Nederländska
Från Rilpedia
| nederländska Nederlands |
|
| Talas i | Nederländerna, Belgien, Surinam, Aruba, Nederländska Antillerna, Sydafrika, Indonesien, Frankrike (Nord-Pas-de-Calais) |
|---|---|
| Region | norra Europa, Sydafrika, Syd-Amerika |
| Antal talare | 23 miljoner |
| Klassificering | indoeuropeiskt nederländska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Nederländerna, Aruba, Belgien, Nederländska Antillerna, Surinam, EU |
| Språkmyndighet | Nederlandse Taalunie |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | nl |
| ISO 639-2 | dut (B) / nld (T) |
| ISO 639-3 | [1] |
| SIL | DUT |
Nederländska (nederländska: Nederlands ) är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung. Språket kallas ofta holländska, vilket är felaktigt, eftersom Holland bara är en del av Nederländerna. Den variant av nederländska som talas i Belgien kallas i inofficiella sammanhang flamländska, och anses ibland vara ett eget språk. Detta är en åsikt som inte delas av språkforskare, men däremot av talare av nederländska i både Belgien eller Nederländerna. Det flamländska ordförrådet är mer gammaldags, och uttalet mer bokstavligt.
Innehåll |
Historik
Nederländskan anses ha uppstått cirka år 700 e.Kr. (ett något omstritt datum) från olika germanska dialekter talade i det som idag är Nederländerna, mestadels av frankiskt ursprung. En standardiseringsprocess av språket påbörjades under medeltiden, särskilt under inflytande av den burgundiska hertigens hov i Dijon (Bryssel efter 1477).
Det språk som talades åren ca 1250…1500 brukar kallas medelholländska (egentligen medelnederländska). [1]
En tidig nederländsk skrift finns, daterad till omkring 1100, skriven av en flamländsk munk i ett kloster i Rochester, England. Den lyder som följer: "Hebban olla uogala nestas hagunnan, hinase ic enda tu, wat unbidan we nu" ("alla fåglar har byggt bo förutom du och jag, vad väntar vi på"). Under en lång period ansågs den vara det tidigaste beviset på nederländska, men senare har ännu äldre fragment hittats, som "Visc flot aftar themo uuatare" ("en fisk simmade i vattnet") och "Gelobistu in got alamehtigan fadaer" ("tror du på gud den allmäktige fadern"). Det senare fragmentet var skrivet redan år 900. Luc De Grauwe, professor vid universitetet i Gent ifrågasätter språket i dessa texter, och anser dem vara fornengelska. Alltså råder viss oenighet om dem.
1618, när en nederländsk folkbibel skulle skrivas som folk i hela landet kunde förstå, skapades ett enhetligt språk. Det kombinerade särdrag från många dialekter, men baserades mest på holländska dialekter.
- ↑ Ord för alla, Prisma, Stockholm 1993, ISBN 91-518-2586-4
Geografisk spridning
Nederländska talas i Nederländerna (16 miljoner), norra Belgien (Flandern) (6 miljoner) inklusive Bryssel, en mindre del av nordvästra Frankrike (100 000), Nederländska antillerna (150 000), Aruba (100 000) och Surinam (400 000) och är officiellt språk i samtliga utom Frankrike. Nederländska Antillerna, Aruba och Surinam är tre före detta nederländska kolonier. Det finns också vissa grupper som talar nederländska i Indonesien. I Sydafrika och Namibia talas det från nederländskan härstammande språket afrikaans.
Officiell status
Alla stater där språket har officell status samarbetar och samordnar språkliga aktiviteter i Nederlandse Taalunie (Nederländska språkunionen).
Algemeen Nederlands ("allmän nederländska", standardnederländska, ofta förkortat AN - något som 'rikssvenska' på svenskan) är det som räknas som officiell nederländska, standardspråk så som det undervisas i skolor och används som adminstrativt språk i Nederländerna, Flandern, Suriname och Nederländska antillerna. Språkunionen, en förening grundad av nederländska staten och myndigheter i Flandern, definierar vad som är eller inte är AN i fråga om ortografi och stavning.
Före införandet av begreppet Algemeen Nederlands användes ofta Algemeen Beschaafd Nederlands (allmän civiliserad nederländska, förkortat ABN). Beschaafd, "civiliserad" har sedan dess tagits bort för att göra namnet mer politiskt korrekt. Ett alternativ till AN är ofta Standaardnederlands, standardnederländska.
