Fartyg
Från Rilpedia
Den här artikeln handlar i huvudsak om fartyg i sjöfart. För andra slags fartyg se Luftfart och Rymdfart.
Fartyg (lågtyska fartüg, jfr tyskans Fahrzeug), är en farkost som kan transportera personer eller gods.
Innehåll |
Definitioner
Ordet fartyg används i dagligt tal om större farkoster som är avsedda att färdas på vatten. Fartyg kan emellertid också definieras ett samlande begrepp för sjöfarkoster, luftfarkoster och rymdfarkoster.
Den juridiska definitionen av olika slags fartyg, liksom skepp och båt, varierar mellan olika bestämmelser:
- I sjövägsreglerna avses med fartyg varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost, WIG-farkost och sjöflygplan, som används eller kan användas till transport på vattnet.
- I svenska sjölagen definieras som skepp de fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Annat fartyg kallas båt.[1]
- Inom den svenska marinen används termen fartyg, till skillnad från båt, endast om bemanning sker med inmönstrad besättning.[2]
Bestämmelser om fartyg gäller även båtar, om bestämmelserna inte begränsats till vissa typer av fartyg, både enligt svensk och internationell lag.
Oftast flyter skeppen ovanpå eller studsar (planar) på vattnet, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattnet.
Amfibiebåtar och s k hydrokoptrar (svävare) färdas än till lands än till sjöss (inklusive över isar). Juridiskt kan det bli fråga om att välja olika lagrum alltefter det underlag sådana transportmedel kan ha i en viss situation.
För motorfordon definierade enligt vägtrafikförordningen men som befinner sig ombord en bilfärja gäller inte vägtrafikbestämmelserna, utan fordonet räknas som gods och sjölagens regler gäller. Detta har betydelse i försäkringshänseende. Om något inträffar under själva ombordkörningen och vid avkörningen kan gränsdragningsproblem uppstå.
Uppbyggnad
Skrov
Det enda som är gemensamt för alla fartyg är att de har minst ett skrov. Skrovet utgör fartygets huvuddel och det är denna del som för ett deplacementsfartyg tränger undan lika mycket vatten som fartyget väger och på så sätt gör att fartyget flyter. Har fartyget endast ett skrov kallas det ofta för en enskrovsbåt (även om det skulle vara ett skepp enligt ovan). Har det fler än ett skrov kallas det för flerskrovsbåt. Exempel på sådana är katamaraner som har två skrov och trimaraner som har tre skrov.
Roder
Den kanske viktigaste konstruktionsdetaljen på de flesta fartyg är dess roder. Rodret används för att styra fartyget och sitter i aktern på båten. Motorbåtar med utombordsmotorer, vridbart propellerdrev eller vattenjet använder sig vanligtvis inte av roder utan styr genom att rikta propellern respektive vattenjetens munstycke.
|
||||||||
Fartygstyper
Fartyg kan kategoriseras på sättet som de framdrivs:
- GTS - Gasturbinfartyg
- HSC - High Speed Craft
- M/S - Motorfartyg
- N/S - Atomdrivna fartyg
- S/M - Segelfartyg med hjälpmotor
- S/S - Ångfartyg
- S/Y - Segelfartyg
- T/S - Turbinfartyg / skolfartyg
- T/T - Turbintankfartyg
Fartyg kan kategoriseras efter hur de är ägda:
Fartyg typbenämns efter användningsområde såsom:
- Biltransportfartyg
- Bulklastfartyg
- Containerfartyg
- Kylfartyg - reefer
- Tankfartyg
- Isbrytare
- Bogserfartyg/bogserbåt
- Offshorefartyg
- Passagerarfartyg
- Örlogsfartyg
- Fiskefartyg
- Forskningsfartyg
- Fritidsfartyg
- Sjöräddningsenhet
- R/K - Räddningskryssare, större än 12x4m
- R/B - Räddningsbåt, mindre än 12x4m
Fartyg typbenämns baserat på konstruktionen:
- Bärplansbåt
- Deplacerande fartyg
- Katamaran
- Planande
- Svävare
- Trimaran
Referenser
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Fartyg
- 600 000 fartygsbilder på Shipspotting.com
- The Great Ocean Liners
- ABC - Fartygstyper
- Fakta om Fartyg
- Fartygsbilder.se
- http://fartygsfakta.webs.com/index.htm
