Pippi Långstrump

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Pippi)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Pippi Långstrump är en av Astrid Lindgrens mest kända litterära figurer och även namnet på den första boken om henne och hennes vänner, Tommy och Annika. Pippi-böckerna finns översatta till 89 olika språk.

Pippi, med det fullständiga namnet Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en ovanlig flicka. Särskilt på 1940-talet, då böckerna kom ut, kunde hon upplevas som kontroversiell: Hon är världens starkaste, har fräknar och röda flätor som står rakt ut, säger emot vuxna och är ouppfostrad. Hon bor utan föräldrar i ett hus kallat Villa Villekulla tillsammans med sin prickiga häst Lilla gubben och sin apa Herr Nilsson. Hon äter krumelurpiller, hennes mamma är i himlen, hennes pappa Efraim Långstrump är "negerkung" på söderhavsön Kurrekurreduttön och hon har en kappsäck full med guldpengar. I böckerna om Pippi myntas även begrepp så som pluttifikationstabellen och sakletare.

Innehåll

Historia

Villa Villekulla på Gotland

Vintern 1941 var Lindgrens 7-åriga dotter Karin sjuk i lunginflammation och sade till sin mor att hon ville höra en berättelse om Pippi Långstrump. Lindgren började berätta och berättelserna om Pippi roade både Karin och hennes vänner. När Lindgren en dag i mars 1944 stukade foten var hon tvungen att hålla sig i stillhet och under den tiden skrev hon ned berättelserna. Vid Karins 10-årsdag i maj 1944 fick hon de nedskrivna berättelserna i present.[1]

Efter att först ha blivit refuserad av Bonniers förlag gavs boken Pippi Långstrump ut av Rabén & Sjögren i november 1945. Denna följdes av ytterligare två romaner och ett flertal kortare berättelser och bilderböcker.

För ytterligare information om den första bokens tillkomst, se Pippi Långstrump (bok).

Persongalleri

  • Pippi Långstrump, böckernas huvudperson – den starkaste flickan i världen.
  • Tommy och Annika Settergren, syskon, och Pippis grannar och bästa vänner. De är lydiga och prydliga, och utgör på så vis en tydlig kontrast mot Pippi.
  • Herr Nilsson, Pippis apa; i böckerna en markatta, men i filmerna en dödskalleapa (Saimiris sciureus). I böckerna om Pippi får apan vara just apa; trots namnet så förmänskligas inte Pippis apa utan han är ett något ovanligt husdjur.
  • Lilla Gubben, Pippis häst. Dock fick han sitt namn först i och med TV-serien från 1969. I Astrid Lindgrens Pippi-böcker kallas han endast "Hästen". Inger Nilsson, som spelade Pippi, klappade en dag i studion om hästen (som i verkligheten hette Bunting), och sa "Ja, du, lilla gubben", varpå regissören Olle Hellbom och hans team beslöt att det var ett utmärkt namn. Utmärkande för Lilla Gubben är att han är full av stora svarta prickar (lika "fräknig" som Pippi), en variant av hästfärgen tigrerad.
  • Fru Prysselius, "Prusseluskan", en självutnämnd moralens väktare, som ständigt kommer i konflikt med den levnadsglada Pippi. Förekommer endast i filmerna.
  • Kling och Klang, två laglydiga poliskonstaplar som trots mycket möda inte lyckas få Pippi att flytta in på barnhem. I böckerna saknar de namn, det fick de först i filmerna.
  • Dunder-Karlsson och Blom, inbrottstjuvar med siktet inställt på Pippis kappsäck med guldpengar.
  • Kapten Efraim Långstrump, Pippis pappa, sjökapten, "negerkung" och Pippis stora idol. Den svenske sjömannen Carl Emil Pettersson som en period bodde på Tabaröarna antas ha varit förebild till Pippis far.
  • Herr och Fru Settergren, Tommy och Annikas föräldrar som gör sitt bästa för att tycka om sina barns färgstarka kamrat.

Kritik

När boken publicerades var kritiken positiv och välvillig:

"Ett verkligt fynd bland årets barnböcker är "Pippi Långstrump" av Astrid Lindgren. Boken fick 1:sta pris i förlagets pristävlan om barnböcker och det var den sannerligen värd. En så frisk, originell och genomrolig barnbok som Pippi Långstrump har inte undertecknad läst på mycket länge." Emmy Reventberg i Norrköpings Tidningar [2]

John Landquists recension från 1946 under rubriken "Dålig och prisbelönt" blev inledningen på en debatt på tidningarnas insändarsidor där kritiker vände sig mot Lindgrens sätt att skriva barnböcker.

