Tromb
Från Rilpedia
- För tidningen, se Tromb (tidning). För trombos, förkortat tromb, se blodpropp.
Tromb, tornado och skydrag är olika benämningar på kraftiga virvelvindar som bildar en nästan lodrätt stigande luftvirvel med en diameter på 100 meter upp till 1 kilometer för kraftiga tornador, i sällsynta fall har man observerat tromber med en diameter på så pass mycket som 2-4 km. Skydrag är dock skilt från de övriga då det inte är någon marknära virvelvind. Skydrag är en i molnbasen synlig roterande del av ett moln, men når aldrig mark. Tromberna uppstår vid kraftiga åskväder, det är vanligt att en horisontell molnrulle bildas på åskvädrets bylinje; denna kan sedan vrida sig vertikalt och når marken som en tromb. Karaktäristiskt för en tromb är då den molnslang eller rep som bildas mellan moln och mark i trombens inre del.
Innehåll |
Tromber i Sverige
.jpg)
Tromber förekommer i Sverige företrädesvis om sommaren, men de är inte vanliga. SMHI får kännedom om ett tiotal observationer av tromber varje år. Det exakta antalet tromber är okänt, eftersom de är lokala och rätt kortlivade fenomen. Sverige har mycket ödemark där tromber kan uppstå, utan att någon observerar dem. De flesta observationerna görs dagtid. Svenska tromber är också vanligtvis svaga jämfört med de som förekommer i Nordamerika. De svenska tromberna är också ganska smala, och typiskt för dem är deras höjd, som är upp till flera kilometer. Någon tromb starkare än F1 på Fujita-skalan har inte registrerats i Sverige de senaste åren.
Sverige har inte några större möjligheter att varna för lokala tromber, då utrustningen som krävs inte är heltäckande. Dessutom är inte tromberna något större problem. Åskmoln studeras emellertid kring större flygplatser. Superceller förekommer ibland i Europa men över Sverige är dessa föga kända. Vi har inte de extrema instabila luftblandningar som bygger upp dem. SMHI har i sina väderprognoser möjlighet att ge allmän varning för tromber. Detta brukar ske i samband med att prognosen förvarnar om ovanligt aktiva åskväder. De svenska tromberna betraktas som kusiner till amerikanska tornador, då Fujita-skalan inte används i massmedia. I Sverige finns tendenser till utbrott. Tromber har ofta setts på flera närliggande platser samma dag. Bland äldre tromber i Sverige kan följande nämnas: Hallsberg 1875, Strömsberg 1885, Vimmerby 1890 samt Borås 1899. Den 14 juli 2007 drabbades Bottnaryd i Jönköpings kommun av en massiv tromb som ödelade ett två kilometer långt och hundra meter brett område. En gård klarade sig med en hårsmån från ödeläggelse.
Trombernas uppkomst
Vid intensiva observationer av åskmoln kan den uppmärksamme se den karaktäristiska mattvirvel som är den horisontella molnrotationen på bylinjen. Detta är trombens vagga. Denna rulle kommer igång i turbulens-korridoren mellan uppvindar och fallvindar, som i detta läge är lutande gentemot marken och kallas advektion. Sedan händer följande: Ena ändan av rullen får kontakt med uppvindarna och då utvecklas ett fenomen där rullen tippar. Motsatta delen av rullen, eller virveln, arbetar sig nedåt och bildar ett trattmoln eller slang "trattmoln". Mot slutet roterar luften i ett uppvindsområde nära marken och det är tydligt när markkontakten sker eftersom jord och grus rivs upp i ett dammoln. Vindmotståndet ökar med kubiken på vindhastigheten, vilket innebär att stora skillnader på skador som ett vindfenomen har orsakat, kan härledas till skillnader i några få sekundmeters vindhastighet. Vindhastigheten är högre i den del av trombvirveln som sammanfaller med trombens rörelseriktning gentemot marken, så i den delen blir skadorna större. Jordrotationen ger upphov till en Corioliskraft, som styr åt vilket håll stora luftmassor som lågtrycksystemen roterar, men den har har en ringa påverkan på tromberna, som lika väl roterar åt andra hållet, och är lika vanliga. Skälet till att slangen är synlig som ett trattmoln, är att fukten i luften, dvs vattenångan, kondenseras till vattendroppar, så som det sker i moln, dimma eller dagg. Luften rör sig här hastigare, vilket betyder att lufttrycket sjunker. Daggpunkten innebär en separering av kyla och värme där luften blir ca 10 grader varmare och lättare. Vattendropparna tar med sig kylan. Detta intensifierar uppvindarna och är åskmolnets och trombens drivkraft. Tromben är komplex med en större roterande vind som blåser in i spiral mot snabeln. Vindens friktion mot marken ger samma effekt som för pickupen som rör sig på en roterande grammofonskiva, den drar sig inåt. Detta friktionsfenomen kallas skating. Men det finnes komplexa motriktade gyrofenomen, vilket syns bland annat i de tunga föremålen som kastas utåt från snabeln. Den roterande vinden representerar också en mycket stor massa. En kvadratcentimeters luftpelare väger cirka ett kilo vid havsnivå. Slangen ökar normalt i bredd när tromben blir kraftigare. Detta är en regel med undantag. Det är extremt ovanligt att ett åskväder utvecklar en tromb. Detta är inte hela sanningen om trombens utveckling och tankarna går även till leksakssnurran Tippetopp, som vrider sig runt sin axel. Tromben kan betraktas som en slags ordning i kaos. Virvelns modell kan beskrivas matematiskt med begrepp som Lorenzattraktorn.
