Chardonnay
Från Rilpedia
Chardonnay är en av världens mest populära gröna vindruvor av arten Vitis vinifera. Viner gjorda på chardonnay lämpar sig väl för ekfatslagring varför eksmaken är ett framträdande kännetecken framförallt i chardonnayviner från Australien. Vindruvan odlas i många vinregioner världen över. I Bourgognes bästa vingårdar görs troligen världens bästa viner på chardonnay, och då främst i Chablis och Côtes de Beaune (Côte-d'Or).
Chardonnay är även en av tre tillåtna druvor i champagne. Utöver denna druva får pinot noir och pinot meunier användas.
Historia
John Bower och Carole Meredith vid University of California i Davis i samarbete med Jean-Michel Boursiquot och Patrice This vid Franska Nationella Agronomiska Arkivet i Montpellier visade med analys av DNA-profiler att chardonnay är släkt med pinot noir samt gouais blanc. Således härstammar druvan från Frankrike.
Smak och doft
Druvan i sig är inte särskilt aromatisk, men i kombination med aromatiska jästsorter och ekfatslagring ger den väldigt smakrika viner. Ananas, mango, smörkola och rostat bröd är smaker som brukar förknippas med tunga chardonnayviner från varmare områden. Lättare chardonnayviner har i sin ungdom smak av gröna äpplen. När de får mogna framträder ofta päron, citrus, nötter, kex och honung.
Lagringstålighet
De flesta Chardonnayviner bör drickas unga. Det är bara toppvinerna som tål längre tids lagring. Finare årgångar från bättre viner i Chablis, Côtes de Beaune och Australien kan utvecklas i upp till tio år.
