Skogskyrkogården

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Skogskyrkogården (olika betydelser).
Skogskyrkogårdena
Världsarv nr 558
Gravfältet
Plats Gamla Enskede, Stockholms kommun, Stockholms län
Land Sverige Sverige
Geografiskt läge 59°16′32″N 18°5′58″O / 59.27556, 18.09944Koordinater: 59°16′32″N 18°5′58″O / 59.27556, 18.09944
Typ Kulturarv
Kriterium ii, iv
Regionb Europe and North America

Inskriptionshistorik
Inskrivet 1994
Världsarvskommitténs 18de möte

a Officiellt namn översatt till svenska
b Enligt Unescos indelning

Skogskyrkogården är Sveriges största kyrkogård och begravningsplats med 90 000 gravar och ligger i stadsdelen Gamla Enskede i Söderort inom Stockholms kommun. Kyrkogården som invigdes 1920 skapades mellan 1915 och 1940 av arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. På den tallbevuxna rullstensåsen om 100 hektar skapade de bägge arkitekterna ett sakralt landskapsrum med flera mindre kapell arrangerade i samspel med naturen.

Själva gravplatserna är ordnade i kvarter inne i tallskogen. Här finns också en minneslund och en monumental kulle samt ett kolumbarium i det fria, för placering av gravurnor. Skogskyrkogården förvaltas av kyrkogårdsförvaltningen i Stockholms stad och under sommarhalvåret erbjuds regelbundet guidade turer av Stockholms stadsmuseum.

Hela anläggningen räknas som en av den moderna arkitekturens viktigaste skapelser.[1]

Innehåll

Ett världsarv

Invigningen av nybyggda Krematoriet 1940,
från vänster: Gunnar Asplund, kronprins Gustaf (VI) Adolf, prins Eugén och Yngve Larsson

Skogskyrkogården upptogs 1994 på UNESCO:s världsarvslista med nummer 558 och som det andra kulturarvet från 1900-talet.

Förslaget från ICOMOS var att sätta upp det på listan utifrån kriterium i och ii enligt följande motivering[2]:

Kriterium i:

” Skogskyrkogården är ett enastående framgångsrikt exempel på ett designat kulturlandskap som smälter samman landformen med den naturliga vegetationen och de arkitektoniska verken och ger ett landskap som är fulländat för sitt användningsområde som begravningsplats. ”

Kriterium ii:

” Asplunds och Lewerentz verk i Skogskyrkogården etablerade en ny form av begravningsplats som på ett grundläggande sätt influerat skapandet av andra begravningsplatser runt om i världen. ”

Världsarvskommittén debatterade och ifrågasatte "anläggningens universella värde", kriterium i, men ansåg kriterium iv uppfyllt:

” Skogskyrkogården har sina kvalitéer som ett kulturlandskap från början av 1900-talet och arkitekturell design kopplad till en begravningsplats. ”

Med detta som motivation upptog man Skogskyrkogården enligt kriterium ii och iv.

Riksintresse

Området som helhet skyddas idag av en klassning som riksintresse för kulturmiljövård av Riksantikvarieämbetet. Skogskyrkogården skyddas genom detaljplan och genom kulturminneslagens bestämmelser om kyrkliga kulturminnen. [3]

Historia

Skogskyrk klocka 1.jpg

År 1912 beslöt Stockholms stadsfullmäktige att ett markområde i södra Stockholm, söder om dåvarande Södra begravningsplatsen, skulle avsättas för en ny begravningsplats. Området omfattade 85 hektar (senare utökat till närmare 100 hektar), bestod huvudsakligen av en barrskogsbevuxen rullstensås. I norr hade åsen utnyttjats som sandtag medan naturen i övrigt var orörd förutom att Tyresövägen gick igenom området och Dalarövägen gick just väster därom.

Det utlystes 1914 en internationell arkitekttävling för att därigenom skapa förutsättningar för att den planerade begravningsplatsen – Skogskyrkogården – skulle präglas av värdighet, konstnärlig kvalitet och harmoni.

Tävlingsprogrammet innehöll bl a följande förutsättningar: Området ska ordnas så, att man utan att pruta på konstnärliga synpunkter och utan för vidlyftig förändring av terrängen eller förvanskning av landskapets kynne får en klar och redig plan med bästa möjligheter för allmänheten att orientera sig. Stor vikt lägges vid att området får en genomgående värdig karaktär. Även i fråga om detaljarbetet måste konstnärliga synpunkter läggas till grund för exempelvis byggnadernas förläggning och gruppering, planteringarnas anordnande och gravmonumentens uppsättning, så att området färdigt och använt får bästa möjliga helhetsverkan. Marken skall väl tillvaratagas och på området befintliga grustag utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt, dock på så sätt, att därigenom samtidigt dalbildningar erhållas.

Skogskyrk klocka.jpg

Tävlingen avslutades 1915 och första pris som var på 3500 kronor tilldelades de 30-åriga svenska arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Deras förslag, benämnt Tallum, förordades i princip till utförande. Efter bearbetning av förslaget påbörjades utbyggnaden av kyrkogården 1917 och 1920 kunde Skogskyrkogården invigas.

Viktiga förebilder när begravningsplatsen planerades var de tyska skogskyrkogårdarna Ohlsdorf vid Hamburg och Waldfriedhof i München.

