst, Dillenburg 30 km åt norr, Marburg 30 km mot nordost och Frankfurt am Main 60 km söderut.

Wetzlar och Gießen är två huvudorter detta lilla (ca 200 000 invånare) stadsgytter i mellersta Hessen. Längs floddalarna av Lahn (öst och väst) och Dill (norr) finns tätorter som delvis växer ihop med Wetzlar. De låga bergskedjorna runt om Wetzlar mot nordväst, nordost och syd, är däremot tätt skogsbevuxna och mycket glest befolkade.

Historia

Stadens ursprung är okänt, men man vet att det byggdes en kyrka år 897 i Wetzlar. 1180 blev Wetzlar Riksstad (Reichsstadt) som betydde att staden inte längre tillhörde ett land utan var en självständig stad i heliga romerska riket av tysk nation. Tyska orden byggde hus i staden 1285 och senare byggdes även ett kloster av Franciskanerorden.

På grund av stadens behov av att försvara sin självständighet krävdes stora mängder pengar. Det ledde till stadens konkurs 1370. Konkursen påverkade staden i nästan hundra år, till exempel var man tvungen att stoppa det redan påbörjade domkyrkobygget. Krisen slutade först när staden tillåtit många vallonska flyktingar att flytta till Wetzlar 1586.

En rejäl tillväxt fick staden 1689 när rikskammarrätten (Reichskammergericht), en av dåtidens högsta domstolar, flyttades från Speyer till Wetzlar.

Wetzlar var tvungen att avstå sin status som riksstad 1803 och tillhörde därefter kurfurstendömet Mainz. När det tysk-romerska upplöstes 1806, upplöstes även rikskammardomstolen och staden hamnade i sin andra stora ekonomiska kris. 1815 efter Wienkongressen tillföll staden Preussen, fast Wetzlar och resten av Preussen inte geografiskt var sammanhängande (s k exklav).

Anslutning till järnvägsnätet fick staden 1862 och till följd av detta grundades flera fabriker i staden, bl a mycket framstående optisk industri.

Gamla staden (Altstadt) berördes inte av flygattacker i andra världskriget. Däremot fanns det andra stadsdelar som drabbades hårt och förstördes i kriget.

Efter andra världskriget blev Wetzlar del av Hessen och tvångsförenades 1977 med staden Gießen och 14 andra kommuner till storstaden Lahn. Staden Lahn upplöstes dock ca två år senare på grund av stora protester mot sammanslutningen.

Stadsdelar

Wetzlar är indelat i 8 stadsdelar (Stadtteile):

  • Blasbach
  • Dutenhofen
  • Garbenheim
  • Hermannstein
  • Münchholzhausen
  • Nauborn
  • Naunheim
  • Steindorf

Näringsliv och ekonomi

Wetzlars ekonomi vilar till största delen på företagen Leica (tidigare Leitz) och Buderus, men det finns också många andra företag i staden som sysslar med optisk industri, såsom kameratillverkaren Minox (känt för sin "spionkamera") och Zeiss kikar- och objektivtillverkning. Detta gör Wetzlar till ett centrum för tysk optisk och finmekanisk industri vid sidan av Jena och Oberkochen.

Staden ligger vid de tyska motorvägarna A45 och A480 samt har anslutning till flera järnvägslinjer mot Frankfurt, Kassel, Köln, Aachen, Siegen och Koblenz.

I Wetzlars utkanter korsar motorvägen A45 som går från Dortmund (Ruhrområdet) till Aschaffenburg och A480 från Reiskirchen (met samband an A5 in riktning Hamburg och Kassel) till Wetzlar om Gießen.

C:a 60 km från staden ligger Frankfurts flygplats.

Turism

Gamla staden

Nattlig vy mot Altstadt med domkyrkan och bron över Lahn
Altstadt
Altstadt

Domkyrkan i Wetzlar

Wetzlarer Dom

Domkyrkan i Wetzlar (Wetzlarer Dom) är en av staden kännemärken. Bygget påbörjades 1230 och är ännu inte avslutat. Den är efterföljare till en förutvarande "Frälsarens kyrka" som invigdes i 897.

Utbildning

Wetzlar har inget universitet men däremot flera avdelningar av Fachhochschule Gießen-Friedberg (yrkeshögskola). Den närmaste högskolan är i Gießen.

Sport

Kända personer

Vänorter

Mall:Landsdata Frankrike Avignon, Frankrike Mall:Landsdata England Colchester, England Mall:Landsdata Tyskland Berlin-Neukölln, Tyskland
Mall:Landsdata Italien Siena, Italien Mall:Landsdata Tjeckien Písek, Tjeckien Mall:Landsdata Tyskland Ilmenau, Tyskland
Mall:Landsdata Österrike Schladming, Österrike Mall:Landsdata Österrike Reith bei Kitzbühel, Österrike Mall:Landsdata Namibia Windhoek, Namibia

Källor

  1. 1,0 1,1 Statistisches Bundesamt Deutschland, Gemeindeverzeichnis

Externa länkar


Personliga verktyg