Svenska viner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Vin
Red Wine Glas.jpg

Vin
Vinrankor
Lista över vindruvor
Lista över vinregioner

Rött vin
Vitt vin
Rosévin
Mousserande vin

Starkvin

Svenska viner är viner framställda i Sverige. En korrekt användning av begreppet innebär att vinet är framställt av vindruvor som är odlade i Sverige, på någon av de svenska vingårdar som finns. Vissa av dessa vingårdar är försöksodlingar, medan andra är kommersiella producenter, och antalet ökar. Kommersiella vingårdar finns bland annat på Gotland och Öland. Den största koncentrationen av vinproducenter finns i Skåne, cirka 30-40 stycken. För år 2006 uppgav Jordbruksverket att det fanns fyra svenska företag som sålde egenproducerat vin. Den totala svenska vinproduktionen var detta år 5 617 liter, varav 3 632 liter rött vin och 1 985 liter vitt vin, och den producerades på en vingårdsareal om cirka 10 hektar.[1]

Ett svenskt vin

Bland de mer framgångsrika bland de svenska vinproducenterna är Göran Amnegårds Blaxsta vingård utanför Flen som bland annat framställer isvin på Vidal-druvan. Vinet vann en silvermedalj i inofficiella vin-VM i Bordeaux 2005. Även Gutevin på Gotland har vunnit priser för sina produkter.

Några tillverkare odlar sina druvor i växthus snarare än på friland.[2]

Begreppet "svenska viner" används ibland även något oegentligt om svenskframställda viner med importerad druvmust som råvara, eller om svenska fruktviner.

Innehåll

Historik

Sverige ingår inte i den vilt växande vinrankans naturliga utbredningsområde, och någon längre, kontinuerlig tradition av vinodling finns inte. Det finns uppgifter om att viss vinodling skedde i svenska klosterträdgårdar när katolska kyrkan etablerade kloster i Sverige.[3] Smärre odlingar av vinrankor i orangerier och andra växthus har förekommit sedan lång tid tillbaka, och enstaka vinrankor av härdiga sorter i särskilt skyddade lägen och gynnsamma mikroklimat, såsom mot en husvägg eller mur i söderläge. I den mån rankorna inte har varit rena förevisningsexemplar, har de producerat bordsdruvor avsedda att ätas snarare än vindruvor avsedda för vinframställning.

Man kunde dock lätt konstatera att med traditionella tumregler för vinodling, avseende lämpliga breddgrader och erforderligt antal graddagar, var Sverige för kallt och nordligt beläget för storskalig vinodling av det slag som förekommer i klassiska europeiska vinländer.

Under slutet av 1900-talet började dock kommersiell vinodling så smått breda ut sig på nordligare breddgrader och i kallare regioner än de etablerade vinområdena, exempelvis i Kanada, Storbritannien och Danmark. Att denna trend kom till stånd beror framför allt på två faktorer som underlättat vinodling i svalare områden:

  • Nya druvsorter, i form av hybriddruvor, som är köldtåliga och mer lättmognande än många klassiska europeiska druvsorter. Många av dessa har tagits fram i Tyskland som ett led i sökandet efter vinrankor som är tåliga mot olika sjukdomsangrepp, och lämpligheten för kalla klimat är en bieffekt av detta.
  • Odlingstekniker anpassade till kallare klimat, bland annat för att få vinrankorna att överleva vinterkyla utan skador. Dessa tekniker har bland annat utvecklats i Kanada, där de etablerade vinodlingsområdena ligger på breddgrader motsvarande Kontinentaleuropa, men där vintrarna tack vare inlandsklimat kan vara minst lika kalla som i Nordeuropa.

