Ovikens församling
Från Rilpedia
| Ovikens församling | |
| Län | Jämtlands län |
|---|---|
| Kommun | Bergs kommun |
| Stift | Härnösands stift |
| Kontrakt | Berg-Härjedalens kontrakt |
| Folkmängd | 1339 |
| Församlingskod | 232603 |
| Pastoratskod | 101408 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Ovikens församling tillhör Berg-Härjedalens kontrakt av Härnösands stift i Jämtland, Bergs kommun. Församlingen ingår i Ovikens pastorat. Församlingskyrkan är i praktiken Ovikens gamla kyrka. År 1905 byggdes Ovikens nya kyrka, men den används numera mest sommartid. Församlingen tillhör gamla Sunne, Ovikens och Hallens tingslag.
Innehåll |
Allmänt
Orten Oviken med omnejd är gammal bondebygd och kulturbygd i det bördiga området mellan fjällen i väster och södra Storsjön. Ovikens församling har två kyrkor, Ovikens gamla respektive Ovikens nya kyrka. Den "nya" invigdes år 1905 och används numera endast för konserter och sommargudstjänster. Den rymmer 1 000 personer. Vintertid används den inte alls eftersom det är för dyrt att hålla den varm. I stället är det den gamla kyrkan från 1500-talet som är församlingskyrka. Församlingen har i dag 1 300 invånare. År 1913 var det 2 207 invånare.
Ovikens församling ingår numera i Bergs kommun. I väster ligger Oviksfjällen, som är det fjällmassiv som ligger närmast Storsjön. Det är också de enda fjäll som syns från Östersund. Ovikens sockens gårdar hade från 1700-talet fäbodar utefter en sträckning genom fjällen väster ut mot (västra) Galåbodarna och upp mot Arådalen. I Arådalen finns det närmare 140 fritidsbostäder och ett kapell (Svenska kyrkan) uppfört i slutet av 1960-talet. Kapellet ägs av en särskild stiftelse inom kyrkan. I kapellet förrättas varje år några vigslar och dop samt andaktsstunder.
I Ovikens samhälle med endast omkring 150 invånare har travsporten en stark tradition. Redan på 1920-talet kördes det istrav och sedan travbanan byggdes 1972 har det årligen körts sommartrav. Oviken har en liten flygplats med grässtråk.
Fröjdholmen
Festplatsen Fröjdholmen, omgiven av Storsjön, var i många år den centrala punkten för länets midsommarfirare. Tusentals firare från hela Sverige tillbringade midsommarhelgen i och vid Fröjdholmen för att se underhållare inom alla genres, både inhemska och utländska. Dessutom anordnades dans på två dansbanor och norra Europas längsta vattenskidlopp: Fröjdholmsloppet. Midsommarfirandet på Fröjdholmen dog ut på 1980-talet.
I den södra delen av Oviksfjällen finns omkring 30 fäbodställen, de flesta tagna ur bruk på många år. Två fäbodvallar, Östra Arådalen och Långbodarna, är alltjämt i drift. Flera av Oviksfjällens fäbodar kan man nå med bil från den s.k. Fäbodvägen (Buvægen) mellan Persåsen och Arådalen. Längs vägen finns skyltar till en del av vallarna. Vallen Östra Arådalen tilldelades 1991 det internationella byggnadspriset Europa Nostrapriset. Östra Arådalen är renoverad. De mer kända fäbodarna längs (eller nära) Fäbodvägen är, räknat från Persåsen mot Arådalen: Landsombodarna, Fittjebodarna, Långbodarna, Svedjebodarna, (västra) Galåbodarna, Nybodarna, Valskaftet, Prästbodarna, Östra Arådalens fäbodar och Västra Arådalens fäbodar.
Fäbodvägen från Kövra till Arådalen anlades åren 1964 - 1965. Dessförinnan fanns det inte någon körväg till fäbodarna. Vägen har i stort sett den sträckning som Oviksbönderna gick med sina kor till fäbodarna i Oviksfjällen. De gick de upp med djuren till midsommar och tog hem dem i slutet av augusti månad. Korna gick alltså på fjällbete i drygt två månader.
Det praktiskt taget obefolkade området mellan västra Storsjöbygden och Oviksfjällen var tidigare utmark åt bönderna från de södra Storsjösocknarna. Området utgörs av fjällnära skog, berg och stora myrmarker och hade ända in på 1900-talet mycket stor betydelse för bönderna på grund av tillgången på rikt skogs- och fjällbete och goda möjligheter till myrslåtter.
Fäbodarna var ofta belägna på kronans avradsland. (Ett avradsland var ett område utan nämnvärd bebyggelse, annat än lador och fäbodar (Buer) som användas för jakt, fiske, slåtter och bete mot en årlig avgift 'Avrad' till Kronan). Avstånden från hemgården vid Storsjön till fäbodarna, speciellt de som låg högt uppe mot fjällen, var ofta flera mil. Buföringen fick därför delas upp på flera dagar. Från hemgården i Näs till Östra Arådalen är det till exempel fågelvägen fem mil.