Grammatik
Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan. Liksom tyska och svenska bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Två exempel på något konstgjorda, men grammatiskt fullt gångbara ord är de randjongerenhangplekkenbeleidsambtenarensalarisbesprekingsafspraken uttal ) (ungdomshaksriktlinjebestämmande tjänstemannalöneavtal) och hottentottententententoonstellingsmakersopleidingsprogramma uttal ) (hottentottstältsutställningsmakarläroplansprogram). Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre ord i följd.
Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt de senaste hundra åren: kasus används nu endast för pronomen (exempel: ik (jag), me, mij (mig), mijn (min), wie, wiens, wier (dess (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda med undantag för genetiv (-(')s eller -').
Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning vid neutrala substantiv i obestämd form singular, och -e i alla andra fall.
- een mooi huis (ett vackert hus)
- het mooie huis (det vackra huset)
- mooie huizen (vackra hus)
- de mooie huizen (de vackra husen)
- een mooie vrouw (en vacker kvinna)
Än mer komplicerad är böjningar som fortfarande används i uttryck som de heer des huizes (husets herre), ter hulp komen (att komma till hjälp). Dessa är egentigen stelnade kasusformer och påverkar inte resten av dagens språk.
Substantiv har däremot en speciell diminutivändelse je i singular och -jes i plural. Båda dessa suffix leder till tilläggsbokstäver beroende på vilken bokstav ordet det tillämpas på slutar. Exempel:
- boom (träd) - boompje
- ring (ring) - ringetje
- koning (kung) - koninkje
- tien (tio) - tientje
Dialekter
- Huvudartikel: Nederländska dialekter
Klassificering och besläktade språk
Nederländska är på många sätt grammatiskt likt tyska, men skiljer sig avsevärt i tal. Talare av respektive språk behöver öva sig en hel del för att förstå en talare av det andra språket. Jämför följande exempel:
- De kleinste kameleon is maar 2 cm groot, de grootste kan wel 80 cm worden. (nederländska)
- Das kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß, die größten können auch 80 cm erreichen. (tyska)
Med en lite ovanligare formulering kan tyskan närma sig nederländskan:
- Der kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß, der größte kann wohl 80 cm werden.
(På svenska:"Den minsta kameleonten är bara 2 cm lång, och den längsta kan bli upp till 80 cm.)
Framförallt har dock nederländska en för tyskar säregen ljudbild, som gör det svårbegripligt för dessa, och vice versa.
Skillnaderna i ordförråd mellan tyska och nederländska skiljer sig i mycket vanliga, korta vardagsord och -konstruktioner:
| nederländska | tyska | översättning |
|---|---|---|
| maar | aber | men |
| slechts | nur | endast |
| misschien | vielleicht | kanske (Jmfr. danska "måske") Jmfr. också nederländska wellicht - möjligen |
| graag eller gaarne | gern | gärna |
| klaar eller bereid | fertig eller bereit | klar, beredd |
| vaak | oft | ofta |
| belangrijk | wichtig | viktig - notera dock tyska belangreich, som är synonymt, men mindre använt |
En tysk som lär sig runt två hundra av dessa exempel kommer att förstå skriven nederländska till en anständig nivå. På somliga orter används både tyska och nederländska blandat. Talare av nederländska förstår för det mesta skriven tyska och tysktalare (som kan engelska) förstår generellt skriven nederländska
Accenter
Utöver alla de nederländska dialekterna talas i olika provinser och större städer speciella varianter, som inte direkt betraktas som dialekter. Invandrare har en tendens att ge en speciell prägel på språket. Många invandrade från Nederländska antillerna och Surinam talar med en distinkt "Surinaams", och marockansk- och turkiskättade ungdomar har utvecklat en egen accent, som i vissa fall innehåller många arabiska och turkiska lånord, en utveckling som på många sätt liknar svenska språkvarianter som talas i invandrartäta förorter kring storstäder, som Rinkeby och Rosengård.
Afrikaans, som talas i Sydafrika och Namibia, har levt ett självständigt liv baserat på nederländska 1500-talsdialekter och stor likhet finns fortfarande.
Fonologi
I nederländska är samtliga slutkonsonanter tonlösa (d blir t i slutet av ord).