Havstromber är vanligare
Det är vanligt att tromber bildas över hav och stora sjöar, men dessa anses inte kunna bli så kraftiga, att de kan bli en fara för den tyngre sjöfarten. Dessa tromber kallas havstromber (en. waterspouts). Berättelser hur fisk som sugits upp och fallit från skyn torde stämma. Havstromber drar även in över Sveriges kuster, men de är relativt svaga. Utomlands finns exempel på kraftiga havstromber som dödat människor. Varför havstromber är vanligare vet man inte. Sannolikt bidrar den mindre friktionen till att virvelstrukturen kan bildas och fortleva. Vid ett tillfälle rapporterades från Öresund att inte mindre än tre tromber utvecklades till två, och sedan till en. När denna försvann kom en fjärde, såg förbluffade ögonvittnen på Kullaberg den 7 augusti 2005. Mellan Danmark och Sverige driver ofta landbildade åskväder till havs, men tromberna bildas oftare på kallfronter.
Fallvind vanlig förväxling
Det finns också exempel på tromber som gått i skogsmark, men inte observerats direkt. Skadorna kunde ses som en lång gata med fälld skog, som ligger in mot snabelns centrum. Det som efteråt kallas tromb, är i många fall mycket kraftiga vindar, som kan förekomma framför och i ett åskväder, så kallade fallvindar. Dessa vindar bildas när intensivt regn och hagel drar med sig luft i fallet, och denna luft breder ut sig med stor häftighet från åskvädret. Träd faller oftast i en riktning eller ut från den fallgata som kan bildas.
Exempel på tromber i Sverige under modern tid
Lite om stormskador på skog orsakade av tromber under 1900-talet enligt rapport från skogsvårdsstyrelsen. [1] Några av dessa tromber ger endast lätta skador. Men exempelvis den i Eskilstuna år2006 orsakade dock relativt kraftiga skador på ett campingområde.
- 5 juli 1947: En tromb drog över Västbo härad i Jönköpings län. Den fällde en 4 mil lång sträcka skog.
Samma dag gick även en tromb över östra Värmland, då 5 000 kubikmeter fälldes på 400 ha. Sommaren 1947 var het.
- 1949, 25 oktober: YTTERSTA DOMEN - trodde Barvaborna[2] om tromb. Skog sopades bort - Fruktansvärt oväder - Vägen blockerades - Öronbedövande dån. Detta rapporterade Eskilstunakuriren.
- 1950, 22 juni, Orsa och Mora: En tromb orsakade en kalyta med 70 meters bredd och 8 kilometers längd.
- 1953 i maj: En tromb fällde 4 1/2 hektar i Älvsborgs län.
- 1957 och 1958 förorsakade tromber i Norrbotten omfattande skador på skog.
- 10 juli 1993 drog en tromb genom Dalarna från Brovallen, genom Avesta och Horndal och upplöstes i Byvalla. Rapporter berättar om nedfallna träd på vägarna, hustak som blåst bort, förstörda hus, samt intensiva hagelskurar och åska. Skador för miljoner uppstod. En 6-årig flicka omkom av ett fallande träd. Detta blev känt som den värsta stormen i området under hela 1900-talet.
- Den 6 november 1994 [Åsle, 10 km utanför Falköping] En tromb drabbade en gård där över 70 kor fick sätta livet till då ladugården gav vika.