"Det dugliga ämnet till berättelse, som det är författarinnans förtjänst att ha funnit, har i utförandet förstörts av brist på fantasi och kultur. Min kritik riktar sig emellertid här främst mot prisnämnden som kunnat göra reklam för en så bristfällig produkt. Har nämnden, vilket man gärna vill tro, varit tveksam, så förstår man icke den världsfrämmande valhänthet som icke tvättat manuskriptet och för pris fordrat de värsta smaklösheternas strykande. Men har nämnden åter funnit boken i sin ordning, då måste man tala om en smakens avkultivering hos dem, som bestämmer om barnböcker. Den sämre crazystilen har då bragt till upplösning sinnet för den riktiga sagan, varpå man dock även i nutiden har så goda exempel som Elsa Beskow och Milnes intagande Nalle Puhbok. [...] Och det blir barnen, som för framtiden får bära intrycken, vackra eller grumliga, av böckerna. Minnet av den onaturliga flickan och hennes osmakliga äventyr i Lindgrens bok, kan, om hon eljes ihågkommes, inte bli annat än förnimmelsen av något obehagligt, som krafsar på själen." John Landquist i Aftonbladet, 18 augusti 1946.

I huvudsak var dock kritiken positiv:

"Men Pippi Långstrump är 40-talsbarnens övermodiga genius som spränger alla gränser och konventioner. Pippi är flickan som gör vad som faller henne in och besegrar polis och skola och samhällsordning med sin munvighet och övernaturliga styrka. Hon fäller bovar till golvet genom att röra vid dem, hon sover med fötterna på huvudkudden och går baklänges på gatorna med motiveringen: "Lever vi kanske inte i ett fritt land? Varför skulle man inte gå baklänges?" Här finns inte bara en hänförande anarkism som barn alltid älskar att läsa om, utan också ett blänkande muntert humör och en vardagssurrealism som är ett underbart äventyr". Inger Arvidsson i Bonniers Litterära Magasin 1949, sidorna 547-548.

År 1995 utbröt en ny Pippi-debatt när kristdemokraten Carin Stenström i Svenska Dagbladet förklarade att den svenska "pippi-kulten" bidrog till att bristen på mognad och oförmågan att uppträda som vuxna människor var så utbredd i Sverige. Stenström ansåg också att Pippi var asocial och känslomässigt störd:

"Pippidyrkan har ställt allt på ända, skola, familjeliv, normalt beteende. Den har förlöjligat ordning och hänsyn, ärlighet och artighet. Den har förhärligat självupptagenhet, självfixering, hänsynslöshet och verklighetsflykt. Den har predikat impulsen framför behärskningen, infallet framför eftertänksamheten. Den har framställt det som inskränkt att visa omsorg, men lovvärt att säga också kränkande sanningar." [3]

Lindgren själv deltog inte i den följande debatten, men på en journalists fråga tyckte hon att Stenströms påståenden var en fånig debatt och fortsatte: "Det är många, många flickor, vuxna, som talat om att Pippi hjälpt dem ... Många har sagt att hon givit dem nån sorts kraft. Och det kan man förstå för i alla tider har det varit så att pojkar, pojkar, pojkar - och så kommer det en flicka. Då är det klart att de börjar tänka att kanske kan jag också." [4]

Debatter har dessutom ideligen förts om Pippis politiska korrekthet. Det faktum att Pippis pappa tituleras "negerkung" på en söderhavsö har framställts som rasistiskt,[källa behövs] och detta har varit föremål för en censurdiskussion.[källa behövs] I Sverige valde man dock att inte ändra i Astrid Lindgrens originaltexter, medan man i exempelvis Norge har valt att censurera;[källa behövs] norska NRK kallar honom inte längre "negerkung" (norska negerkonge) utan "kung från Söderhavet" (norska sydhavskonge). [5] I Frankrike är han kung bland kannibalerna, trots att deras diet är människofri boken igenom (i boken "Pippi Långstrump går ombord" hävdar dock Efraim Långstrump att folket på Kurrekurreduttön först tänkte äta upp honom - men när de såg hur stark han var gjorde de honom till kung i stället...).