På grund av assimilering, blir ofta den initiala konsonanten i nästkommande ord också tonlös så att het vee, "boskapen" (identiskt med "ett fä") blir /hətfe/. Denna tonlöshet är väldigt långt gången i vissa regioner (Amsterdam, Friesland) med en nästan total avsaknad av /v/, /z/ och /ɣ/. Längre söderut återfinns dessa fonem endast i mitten av ord. Jämför logen och lochen: /loɣə/ respektive /loxə/. I Flandern är kontrasten än större eftersom "g" blir palatalt ("mjukt g).
Finalt n som i pluraländelsen -en uttalas ofta inte (som i Afrikaans) med undantag för i nordost och sydväst där det blir ett stavelseliknande "n"-ljud.
Vokaler
Vokalförrådet i nederländska är relativt stort med 13 enkla vokaler och tre diftonger.
Nederländska monoftonger:
Nederländska diftonger:
/e:, ø:, o:/ är inkluderade bland diftongerna eftersom de egentligen uttalas annorlunda i en del dialekter, men uppför sig fonologiskt som andra enkla vokaler
| symbol | exempel | |||
| IPA | IPA | stavning | Svenska | |
|---|---|---|---|---|
| ɪ | bɪt | bit | 'bit' | |
| i | bit | biet | 'beta' | |
| iː | biːr | bier | 'öl' | |
| ʏ | hʏt | hut | 'hydda, koja' | |
| y | fyt | fuut | 'dopping' | |
| yː | myːr | muur | 'mur' | |
| ɛ | bɛt | bed | 'säng' | |
| eː | beːt | beet | 'bett' | |
| ə | də | de | 'det' (Bestämd artikel, utrum) |
|
| øː | nøːs | neus | 'näsa' | |
| ɑ | bɑt | bad | 'bad' | |
| aː | zaːt | zaad | 'frö' | |
| ɔ | bɔt | bot | '(skelett)ben' | |
| oː | boːt | boot | 'båt' | |
| u | hut | hoed | 'hatt' | |
| uː | bruːr | broer | 'bror' | |
| ɛi | ɛi | ei, hij | 'ägg', 'han' | |
| œy | œy | ui | 'lök' | |
| ʌu | zʌut | zout | 'salt' | |
Konsonanter
| bilabial | labiodental | alveolar | alveolopalatal | palatal | velar | uvular | glottal | |
| klusil | p b | t d | k g1 | ʔ 2 | ||||
| nasal | m | n | ŋ | |||||
| frikativa | f v 3 | s z 3 | ʃ ʒ 4 | x ɣ 3 | ʁ 5 | ɦ | ||
| approximant | ʋ | j | ||||||
| lateral approximant | l |
Där symboler förekommer parvis representerar den vänstra den tonlösa varianten och den högra representerar den tonande
Kommentarer: 1. [g] finns inte på nederländska annat än i lånord, som goal ("mål", från engelska)
2. [ʔ] är inte ett eget fonem i nederländska, men sätts in framför stavelser inom ord som börjar med vokal efter /a/ och /ə/.
3. I några dialekter har den tonande frikativan nästan sammansmält med den tonlösa och [v] blir vanligen [f], [z] blir till [s], och [ɣ] till [x].
4. [ʃ] och [ʒ] är inte ursprungliga nederländska fonem och förekommer mestadels i lånade ord som show och bagage (samma på svenska). Däremot blir ofta /s/ följt av /j/ till [ʃ], som i huisje (dimnuitiv av hus, "litet hus"). [ʒ] blir ofta [ʃ].
5. Uttalet av fonemet /r/ varierar från en dialekt till en annan. I standardnederländska (Amsterdam¹), blir /r/ ofta till — som en tonande uvular frikativa [ʁ]. I andra dialekter blir det till en uvular vibrant [ʀ] eller den alveolara vibranten [r].
