Jakt
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Jakt (olika betydelser).
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Jakt innebär att man förföljer, fångar och oftast dödar vilt för att få föda, rekreation, päls och läderprodukter, trofér eller för att förebygga skadedjurs skador och olägenheter på grödor, djur och annan egendom, även för att motverka negativ påverkan av främmande arter, samt hindra smittspridning. Även påverkan på fåglars bon och reden samt fångst för till exempel märkning betraktas som jakt. Vanligtvis avses jakt i enlighet med rådande jaktlagar, i motsats till tjuvjakt, som är förföljande och dödande av djur utanför lagens råmärken. Jakt kan även ske i viltvårdande syfte: att begränsa vissa populationer för att balansera det ekologiska samspelet.
Innehåll |
Jakt i Sverige
För att få jaga i Sverige krävs jägarexamen, vapenlicens, statligt jaktkort och jakträtt. För att jaga med fällor behöver man inte någon jägarexamen. För vissa djur måste man betala avgift, en så kallad fällavgift. Dessutom tillkommer oftast, arrendekostnader för de som inte har egen mark med jakträtt.
Högviltsjakt
Till högviltet räknas de arter som bara får jagas med klass 1-vapen. Högviltsgruppen innefattar älg, kronhjort, wapiti, sikahjort, dovhjort, vitsvanshjort, visent, myskoxe, mufflon, vildsvin, varg, brunbjörn, gråsäl, vikaresäl och knubbsäl. Värt att notera är att flera av dessa arter är helt fredade, på andra tillåts skyddsjakt och visenten och sikahjorten finns inte frilevande i Sverige. Det är även tillåtet att jaga mufflon, dovhjort och vildsvin med Brenneke och slugs.
Jakt utan jakträtt
Jakt kan även vara tillåten utan jakträtt. Det är tillåtet att döda husmöss, till exempel.
- Den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där har rätt att under delar av året döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården:
vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, vildkanin, mullvad, sorkar, bisam, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink. För den som har handelsträdgård eller liknande gäller särskilda bestämmelser.
Ansvar
Jakt ska bedrivas på ett sådant sätt att vilt inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Detta är fastslaget i jaktlagen. Av denna anledning är endast vissa typer av vapen tillåtna för jakt.
Pilbågsjakt
Bågjakt är jakt med pil och båge. Pilbågsjakt är en populär företeelse i USA och Kanada, där man i de flesta stater har särskilda jakttider (archery seasons) då båge är det enda tillåtna jaktredskapet[2] Det vanligaste bytesdjuret är hjort, men båge används till och med för älg och björn. Rent allmänt anses att en modern båge lämpar sig bäst vid jakt på större vilt än mindre vilt[källa behövs].
Se även
- Björnjakt
- Småviltjakt
- Storviltjakt
- Älgjakt
- Skyddsjakt
- Grytjakt
- Fällfångst ( att jaga med hjälp av fällor )
- Engelsk rävjakt
- Jägarexamen
- Jägarnas Riksförbund
- Svenska Jägareförbundet
Referenser
Noter
- ↑ Jaktlagen (1987:259)
- ↑ http://www.dec.ny.gov/outdoor/28605.html
Webbkällor
- Svenska Bågjägareförbundets webbplats
- Svenska Jägareförbundets webbplats
- European Bowhunting Associations webbplats
Tryckta källor
- Christer André: Bo Tynderfeldt: Kunskap för jakt, Bilda förlag, 2005. ISBN 91-574-7831-7.
Externa länkar