På vissa vallar finns flera av de ursprungliga byggnaderna kvar medan andra ligger öde med endast husgrunder och källargropar synliga. Åter andra är ombyggda och har fått nya funktioner som fritidsbostäder. Typiskt för fäbodvallarna är det stora antalet små omålade timmerbyggnader, varje funktion hade oftast sitt eget hus.
Mellan byarna och de olika fäbodvallarna fanns ett väl utvecklat kommunikationsnät med buföringsvägar och stigar, många av dem ännu fullt synliga. Över de många myrarna finner man ibland rester efter kavelbroar. Naturen i området bär ännu prägel av att under flera hundra år varit nyttjad av människor och betande djur.
Den öppna vallen runt fäboden brukar inte växa igen på åtskilliga år efter avslutad hävd, och kulturgynnade växter som mjölkört, smörblommor och hallonsnår avslöjar ofta äldre fäbodställen.
I anslutning till fäbodvallen västra Arådalen ligger en av svenska turistföreningens första fjällstationer, byggd redan 1895.
Ödesbölet Takåsen, med fossil åkermark, odlingsrösen och flera husgrunder, ligger i skogsmark högt ovanför nuvarande jordbruksbebyggelse och nås lättast ifrån den s.k. Fäbodvägen mellan Persåsen och Börtnan.
I västra Galåbodarna, där vägarna mellan Börtnan, Arådalen och Persåsen möts, har Christoph Schenk och hans hustru Miriam 2005 uppfört en mindre stugby med 22 sängplatser. Stugorna hyrs ut till turister som söker ett rörligt friluftsliv i den fjällnära vildmarken.
Arådalen ligger nära Glens sameläger och vid foten av fjället Hundshögen (1371 m)[1]. I Arådalen ligger Svenska Turistföreningens (STF:s) äldsta turiststation. Den är numera endast öppen sommartid. Arådalen är känt för att konstnärer vistades där sommartid i början av 1900-talet. Mest känd bland dessa konstnärer var Johan Tirén (f. 1853, d. 1911). Han målade gärna realistiska bilder av samer, jakt och fjällvärlden. Johan Tirén hade ett verk i det gamla riksdagshuset ("Tjuvskjutna renar") och är representerad på Nationalmuseum. Johan Tirén var också en skicklig fiolspelare och nära vän till Wilhelm Peterson-Berger. Han vistades ett antal somrar på fäboden Östra Arådalen.
De högsta topparna i Oviksfjällen är Västerfjället 1158 m, Drommen 1140 m, Falkfångarfjället 1180+ m, Österfjället 1205 m, Storfjället (Flinhtegietjie) 1260 m och Hundshögen 1371 m[2]
Den berömde arkitekten Ferdinand Boberg reste i början av 1900-talet runt i landet och tecknade av intressanta byggnader. I Oviken gjorde han följande teckningar: "Gravkapell på kyrkogården", "Härbrä vid sjöstranden", "Kyrkokomplexet" och "Loge med inbyggd tröskverksvandring". Samtliga avtecknades sommaren 1918.
Geografisk avgränsning
Ovikens församling avgränsas i öster av Sannsundet, där den i nordost gränsar mot Sunne församling i Östersunds kommun. I sydost gränsar församlingen mot Hackås församling och möter Myssjö församling i höjd med Käringviken i Sannsundet. Byarna Sölvbacken och Svensåsen tillhör församlingen. Församlingsgränsen passerar viken Myrviken och faller in i Västnåran vid Västnårs kvarn och går upp till Fjösåsberget. Byarna Gisselåsen, Kinderåsen och Fjösåsen ligger i församlingen. Gränsen går västerut strax norr om Västertaket och sammanfaller strax med den s.k. Fäbodvägen. Gränsen går norr om Landsombodarna i Myssjö församling och viker mot söder strax öster om Gamla Fittjebodarna. I detta område ligger Marntallsåsens naturreservat och vandringsleden Jämt-Norgevägen passerar. Församlingsgränsen går söder om Fittjebodarna, Långbodarna och Svedjebodarna och passerar Galån. I trakten av Galberget möter gränsen Åsarne församling och viker mot nordväst, passerar norr om Stavbrännan och följer därefter Arån mot norr. Gränsen viker mot väster söder om Busjöfjället och når Storsjö församling i trakten av Lill-Lövsjön, passerar Tossåsfjället och har sin västligaste punkt i Lunndörren. Lunndörrspasset i Lunndörrsfjällen är Ovikens församlings västligaste del. Här möts de tre församlingarna Oviken, Storsjö och Undersåker.
