Från Rilpedia

Innehåll 1 Förekomster 2 Stadnamnet/Ortnamnet 3 Det långa och öppna a-ljudet 4 Källor

Förekomster

• Galåen, 5 km sydväst om Røros i Norge. Se Galåen.

• Galån (egentligen Gărlaoa) i sydvästra Jämtland är ett vattendrag som rinner ut i Ljungan mellan sjöarna (Stor-)Börtnen och Lill-Börtnen ^[1]. Galån rinner bland annat förbi (Västra) Galåbodarna och Östra Galåbodarna. En av nybyggarna i Börtnan i slutet av 1700-talet, n Gărlao-Erik, fick sitt auknamn (smeknamn) från ånamnet.

• Galån söder om Särna i (förutvarande Norge men nuvarande) Dalarna är ett biflöde till Fulan som i sin tur är ett biflöde till Västerdalälven som avvattnar stora områden av förfjällsterrängen mellan Särna och riksgränsen, bl.a. delar av Fulufjällsområdet och nationalparken där.

Stadnamnet/Ortnamnet

Den första stavelsen i ortnamnet Galån stammar från det norrøna ordet ’garðr’ (gård) vars grundbetydelse är som det anges i Nynorskordboka, nämligen ’inngjerding’. I sammansättningar med ’berg’ eller ’å’ avses någon form av gräns. I språkutvecklingen från norrøn tid har det sista ’r’:et i ’garðr’ försvunnit, och ’rð’ har blivit rd-kategorin av tjocka ’l’. Skrivsättet med ’rl’ för det senare är ett bra skrivsätt eftersom det dels etymologiskt gör berörda ord enklare att tolka, men också dels för att uttalen inte nivellerar till ett vanligt ’l’.

Det långa och öppna a-ljudet

På denna sida står bokstaven ă står för ett långt, öppet (ljust) ’a’ med ett uttal ungefär som av [ahhh]. Beteckningen behövs för att i fallen med långa ’a’:n kunna skilja uttalet från det vanliga för ’a’. I en jämförelse kan nämnas att öppna (men korta) ’a’:et i exempelvis ordet ’matt’ inte behöver särbetecknas eftersom dubbelkonsonanten styr uttalet till att vara öppnare/ljusare än för ett vanligt ’a’.

Källor

1. ↑ Lantmäteriets vägkarta 183 Hackås. Edition 4, december 2002