- Den 31 juli 2003: Cirka 15 tromber över vattnet mellan Anholt och Varberg sågs av en seglare, enligt SMHI.
- Den 19 augusti 2003 rapporterades från Kattisavan nära Lycksele en ovanligt intensiv tromb, enligt SMHI.
- Den 23 augusi 2003 på Hjälmaresunds camping i västra Södermanland drog en tromb förbi och välte omkull flera husvagnar.
- Den 25 augusti 2003 vid Falkenberg: En tromb drabbade ett sommarstuge- och campingområde i Olofsbo intill Kattegatt, söder om Morups tånge, enligt Hallandsposten.
- Den 24 april 2004 passerade en tromb Skåne.
- Den 3 juli 2004 passerade en tromb i Ljungby
- Den 16 juli 2005 passerade två tromber i Örebro och en i Ulricehamn enligt SR Sjuhärad [3]. Tre dragseglare sögs upp ur vattnet av ytterligare en tromb i Halmstad.
- Den 9 augusti 2005: Tromb över Ryssberget i Blekinge.
- Den 28 maj 2006: Tromb i Alingsås enligt observatörer vid Alströmergymnasiet. Den kom från Kvarnbacken och drog fram mot Noltorp.
- Den 23 augusti 2006 passerade en tromb utanför Eskilstuna.
- Den 26 augusti 2006. En tromb svävade över vattnet vid Skanör på söndagsmorgonen omkring klockan 9.30. Strax efter kom en till, rapporterade Sydsvenskan [4].
- Den 27 augusti 2006 passerade en tromb i Njurunda.
- Den 17 januari 2007 Tromb i Utvalnäs Gävle.
- Den 22 januari 2007 rapporterar GP [5] om en tromb i västra Tjörn sunnastrand som flyttade på en sjöbod.
- Den 12 februari 2007 kl 16.30: Tromb i Östanmor enligt Dalademokraten.
- Den 14 maj 2007 kl 18 drabbar en [6]tromb samhället Virsbo i Västmanland i samband med att en kraftig kallfront med åskväder passerade över södra Sverige.
- Den 24 juni 2007 kl 15.18 drabbades Östersund av en tromb, en liten på cirka 1 meter i diameter.
- Den 14 juli 2007 på kvällen ödelade en massiv tromb ett två kilometer och hundra meter brett område i närheten av Bottnaryd i Jönköpings kommun. En gård klarar sig från ödeläggelse med en hårsmån.
- Den 17 juli 2007 på eftermiddagen i Svartå, Örebro län: Tromben drog upp träd ur marken och orsakade stor skada.
- Den 11 augusti 2008 förstör en tromb bland annat några träd i en trädgård i Sidensjö utanför Örnsköldsvik. [7].
Detta material bygger på tidningsnotiser.
De amerikanska tromberna
Omkring 75% av alla tromber uppträder i USA. I USA kallas tromberna tornador och förekommer också i kraftigare former. Nordamerika drabbas av i genomsnitt runt 1 000 tornador, eller "twisters", varje år. Att USA drabbas så frekvent beror på att den kalla torra arktiska luften från Kanada ofta avfuktats när den passerar Klippiga bergen. Den möter den heta och höggradigt fuktiga luften från Mexikanska golfen. Dessa luftmassor kolliderar på prärien i centrala USA. Sådana luftkonfrontationer gynnar extrem vertikal hävning (konvektion) då den är instabil. Då bildas många superceller, som är stora roterande åskmoln. USA har ett 80 mil brett område (Tornado Alley) som sträcker sig från Mexikanska golfen, Södern och Mellanvästern till södra Iowa. Den följer i princip floden Mississippi. Där härjar virvelstormarna som värst, särskilt under våren, sommaren och en bit in på hösten. De flesta tornador bildas under sen eftermiddag mellan kl 15 och 19. De riktigt svåra virvelstormarna är ibland synliga från vädersatelliter. Uppvindarna är så kraftiga att det ibland bildas en liten bulle ovanpå åskmolnets städ vid tropopausen.
De flesta tornador går ca 300 meter utanför supercellens regnkrok. Det kan vid sällsynta tillfällen bildas flera molnslangar från samma moln. Vid den synliga delen av slangen når luften daggpunkten på grund av tryckfall, och dimma fälls ut. Lufttryck i slang och molnbas torde då vara samma. Men ibland är slangen ej synlig. Fenomenet är ingalunda ljudlöst, utan beskrivs som ljudet av tusen jetmotorer eller ett godståg. Det brukar dåna uppe i skyn innan tornadon tar mark.
