Virsbo
Från Rilpedia
| Virsbo Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Västmanland | |||
| Län | Västmanlands län | |||
| Kommun | Surahammars kommun | |||
| Församling | Ramnäs församling | |||
| Folkmängd(2005) | 1 587 | |||
| Area(2005) | 203 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) | ||||
Virsbo eller Wirsbo är en tätort och herrgård i Surahammars kommun.
Orten ligger vid Strömsholms kanal och Kolbäcksåns fall, mellan Åmänningen i norr och Virsbosjön i söder.
Innehåll |
Herrgården
Virsbo herrgård är öppen för allmänheten. Den hyrs ut till bland annat bröllop och konferenser. Vid herrgården tänds ett majbål vid Valborgsfirandet.
Corps-de-logiet på en udde i Virsbosjön är ett tvåvånings stenhus med skarpt brutet plåttak med vindskupor. Det har på gårdssidans ena fasad ett kupolkrönt och koppartäckt torn med ett tornur, konstruerat av Christoffer Polhem och märkt Stjernsund 1753. Byggnaden har en pompös vapenprydd stenportal i barockstil. Den är i sin nuvarande form ombyggd 1918 av arkitekten Lars Johan Lehming i gammaldags stil på platsen för en 1600-talsbyggnad. Grunden och de igenmurade källarvalven från den gamla byggnaden ingår i den nya.
Virsbo omtalas först under namnet Hwirtzboda i slutet av 1500-talet. Det tillhörde då Pontus de la Gardie. Det ägdes sedan av sonen riksrådet Johan de la Gardie (1589-1642). 1620 anlades två stångjärnshammare av en viss Johan Pedersson. Det tillhörde sedan släkterna Stenbock, Boije, von Walcker och von Yxkull. Bruket köptes 1765 av direktör Niclas Sahlgren och ärvdes av hans dotterdotter Anna Margaretha Alströmer, som var gift med major Nils Silfverschiöld, död 1813. Deras arvingar innehade Virsbo gemensamt till 1873, då det köptes av greve K. F. von Hermansson. 1893 såldes Virsbo till ett konsortium med bland annat kung Oscar II. Senare inträdde minister Herman Lagercrantz som delägare och han blev 1907 ensam ägare till Virsbo.
Bruket
Vid bruket fanns 1920 en kraftstation, styckebruk för projektiltillverkning, manufaktursmedja, mekanisk verkstad, ångsåg med två ramar, kant-, klyv- och stålverk samt en hyvel- och snickerifabrik. Tillverkningen utgjordes av projektiler, järnvägskoppel, skruvbromsar, hejare och manufaktursmiden samt sågade och hyvlade trävaror. Området kring det gamla bruket är idag bostadsområde.
År 2008 består bruket, tidigare Wirsbo Bruk av tre företag: Uponor (plaströr), Ruukki (stålrör) och Componenta Wirsbo (smide).
Ca 50% av Virsbos befolkning är mer eller mindre besläktade med de finländare som under 1900-talets mitt invandrade till Virsbo för att arbeta på bruket.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Virsbo, 1904–1926 (Not).