Böcker

  • 1948Pippi Långstrump i Söderhavet
  • Boken om Pippi Långstrump (1952) (Samling av Pippi Långstrump, Pippi Långstrump går ombord och Pippi Långstrump i Söderhavet – samtliga dock i redigerat skick)
  • Pippi flyttar in (1969, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman
  • Pippi ordnar allt (1969, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman
  • Pippi är starkast i världen (1970, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman
  • Pippi håller kalas (1970, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman
  • På rymmen med Pippi Långstrump (1971, bilderbok)Foto: Bo-Erik Gyberg
  • Pippi går till sjöss (1971, bilderbok)
  • Pippi vill inte bli stor (1971, bilderbok) Ill. av Ingrid Vang Nyman
  • Pippi Långstrump har julgransplundring (1979, novell)
  • Pippi Långstrump i Humlegården (2000, bilderbok)
  • Pippi Långstrump på Kurrekurreduttön (2004, bilderbok). (Texten ur Pippi Långstrump i Söderhavet, 1948, i urval av Karin Nyman; bilder: Ingrid Vang Nyman.)

Filmer

Det är i Olle Hellboms produktioner som Pippi personifieras av Inger Nilsson.

Pippi Långstrumps namn på olika språk

  • Arabiska : Pypy gob abbandh
  • Bulgariska : Пипи Дългото Чорапче (Pipi Dalgoto Chorapche) (Пипилота Виктуалия Транспаранта Ментолка Ефраимова Дългото чорапче - Pipilota Viktualiya Transparanta Mentolka Efraimova Dălgoto čorapče)
  • Danska : Pippi Langstrømpe
  • Engelska : Pippi Longstocking
  • Esperanto : Pipi Ŝtrumpolonga
  • Estniska : Pipi Pikksukk
  • Finska : Peppi Pitkätossu
  • Franska : Fifi Brindacier
  • Färöiska : Pippi Langsokkur
  • Georgiska : პეპი გრძელი წინდა pepi grdzeli tsinda
  • Grekiska : Πίπη Φακιδομύτη
  • Indonesiska : Pippi Si Kaus Panjang
  • Isländska : Lína Langsokkur
  • Hebreiska : בילבי בת-גרב (Bilbee Bat-Gerev)
  • Italienska : Pippi Calzelunghe
  • Japanska : 長靴下のピッピ Nagakutsushita no Pippi
  • Kinesiska : 长袜子皮皮 Changwazi Pipi
  • Koreanska : 말괄량이 소녀 삐삐 (Malkwallyangi Ppippi)
  • Kroatiska : Pipi Duga Carapa
  • Kurdiska : Pippi-Ya Goredirey
  • Lettiska : Pepija Garzeķe
  • Litauiska : Pepė Ilgakojinė
  • Makedonska : Pipi dolgiot corap
  • Norska : Pippi Langstrømpe
  • Nederländska : Pippi Langkous
  • Persiska : پی‌پی جوراب بلند Pipi Jurâb-boland
  • Polska : Pippi Pończoszanka (första översättningen: Fizia Pończoszanka)
  • Portugisiska : Bibi Meia-Longa (eller Pippi das meias altas)-Portugal, Píppi Meialonga (Brasil)
  • Ryska : Пиппи Длинный Чулок" (eller "Пеппи Длинныйчулок (Pippi Dlinnyjchulok)
  • Serbiska : Pipi Dugacka Carapa
  • Slovakiska : Pippi Dlhá Pančucha
  • Slovenska : Pika Nogavička
  • Spanska : Pipi Calzaslargas
  • Svenska : Pippi Långstrump
  • Thailändska : Pippi Thung-Taow Yaow
  • Tjeckiska : Pipi Dlouhá Punčocha
  • Turkiska : Pippi Uzuncorap
  • Tyska : Pippi Langstrumpf
  • Ungerska : Harisnyás Pippi
  • Vietnamesiska : Pippi Tat Dai
  • Vitryska : Піпі Доўгаяпанчоха (Pipi Doŭhajapančocha)

Pippi Långstrump har i de flesta fall fått heta Pippi, Pipi eller liknande + ren översättning av Långstrump till respektive språk. I den franska versionen var det nödvändigt att ändra förnamnet till Fifi. På franska är nämligen pipi familjärt detsamma som kiss, d v s urin.

Externa länkar

Referenser

  1. Astrid Lindgren: Mary Ørvig: Kapitlet "Astrid Lindgren berättar om sig själv" i En bok om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren, Stockholm 1977, sid. 10-13. ISBN 91-29-47547-3. 
  2. Norrköpings Tidningar 27 december 1945
  3. Stenström, Carin. "Dags pensionera Pippi Långstrump" i Svenska Dagbladet 8 mars 1995.
  4. Aftonbladet 10 mars 1995
  5. Andersson, Karolina. "Pippis pappa byter konungatitel" i Svenska Dagbladet 6 december 2006.


Personliga verktyg