Lewerentz insatser gällde främst själva landskapet samt det klassicistiska Uppståndelsekapellet som uppfördes 1925. Asplunds ägnade sig i huvudsak åt byggnaderna, där krematoriet – som uppfördes 1937-40 – framstår som ett centralt verk i både hans egen och 1930-talets byggnadskonst i stort. Arkitekterna formgav hela komplexet, från landskap till minsta lampa. Skogskyrkogården stod klar 1940 och det färdiga resultatet kan beskrivas som en harmonisk enhet av natur och arkitektur.

Byggnader och utsmyckning

Själva kapellen är återhållna i formen men rika i valet material med utsmyckningar av konstnärer som Asplund bjudit in: Sven Erixson, Bror Hjort, Ivar Johnsson och Otte Sköld.

Skogskapellet
Monumenthallen
Uppståndelsekapellet
Heliga korsets kapell

Skogskapellet

Huvudartikel: Skogskapellet

Skogskapellet som var kyrkogårdens första kapell, ritades av Asplund, och uppfördes 1917-1920. Skogskapellet har utsmyckats med Carl Milles Dödsängeln och en altartavla av Gunnar Torhamn.

Uppståndelsekapellet

Huvudartikel: Uppståndelsekapellet

Då Skogskapellet snart befanns för litet beviljade staden anslag till ännu ett kapell beläget i begravningsplatsens södra del. Kapellet som stod färdigt 1925 ritades av Lewerentz och fick namnet Uppståndelsekapellet. Kapellet har fått sitt namn av en skulpturgrupp i portikens gavelfält skapad av Ivar Johnsson. Kapellet ligger i slutet av Sju brunnars stig och är byggt av tegel och betong med putsade fasadytor som går ända ned mot marken. Förhallens tak bärs upp av tolv kolonner.

Skogskrematoriet med tre kapell

Krematoriet.

1935 fick Gunnar Asplund av kyrkogårdsnämnden i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett krematorium med tillhörande kapell. Hans förslag omfattade tre separata kapell med ett gemensamt krematorium. Kapellen fick namnen Trons, Hoppets och Heliga korsets kapell och byggdes under perioden 1937-1940. Gunnar Asplund har i väntrummet till Heliga korsets kapell infört formen av ett utropstecken i takets design vilket lär markera en arkitekts sista stora verk. Han dog 1940 och kremerades här och är begraven i grav nr. 1B precis utanför Trons kapell invid borgarrådet Yngve Larssons familjegrav. [4] Ett enkelt epitafium bär inskriptionen: "Hans verk lever"

Granitkorset

Det mäktiga granitkorset på grässluttningen framför kapellen, är ritat av Asplund, tillkom efter det att en donation på 10 000 kronor skänkts av en anonym givare.

Tallumpaviljongen

Tallumpaviljongen.
Huvudartikel: Ekonomigården, Skogskyrkogården

Åren 1922-23 uppfördes efter Asplunds ritningar en personal- och servicebyggnad som benämndes ekonomigården. Denna renoverades 1998, för att under namnet Tallumpaviljongen bl a användas som centrum för information om Skogskyrkogården och övriga av Unesco utsedda världsarv. Tallumpaviljongen, som ligger på Skogskyrkogårdens södra del, har en permanent utställning om anläggningen och de båda arkitekterna.

Stenmuren

Muren som omger Skogskyrkogården är till större delen uppförd som nödhjälpsarbete 1923 - 1932, under den svåra arbetslösheten. Den var ca 3 600 meter lång och har senare utökats med ca 400 meter för att idag vara 4 000 meter. Som jämförelse kan nämnas att muren runt Vatikanstaten är 3 200 m . Materialet till muren är i huvudsak hämtat från bergspartier inom begravningsplatsen.

Meditationslunden

Meditationslunden.

Meditationslunden är den almbevuxna kullen väster om Hoppets kapell och Monumenthallen. Kullen anlades av Lewerentz och understryker landskapets mjuka, klassiska karaktär. Här finns klara likheter med en målning av Caspar David Friedrich (1774-1840) "Kulle och åker nära Dresden" från omkring 1824 och att Caspar David Friedrichs landskapsmåleri har påverkat Asplund och Lewerentz är tämligen säkert.

Minneslunden

Skogskyrkogårdens minneslund som började tas i anspråk 1961 och ligger på en kulle till höger om huvudentrén, fick sin grundläggande utformning av Lewerentz. Efterhand kompletterades minneslunden med en smyckningsplats uppe på höjden utformad av Göran Bergquist och av Jan Wahlman som utformade en vattentrappa för snittblommor vid de två ursprungliga smyckningsplatserna.

Kända personer begravda på Skogskyrkogården

Elin och Yngve Larssons vilorum vid Trons kapell, grav nr 1A, 2008

Se även

Referenser

  1. ↑ Enligt Riksantikvarieämbetet, läst 23 mars 2008
  2. ↑ ”ICOMOS advisory body evaluation”. http://whc.unesco.org/archive/advisory_body_evaluation/558rev.pdf. 
  3. ↑ Speciellt bevarandeområde: Skogskyrkogården
  4. ↑ Sök gravsatta i Stockholm, läst 25 februari 2008

Externa länkar

(engelska)

(engelska)

(engelska)


v • d • r
Världsarv i Sverige
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Skogskyrkog%C3%A5rden"
Personliga verktyg