Från Rilpedia

?Wapitihjort Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Familj:	Hjortdjur Cervidae
Släkte:	Cervus
Art:	Whapitihjort C. canadensis
Vetenskapligt namn
§Cervus canadensis Auktor: (Erxleben, 1777)[1]
Wapitihjortens utbredning
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Wapitihjorten eller vapitin (Cervus canadensis, engelska: elk eller wapiti) är ett av de största hjortdjuren i världen och ett av de största däggdjuren i Nordamerika och östra Asien. Wapitin når mellan 1,2 till 1,5 meter i mankhöjd och väger mellan 150 till 500 kilogram. Bland hjortdjuren är endast älgen större än wapitihjorten. Arten är mycket lik kronhjorten, som finns i Europa.

Nordamerikas urinvånare kallar dem wapiti (vilket betyder "vit bakdel" på shawnee) medan engelska nybyggare använde sig av namnet elk^[2], vilket är namnet på älg i England. Wapitihjorten är känt för att hannarna utstöter höga läten under parningstiden som påminner om ljudet från trumpeter.

Utbredning, habitat och populationens utveckling

I Nordamerika lever arten i öppna skogar eller i områden nära till skogar. Individer som lever i bergsregioner vandrar under sommaren till högre områden. Under vintern vistas de i lägre regioner som är mera skyddade.

Tidigare hade arten ett stort utbredningsområde och särskild vid Klippiga bergen var den mycket vanlig. Populationen öster om Mississippifloden räknades till underarten C. c. canadensis och efter att underarten blev utrotad flyttades individer från Nordamerikas västra delar ditåt.

Idag uppskattas att populationen i Nordamerika utgör en tionde del av den ursprungliga populationen som troligen var 10 miljoner individer. Liksom hos andra nordamerikanska vilddjur var populationen omkring 1900 lägst. Efter inrättning av jaktkontroller har arten återhämtad sig. 1989 antogs att 782 500 individer lever i Nordamerika. Av dessa föekommer cirka 72 000 i Kanada och alla övriga i USA. Ungefär 20 000 individer lever i inhägningar med syfta att utnyttja deras kött eller horn.

Fortfarande finns de flesta individerna i väst vid Klippiga bergen. Öster om Mississippifloden lever bara 3 500 individer fördelad på sju delstater.

I Asien förekommer wapitihortar i södra Sibirien och i Centralasien. Även i Sibirien minskade utbredningsområdet och de lever numera i bergsregioner kring Bajkalsjön som Sajanbergen samt i Altaj, Tianshan, delar av Mongoliet och regionen kring Amurfloden. Dessutom finns populationer i östra Tibet och Himalaya och centrala Kina. Habitatet är samma som i Nordamerika.

Den amerikanska presidenten Theodore Roosevelt överlämnade flera wapitihjortar som gåva till Nya Zeeland där de blev införda i sydvästra delen av Sydön. Flera av dessa individer parade sig med kronhjortar som tidigare infördes av engelsmän, så där finns många hybrider. Ett flertal individer lever i inhägnader och det var tänkt att släppa dem fria med jämna mellanrum. Projektet förbjöds av Nya Zeelands regering som ansåg att främmande djur inte var önskvärt.

Levnadssätt

Honor av wapitihjort lever i grupper som ledas av en äldre hona som fortfarande kan para sig. Ofta ingår svaga eller unga hannar i gruppen. Flocken stannar vanligen i samma område men vandrar vidare när platsen bedöms som disharmonisk. Kort före parningstiden lever de flesta wapitihjortar i stora flockar medan äldre hannar lever ensam eller tillsammans med en yngre individ. Vid parningstiden splittras de nämnda flockarna och hannarna vandrar långa sträckor till sina parningsplatser. Där uppkommer strider mellan en dominant hanne och yngre rivaler. Vissa hannar får mycket starka sår och avlider efter striden.

Dräktigheten varar i cirka 260 dagar. Det föds bara en kalv åt gången som i början väger ungefär 15 kilogram och som bär en prickig päls. Dessa prickar försvinner efter cirka tre månader. Efter ett halvt år sluter honan att ge di. Individer i fångenskap blir upp till 25 år gamla. I naturen dör de vanligen innan de är 15 år gamla. Hannar dör oftast tidigare på grund av striderna och då de blir jagade.

Wapitihjorten föda utgörs huvudsakligen av gräs men den äter även andra ämnen. Under sommaren äter den dessutom unga blad, rotfrukter, ekollon, nöt av kastanj, vildfrukter samt unga skott av barrträd. Under vintern ingår mossa och lav i födan.

Referenser

1. ↑ Erxleben, J.C.P. (1777) Anfangsgründe der Naturlehre and Systema regni animalis.
2. ↑ Wapitihjort på webbplatsen LILLA HUSET PÅ PRÄRIEN