Från Rilpedia

?Veronikanätfjäril Status i Sverige: Akut hotad[1]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djurriket Animalia
Stam:	Leddjur Anthropoda
Understam:	Sexfotingar Hexapoda
Klass:	Insekter Insecta
Ordning:	Fjärilar Lepidoptera
Familj:	Praktfjärilar Nymphalidae
Släkte:	Melitaea
Art:	Veronikanätfjäril M. britomaris
Vetenskapligt namn
§Melitaea britomaris Auktor: Assmann, 1847
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Veronikanärfjäril (Melitaea britomaris) är en art i insektsordningen fjärilar som tillhör familjen praktfjärilar.

Innehåll 1 Kännetecken 2 Utbredning 2.1 Status 3 Levnadssätt 3.1 Fortplantning 4 Referenser

Kännetecken

Veronikanätfjärilen har som andra nätfjärilar ett nätliknande vingmönster. Grundfärgen är mörkbrun till svartbrun med ljusare brunröda till brungula fläckar. Hanar och honor är lika, förutom att honorna är något ljusare i färgerna. Vingbredden är 29 till 24 millimeter.

Utbredning

Veronikanätfjärilen finns i Europa, i norra Italien, på Balkanhalvön och i Bulgarien i ett mindre antal utspridda områden, samt från södra Tyskland och österut till Ryssland. Den finns också i norra Asien. I Sverige har den hittats i Småland, Östergötland, Södermanland, Uppland, Västmanland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och på Öland. Dock har arten i Sverige under 1900-talet minskat kraftigt och dess förekomst inom detta utbredningsområde idag är endast mycket lokal.

Status

I Sverige är veronikanätfjärilen klassad som akut hotad. Flera populationer har under senare år försvunnit. De största hoten mot arten är habitatförlust genom igenväxning och för hårt betestryck. Den är klassad som hotad också i Tyskland och som sårbar i Italien.

Levnadssätt

Veronikanätfjärilen har flera speciella krav på sin livsmiljö, som är ängsmarker. Dessa ska ligga vindskyddat, det vill säga helst vara omgivna av skog och inte vara för stora. En god tillgång på nektar är också viktigt för fjärilen. Blosterrikedomen på en äng gynnas av slåtter och hämmas av gödsling. När jordbruket började moderniseras med maskiner sågs dock den här typen av marker allt oftare som oproduktiva och planterades igen med skog eller gödslades upp till mer produktiva betesmarker för nötkreatur, vilket har gjort veronikanätfjärilen mer sällsynt.

Fortplantning

I Sverige är veronikanätfjärilens flygperiod normalt från mitten av juni till slutet av juli. Honan lägger ägg på undersidan av bladen till örter som teveronika, axveronika och svartkämpar, alltid i söderläge och gärna på platser där den övrig vegetation är lägre än värdväxten, så att äggen bättre kan värmas av solen. Äggen läggs i grupper på 40 till 80 ägg i varje grupp och kläcks efter två till tre veckor. Larverna växer långsamt och övervintrar i ett gemensam spunnet skydd, kallat spånad, bland värdväxternas blad. I början av juni året därpå förpuppar de sig och efter tio till tjugo dagar kommer den fullbildade fjärilen fram.

Referenser

1. ↑ Artdatabankens faktablad om Veronikanätfjäril Läst 19 februari 2009.