Den amerikanska väderlekstjänsten kan ge allmän tornadovarning flera dagar i förväg. Att varna människor i tid för lokala tromber, eller tornador, är svårt, men framsteg görs. Forskarna och meteorologerna kan i sämsta fall bara spekulera om en tromb är på väg att bildas, genom att granska atmosfären och molnen, men kan bara med säkerhet komma ut med en varning när tornadon faktiskt redan existerar uppe i molnet. I USA finns ett välutbyggt varningssystem, och många invånare i särskilt tornadodrabbade områden har också byggt stormkällare. Dessa används som skydd för annalkande tornador. De utgör ett fullgott skydd för deras liv, men materiella skador för hundratals miljoner dollar uppstår varje år, och i genomsnitt omkommer 60 personer varje år ( Blixten dödar 150-200 personer i USA årligen ). Myndigheterna tornadovarnar via massmedia och lokala varningssirener. Man använder sig av stationär och mobil väderradar, som observerar karakteristiska höghastighetsvindar inuti åskmolnen. På dagtid arbetar frivilliga, såsom radioamatörer, som okulärspanar efter molnrotation under åskmolnen. Molnrotationen i tratten kan vara så kraftig att den rör sig två varv per sekund. Kraftiga fuktiga fallvindar ger upphov till mammatus det är bröstvårteliknande utfällningar under molnen. Ett sådant moln är i riskzonen. Den ledande tornadoforskningen sker i bland annat det hårt drabbade Oklahoma. Meteorologerna lägger till och med ut speciella mätinstrument i tornadons förmodade väg. En önskedröm för meteorologer är att göra mätningar inuti tornadon. Det skulle då gå att verifiera den fallvind, som man har föreslagit skulle finnas inuti tornadosnabeln.
I gynnsamma fall kan förvarning ges 20 minuter innan slangen når marken. De mycket kraftiga (F5) virvelstormarna tycks kunna bildas när supercellens översida kommer i kontakt med jetströmmen enligt Starrs hypotes , denna går i nära anslutning till fronten. Jetvinden spelar helt klart en annan roll, den matar ibland ner arktisk luft över Mellanvästern.
En annan viktig information är att förutspå vilken väg de kraftiga virvelstormarna tar. Här görs också stora framsteg. Det finns former av tornadoturism i det hårt härjade platserna, men företeelsen är ej att leka med. Tornador dödar många människor i Mellanvästern. Samma typ av åskmoln ger i bland hagel stora som golfbollar och förödande skyfall med översvämning som följd. Ett ständigt blixtrande, lokala kastvindar och fallvindar upp till 100 mp/s. Downburst och Microburst kallas dessa fenomen. De kan vara lika farligt som själva tornadon.
Fujita-skalan
En tornados existenstid på marken kan variera i allt ifrån några sekunder upp till några timmar, men en dryg timme är den vanliga existenstiden. Tornador brukar klassificeras enligt Fujita-skalan (T.T. Fujita), i en skala F1 till F5:
- F0: 17,9 - 32,5 m/s - (~-115 km/h - små skador)
- F1: 32,6 - 50,4 m/s - (116-180 km/h - medelmåttiga skador)
- F2: 50,5 - 70,5 m/s - (181-250 km/h - ansenliga skador)
- F3: 70,6 - 92,4 m/s - (251-330 km/h - svåra skador)
- F4: 92,5 - 116,6 m/s - (331-415 km/h - förödande skador)
- F5: 116,7 - 142,5 m/s - (416-510 km/h - ofattbara skador)
- F6 (142,6-169,4 m/s) - (511-609 km/h - oföreställbara skador) används inte av
National Weather Service, eftersom så kraftiga tornador aldrig dokumenterats.
Den 2 april 1958 uppmättes en vind på 125 m/s i Wichita Falls, Texas, USA. Ljudhastigheten är ca 343 m/s.
Dessa vindhastigheter berör själva vindhastigheten inuti tromben, och inte hastigheten i vilken tromben rör sig framåt, som är betydligt lägre. Ofta hinner människor, som är i riskzonen, köra ifrån tromben med en bil, då hastigheten brukar vara mellan 15 och 30 km/tim. Snabbare var den sk tre-stats-tornadon. Denna slog till i USA den 18 mars 1925 och varade i 3 1/2 timmar och existerade på en sträcka av 352 km i Missouri, Illinois och Indiana. Den gick fram med 90 km/tim i hastighet, och 695 offer krävdes.
