Olof Wijk d.ä.

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Olof Wijk d.ä. (ur Svenska Familj-Journalen).

Wijk gifte sig 1832 med Hilda Virginia Prytz (född 11 augusti 1810 i Gbg, död 27 juni 1890 i Gbg), tillsammans ligger de begravda på Stampens kyrkogård i Göteborg.

Olof Wijk d.ä., född 9 oktober 1786 i Masthugget i Göteborg, död 4 februari 1856 i Göteborg, var en svensk affärsman, politiker och riksdagsledamot för borgarståndet vid flera riksdagar 1834-1854 samt talman 1850-1851.

Mannen och gärningen

För att tillfredsställa sonens böjelse för sjöfartsyrket, lät fadern honom i ungdomen göra en sjöresa, varefter Wijk kände sig mätt på sjölivet och 1799 fick han plats på engelsmannens Charles Christies kontor i Göteborg. Efter Christies frånfälle 1805, skötte Wijk affärerna fram till 1806 då han bildade en egen firma, vilken inregistrerades 1807. År 1808 blev han borgare i Göteborg. Under de följande åren företog han omfattande resor till flera av Europas länder, till England och Skottland 1810, till Ryssland 1811, till England, Irland, Holland, Belgien, Tyskland och Danmark 1817—1818 och vann med ökade rikedomar ökat förtroende och anseende samt mottog kommerserådstiteln 1820.

Självständig, kunskapsrik och utrustad med stor praktisk duglighet, anlitades han både av regering och medborgare i flera viktiga värv. Sålunda var han 1818-1835 ordförande för Göteborgs stads äldste, 1824 ledamot i styrelsen för segelfartens förbättrande mellan Vänern och Västerhavet, 1835 ledamot i kommittén för granskning av Göta kanals segelfartstaxa, sedermera även i kommittén för uppgörande av förslag för Trollhätte slussverks ombyggande, samt i hospitalsdirektionen i Göteborg. 1838 blev han ordförande i styrelsen för arbetena i Göta älv och Göteborgs hamn (framför allt muddringsarbeten) och 1850 ordförande i Göta kanals bolag och direktion. Ett av hans fartyg var det första som år 1822, då kanalen öppnades, från Göta älvs mynning seglade upp till Vänern och vidare in på Vättern.

Wijk var ordförande i Älvstyrelsen och Sjöassuransföreningen fram till sin död, i Sjömanshusets och Navigationsskolans direktioner, ledamot i kommittén för ordnande av stadens gator och gatubelysning, ledamot i Karantänkommissionen samt i direktionerna för Hospitalet och Chalmerska skolan. År 1830 blev han riddare av Nordstjärneorden.

Under riksdagarna 1834-1835, 1840-1841, 1850-1851 och 1853-1854 deltog Wijk som staden Göteborgs representant i borgarståndets förhandlingar och var vid 1834-1835 års riksdag vice talman, 1850 talman samt 1853 ledamot av talmanskonferensen. Till sin politiska åskådning var Wijk konservativ.

1825 blev han vald till statsrevisor, och 1831 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Wijk bidrog till sin Göteborgs förskönande och bildade det första nykterhetssällskapet i Sverige. 1958 restes i Bältespännarparken i Göteborg en byst i granit föreställande Wijk, skapad av Artur Johansson. Det var en hyllning till Wijks initiativ att främja byggandet av Nya Allén.

Det "Wijkska huset" vid Lilla Torget 1 i Göteborg uppfördes 1853, efter ritningar av arkitekten Adolf W. Edelsvärd.

I Nya Allén nära korsningen av Kungsportsavenyn står en byst som föreställer Olof Wijk, eftersom han var den ivirigaste förespråkaren för Nya Alléns anläggande 1823.^[1]

Familj

Wijks föräldrar var sjökaptenen Erik Wijk och Olivia Romare. Han blev far till:

• Olof Wijk d.y.
• Erik Wijk (1836-1910), grosshandlare. Gift med Emily Dickson (1849-1943).
• Carl Wijk (1839-1907), grosshandlare. Gift med Emma Röhss (1843-1896).
• Ivar Wijk (1841-1911), godsägare. Gift 1:o med Hedvig Norström (1843-1869) och 2:o med Mary Dickson (1854-1911).
• Knut Wijk (1851-1890), godsägare. Gift med Agnes Blidberg (1859-1926).

Se även

• Släkten Wijk

Litteratur

• Två göteborgare på resa i nya och gamla werlden: Olof Wijk d.ä.:s resejournal 1828-1830 och Hilda Wijks resedagbok 1832-1833; utgiven av Per Clemensson, Landsarkivet i Göteborg 1978. Läs mer på: LIBRIS

Referenser

Noter

1. ↑ Bengt A. Öhnander, Statyer berättar. 76 konstverk i Göteborg. Tre böcker: Göteborg 2004, s. 34>

Källor

• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 877-878
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 268 >
• Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg 2003 ISBN 91-89088-12-3 ISSN 1404-9546 s. 381

Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.