Från Lunndörren går församlingsgränsen mot öster. I norr ligger nu Undersåkers församling i Åre kommun. Gränsen går genom Dörrsjön och söder om Anarisfjällen. Den följer bäcken Blankan och når Hanasjön. Den följer sedan Storån (gräns mot Hallens församling) genom Hosjön, söder om Hosjöbottnarna sameläger, och viker söder vid Storfallet, som ligger väster om Höglekardalen. Gränsen passerar Lekarån och faller in i Oviksfjällen. Fjället Drommen med Dromskåran ligger i Ovikens församling. Vid Koberget lämnar gränsen fjällen och går österut. I detta område ligger Gräftåvallen med Gräftåvallens flygplats och Häggsåsen. I norr ligger Marby församling i Åre kommun. Församlingsgränsen går mellan Västeråsen i Oviken och Möckelåsen i Marby. Önsta ligger i Ovikens församling. Gränsen passerar länsväg 321 mellan Månsåsen i Marby och Bölåsen i Oviken. Via Svarttjärnen går gränsen så ut i Sannsundet strax söder om Bruksviken i Marby församling. Byarna Hackåsen, Vattjom och Åbbåsen ligger i församlingen.
Historik
Man har anträffat några boplatser från stenåldern. Från järnåldern finns några gravhögar. Det finns gott om s.k. lågteknisk järnslagg från järnåldern och medeltiden. Vid holmen väster om Fröjdholmen återfinns en av järnframställningsplatserna. Dessutom finns det omkring 170 fångstgropar. Från medeltiden finns några ödegårdar. I fjällen finns lämningar efter samekultur. Området ligger inom sydsamiskt område.
Krigshändelser
År 1677 ägde en drabbning mellan Sverige och Danmark-Norge rum vid Ovikens kyrka, som de sistnämnda vann. Jämtarna i den svenska armén kapitulerade och deserterade till de norrmännen, medan de svenska soldaterna och officerarna togs som krigsfångar.
Kända personer från Oviken
- Prosten Erik Andersson (död 1563), Jämtlands reformator
- Professorn Johan Bredman (1770-1859) vid Uppsala universitet
- Artisten Lapp-Lisa (Lisa Thomasson) (1878-1932).
- DN-journalisten Daniel Viklund (som i många år bevakade EU-frågor i Dagens Nyheter)
- Marknadsmannen Lennart Lindgård. Som länge var en av Ericssons internationella frontfigurer i marknadsföringen av företagets dataprodukter.
Litteratur
Jämtmålsförfattaren Anders Backman var född i Önsta, Oviken, den 22 juni 1858. Han utbildade sig till lärare, fick tjänst i Myssjö 1875 och bosatte sig i Kövra. När han ett tiotal år senare anslöt sig till baptistförsamlingen, blev han fråntagen sin tjänst som lärare. Han började då sin verksamhet som predikant. Han gav även ut ett flertal böcker, bland annat en liten bok med jamska "Jämtmålsberättelser" 1892 under pseudonymen Anders Jämte. Tillsammans med en annan jamtmålsförfattare, Erik "Äcke" Olsson, startade han 1906 årsskriften Jämten, vilken fortfarande ges ut. År 1919 överlämnade Backman sin egenhändigt skrivna ordlista över myssjömålet till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Den innehåller 453 ord med översättningar. Ordlistan finns numera i den databas som ingår i projektet Ordbok över jamskan. Ett urval av orden finns även tryckta i "Orlboka, ordbok över jamskan" (Jengel förlag, 2001). Anders Backman avled i sitt hem i Kövra den 15 december 1922. Det var hans som lät uppföra "Backmanshuset" helt nära turiststationen i Arådalen. Anders Backman var hängiven Oviksfjällen och särskilt Arådalen.
Anders Backmans dotter, författaren Stina (Jämte) Backman har skrivit om livet på fäbodarna i Oviksfjällen. Bl.a. "Det gryr över fjällen", 1938, "Västra Årådalen" och "Stängda grindar och öppna hjärtan".
I Selma Lagerlöfs läsebok om Nils Holgersson berättas att det var "högfjällsgäss" som flög med Nils. Bland gässen fanns bland annat Viisi från Oviksfjällen.
Olaus Magnus säger i sin Historia från år 1539, att det i mitten av mars hölls en marknad på isen å en ort kallad Oviken, belägen i landskapet Jämtland uppe bland fjällen i gränstrakten mellan Sverige och Norge.
Lajla Johansson beskriver fjällområdet i diktsamlingen Doft av näver och ene (ISBN 91-631-2772-5). Johansson är sydsame och är uppvuxen i Glens sameby
Ortnamnet
Namnet skrevs år 1315 - 1319 De Owik. Namnet lär ursprungligen ha avsett den innersta delen av en vik av Storsjön. En vik som numera har namnet Myrviken. Namnets betydelse har inte helt kunnat fastställas. Enligt några tolkningar avses med namnet ett vadställe i ovannämnda vik.
Se även
Externa länkar
- Ovikens församling (Kyrktorget)
- Svenska kyrkan i södra Jämtland
- Ovikens baptistförsamling
- Oviken.se (lokal webbplats)
- Myssjö-Ovikens hembygdsförening
- Myssjö-Ovikens IF
- Bergs kommun
- Svenska Kyrkan i Härnösands stift
- Församlingarna i Jämtlands län
Källor
- ↑ Lantmäteriets vägkarta 183 Hackås. Edition 4, december 2002.
- ↑ Lantmäteriets vägkarta 183 Hackås. Edition 4, december 2002.
|
|||||||