Ett gammalt råd till dem som hörde en annalkande tornado var att öppna alla fönster och dörrar i huset, för annars sprängs huset av det yttre tryckfallet. Det har visat sig vara felaktigt råd. De flygande föremålen får sin flygkraft av Bernoullis princip. Det är inte det låga trycket i själva tromben, utan tryckskillnader skapade av differenser i luftens strömmningshastighet i en tromb, som lyfter upp föremål och skapar förstörelse. Tryckfall på 100 hpsk har mätts upp inne i en tornado.
Vindhastigheterna i starka tromber är svåra att mäta, för de vanliga meteorologiska instrumenten slås sönder. Den högsta uppmätta vindhastigheten är 143 m/s. Den uppmättes i Oklahoma, USA den 3 maj 1999. Den dagen förekom 76 tromber i Oklahoma, varav flera av kategori F5 - 47 människor dödades och cirka 900 skadades. USA har många historiska tornadoutbrott, som katalogiserats från 1800-talet tills idag. Ett sådant är palmsöndagen 11 april 1965, då 260 offer krävdes. Under 3 och 4 april 1974 drabbades 13 stater av 147 tornador i det värsta utbrottet i USA under känd tid. Meteorologerna noterade i inledningsfasen av detta utbrott att det fanns åskväder i vilka uppvindarna nådde 18 000 meter. I USA dödades 310 människor. Detta utbrott nådde in i Kanada som ovanligtvis drabbades av svåra tornador, vilka krävde 8 offer.
Död, fasa och utblottade människor följer i tornadons spår. Men också änglavakt. En pojke sögs iväg och sattes ner omtumlad och oskadd en bit därifrån. De riktigt svåra tornadorna har flyttat riktigt tunga föremål, dessa berättelser är legio. Mitt i vägen, som tornadon hade plöjt, fanns oskadda föremål, som exempelvis ett nästan intakt badrum som hade klarat sig. Detta har en speciell förklaring: I tornadosnabeln finns ibland ett inferno av mindre virvlar, och dessa fasar ut varann. Det finns höns som förlorat alla sina fjädrar och överlevt. Det finns också berättelser om värdepapper som nått åskmolnets topp och sedan förts med luftströmmarna långt, långt därifrån.
- 2007 1 mars: Trombutbrott i USA krävde 19 offer i Alabama och Missouri.[8]
- 2007 4 maj: En svår tornado nådde på fredagskvällen fram till det lilla samhället [9]Greensburg som i praktiken utraderades. Samhället har omkring 1 800 invånare. Det är beläget i en jordbruksbygd i sydvästra Kansas. Nio människor dödades och ett 60-tal skadades av ovädret, uppgav räddningspersonal på lördagen.
Tromber i övriga världen
Tromberna är kända sen urminnes tider och en inträffade när Moses tågade ut ur Egypten. En vanlig missuppfattning är att tornadon (tromben) är en utpräglad amerikansk företeelse, men kraftiga tornador kan uppstå överallt vid abnormiteter i vädersystemen. Lika kraftiga tornador förekommer vid Bengalen. Det är Bengaliska viken som tillsammans med Himalaya som ger liknande förutsättningar som i den amerikanska Mellanvästern. Även området mellan Biscayabukten och Pyrenéerna kan då och då drabbas av kraftiga tromber. Men det är bara i amerikanska Mellanvästern som vi har en tornado highway eller allé. Rapporteringen från U-länder blir allt bättre. Men U-landsproblematiken ger sig också tillkänna i värderingen av vädernyheter.
Exempel från Bangladesh
- 1989 26 april: En tornado drog in över staden Shaturia, och utplånade hela staden. Cirka 1 300 människor omkom och omkring femtiotusen människor blev utblottade under dess 50 mil långa väg. Detta anses vara den mest dödliga tornadon under modern tid.
- 1996 Dacca, Bangladesh: En tornado förstörde 10 000 hus och kostade 500 människor livet.
Exempel från Ryssland
Exempel från Tyskland
- 2006, 27 mars: En åskfront med några superceller gick genom Nederländerna, Frankrike, Belgien, och Tyskland. Fronten genererade tromber i Tyskland, den passerade södra delarna av Hamburg omkring kl 19. Den dödade två personer som arbetade med en kran.
Exempel från Indien
- 1998 23 mars. New Delhi: Ett 70-tal människor dödades och flera hundra skadades när virvelstormar på tisdagen hemsökte delar av östra Indien, rapporterade nyhetsbyrån Press Trust of India.