Det har spekulerats i att framtida klimatförändringar kan komma att förstärka trenden med ökad vinodling på nordliga breddgrader och ge den bättre förutsättningar.[4]

Idén om att starta kommersiell vinodling på friland, det vill säga inte i växthus, i Sverige fick fäste hos några pionjärer under 1990-talet. Dessa pionjärer tycks ha fått sina mer konkreta idéer från två olika håll - dels från eget arbete i vinodlande länder, och dels från observationer av vinodlingar i Danmark, där utvecklingen varit betydligt tidigare än i Sverige. Efter de första etableringarna tycks expansionen därefter framför allt skett i Skåne.[4]

Under det tidiga 2000-talet har några svenska viner kommit att säljas via Systembolaget, inledningsvis via beställningssortimentet.

Distribution och försäljning

Ett av de stora problemen för alla svenska vinproducenter är distributionen och försäljningen. Den restriktiva svenska alkoholpolitiken innebär att Systembolaget har monopol på försäljning till konsument, och inga undantag görs för försäljning av egenproducerat vin. Sverige är i och med detta det enda EU-land som ej tillåter gårdsförsäljning av viner, vilket är den försäljningskanal som mindre tillverkare i etablerade vinländer utnyttjar. Systembolagets styrning av sin upphandling till det ordinarie sortimentet innebär också att de flesta producenter omöjligen kan få in sina produkter i sortimentet.

Då detta har medfört kritik mot gällande alkoholpolitik och Systembolaget, infördes sommaren 2008 möjligheten till försäljning i en lokal butik under viss villkor. Detta kräver en ansökan, men innebär att de normala sortimentsreglerna ej tillämpas.[5]

Druvsorter tillåtna i Sverige

Inom ramen för EU:s lagstiftning kring vinframställning skall respektive EU-land upprätta en lista över tillåtna druvsorter. I Sverige är dessa druvsorter tillåtna att odla för kommersiell vinframställning.[6]

Gröna druvsorter

Blå druvsorter

Svenskframställda viner

I viss utsträckning har viner framställts i Sverige utgående från vindruvor odlade i andra länder. I de flesta fall torde råvaran då importeras i form av must snarare än som färska vindruvor. Eftersom produkterna är framställda i Sverige listas de då som svenska av bland andra Systembolaget. Dock är beteckningen "svenska viner" på sådana produkter missvisande, eftersom ett vins ursprung normalt anges som druvornas växtplats snarare än den plats där druvmusten jästs eller vinet buteljerats. De flesta länders viner, och alla välrenommerade europeiska viner är framställda under skyddade ursprungsbeteckningar som innefattar även druvråvaran.

Den främsta producenten av svenskframställda viner under de senaste decennierna torde vara Åkesson i skånska Kivik. Till nyåret 1985 lanserade man Amadeus, ett halvtorrt mousserande vin, som snabbt blev en försäljningsframgång.[7]

Lista över svenska och svenskframställda viner (urval)

Viner på svenskodlade druvor

  • Blaxta Merlot - artikelnr 99982
  • Vidal Icewine - artikelnr 99179

Svenskframställda viner

Källor

  1. ↑ Jordbruksverket: Vinodling, läst 9 juli 2008
  2. ↑ Expressen 23 januari 2008: Åke vill sälja vin direkt från gården
  3. ↑ Henriksdals Vingård: Är det möjligt att odla vin i Sverige?, läst 10 juli 2008
  4. ↑ 4,0 4,1 [http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=642449 Dagens Nyheter 23 april 2007: Skåne på väg bli vindistrikt]
  5. ↑ Systembolaget, pressmeddelande 27 maj 2008: Bättre tillgänglighet för lokala produkter
  6. ↑ SJVFS 2007:18 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2003:31) om uppgifter om vinodling, klassificering av druvsorter för vin-framställning och om skördedeklaration
  7. ↑ Åkesson vin: Våra drycker, läst 10 juli 2008

Se även

Externa länkar


Vinproduktion i världen

Argentina | Australien | Bulgarien | Chile | Frankrike | Georgien | Grekland | Italien | Kanada | Moldavien | Nya Zeeland | Portugal | Spanien | Storbritannien | Sverige | Sydafrika | Tyskland | Ungern | USA | Österrike
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Svenska_viner"
Personliga verktyg