I Västbengalen omkom cirka 50 personer enligt PTI. Polischefen i Calcutta trodde dock att dödssiffran skulle stiga. Ett par samhällen väster om delstatshuvudstaden hade drabbats värst. En polisman i Midnaporedistriktet sade till Reuters att över 500 hus lades i ruiner av virvelstormarna. Sökandet efter fler skadade och döda försvårades av de skyfall som följde i virvelstormarnas spår. (TT-AFP) Enlgt Aftonbladet.
Exempel från Irland
- 1054, 30 april: Rosdallatromben på Irland är den äldsta kända i Europa.
Exempel från Japan
- 2006, 11 juli: Nio människor dödades och 21 skadades på tisdagen när en tromb virvlade igenom staden Saroma på Japans nordö Hokkaido.
I Japan är så här kraftiga tromber mycket ovanliga och de kallas Tatsumaki enligt Expressen.
Exempel från Kanada
- 2007, midsommar: Åtta tornador över Kanada under samma helg [10].
Exempel från Kina
- 2005, 5 juli: Minst 20 människor dödades då en tornado drabbade de östliga provinserna Jiangsu och Anhui i Kina.
Exempel från Mexico
- 1933: En tornado drog fram genom Tampicodistriktet, den krävde bortåt 500 människors liv. Det var den värsta naturkatastrof som drabbat Mexico på 40 år.
Exempel från Storbritannien
- 1091: Tromb i London, 600 hus förstörda. I en kyrka krävdes två offer.
- 1638 England: Widecombetromben orsakar stor förstörelse.
- 2006, 7 december, 19:12 GMT: Sex personer skadades när en tromb korsade flera gator i nordvästra London.
- 2007, 23 juni: Oväder med tromb i Wellington och översvämningar [11] i Sheffield.
Storbritannien drabbas av 33 tromber per år baserat på ett genomsnitt från en 30-årsperiod.
Andra typer av virvelvindar
Ett förtydligande: SMHI vill inte att begreppet småtromb ska användas, eftersom många felaktigt tycks tro att detta är en tromb. Begreppet stoftvirvel är mer relevant i detta fall.
I vissa områden kan det bildas hörnvirvlar, när det blåser kraftigt. Det observeras lättast kring hus och i kuperad terräng. Hörnvirveln ger sig ofta tillkänna när en rund lövhög bildas om och om igen på samma plats. Fenomenet syns vid återkommande blåst i samma vindriktning. Särskilt tydligt syns hörnvirvlar vid snöoväder i tätorter. I Afrikas ökenområden bildas ibland sandvirvlar. På andra mycket heta platser bildas plötsliga minivirvelvindar. De är vanliga över odlingsmark (dust devil). En dammdjävel kallas stoftvirvel på svenska och byggs upp nerifrån och upp. I princip släpper en termikblåsa från marken och inströmmande utfyllnadsluft börjar rotera. Dessa förekommer på sommaren även i Sverige och kallas då med ett äldre namn småtromb[12]. En tredje form är en variant av brandstorm och kallas brandvirvel. Den förekommer vid stora bränder. Stora bränder, som skogsbrand, genererar också kraftigare uppvindar och åskväder. Atombomben över Hiroshima var inte nog. Timmarna efter infernot med bränder genererade naturen åska med tornador. Detta uppmärksammades bland annat av en ung meteorologiintresserad vid namn T. Fujita. Brandvirveln skall inte förväxlas med dessa fenomen den är snarare besläktad med stoftvirveln.
Både orkaner och lågtryck är virvelvindar med inströmmande luft, men de räknas in som störningar i de större vindsystemen. Tromber kan faktiskt gå inne i dessa större virvlar.
Riktigt små luftvirvlar
Vissa småfåglar och vissa insekter är vad man kallar turbulensflygare. En humla har exempelvis för liten vingyta för att kunna flyga, enligt aerodynamiska principer som inte tar hänsyn till turbulens. Det har visat sig att humlans kropp lyfts upp av två sub-mikrotromber som skapas vid vingarnas baksidor.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör tromber
Mammatus Åskmoln inklusive Superceller
- Tornadoprojekt online.
- Tromber i mängd över svenska vatten.Bla Kullaberg. SMHI .
- Tromb naturens mest våldsamma storm
- Tromb SMHI
- Radarbilder på en tornados uppkomst
- Stoftvirvel inte tromb.
- Matematiska virvelberäkningar