¹Standardnederländska som den talas i Amsterdam är inte detsamma som Amsterdam-dialekt. Denna skiljer sig genom att [z] ersätter [s] i nästan samtliga sammanhang. Standardnederländska kan bättre beskrivas som det språk de flesta i Amsterdam talar, och är den dominerande varianten använd i etermedia.
| symbol | exempel | |||
| IPA | IPA | ortografi | Svenska | |
|---|---|---|---|---|
| p | pɛn | pen | 'penna' | |
| b | bit | biet | 'beta' | |
| t | tɑk | tak | 'gren' | |
| d | dɑk | dak | 'tak' | |
| k | kɑt | kat | 'katt' | |
| g | gol | goal | 'mål' (sport) | |
| m | mɛns | mens | 'människa' | |
| n | nɛk | nek | 'nacke, hals' | |
| ŋ | ɛŋ | eng | 'otäck' | |
| f | fits | fiets | 'cykel' | |
| v | ovən | oven | 'ugn' | |
| s | sɔk | sok | 'strumpa' | |
| z | zep | zeep | 'tvål' | |
| ʃ | ʃɛf | chef | 'chef' | |
| ʒ | ʒyʁi | jury | 'jury' | |
| x | ɑxt | acht | 'åtta' | |
| ɣ | ɣaːn | gaan | 'gå' | |
| ʁ | ʁɑt | rat | 'råtta' | |
| ɦ | ɦut | hoed | 'hatt' | |
| ʋ | ʋɑŋ | wang | 'kind' | |
| j | jɑs | jas | 'jacka' | |
| l | lɑnt | land | 'land' | |
| ʔ | bəʔɑmə | beamen | 'bekräfta' | |
Ljudförändringar
Nederländskans ljudskridning gick inte samma väg som högtyskans. Jämför tyska machen /-x-/, nederländska maken och engelska make ("göra"). Tyska Pfanne /pf-/, nederländska pan, engelska pan, tyska zwei /ts-/, nederländska twee, engelska two ("två").
Den genomgick även egna förändringar. Till exempel förlorade ord med -old och -olt sitt l och blev istället en diftong. Jämför engelska old, tyska alt, nederländska oud ("gammal").
Ordet hus med /u/ ("hus") ändrades förs till huus med /y/, och till slut till huis med en diftong som påminner om franskans l'oeil. Fonemet /g/ försvann och blev den tonande velar frikativan /ɣ/, eller den tonanade palatala frikativan i Flandern och Limburg.
Ordförråd
Nederländskan har fler franska lånord än tyska, men klart färre än engelska. Antalet engelska lånord är däremot stort, och ökar stadigt. Nederländarna brukar säga att den som använder engelska lånord allt för flitigt lider av Engelse ziekte ("engelska sjukan"). Nya lånord uttalas nästan aldrig som på engelska och har anpassad stavning. Nederländskan har också mycket grekiska och latinska lånord. Det finns en del tyska som überhaupt och sowieso, och även om de tyska lånen är få, har språket ändå haft stort inflytande. Man har helt enkelt direktöversatt tyska ord som översättningslån och använt dem som nederländska utan någon egentligen betydelseöversättning (kallat germanisme), något som förklaras med hur lika språken är. Några av dessa former är så vanliga i nederländskan att få talare är medvetna om ursprunget. De inkluderar ord som opname, aanstalten och många fler
Ortografi
Nederländska skrivs med det latinska alfabetet. En dieresis (ë, ï) används för att markera vokaler som ska uttalas som monoftonger och kallas trema eller deelteken. Det har nästan försvunnit ur stavningen efter den senaste stavningsreformen, som föreskrev bindestreck istället: zeeëend (sjöand) stavas nu zee-eend.
Akut accent (accent aigu) förekommer mest i lånord som café, men kan också användas för att betona vad som skiljer olika former åt. Det används mest för att skilja den obestämda artikeln een ("en") från räkneordet één ("ett"). Den grava accenten (accent grave) används för att skilja olika former åt, men har också rensats ut i den senaste stavningsreformen. Hè? måste numera stavas Hé?. Det är dock inget som märks i uttal. Andra diakritiska tecken som cirkumflexet återfinns bara i vissa ord, varav de flesta är franska lånord.
Den mest tongivande ordboken i modern nederländska är Van Dale groot woordenboek der Nederlandse taal[2], som vanligtvis kallas Dikke van Dale (dik betyder "tjock"), eller som lingvister skämtsamt brukar kalla den De Vandaal, "vandalen". Den är dock helt överskuggad av Woordenboek der Nederlandsche taal, ett enormt standardverk vars första upplaga tog 147 år från planering till slutförande och omfattar över 45 000 sidor. Svenskans motsvarighet är SAOB.
Den halvofficiella stavningen anges i Woordenlijst Nederlandse taal, mer känt som het groene boekje, "den lilla gröna boken", efter sin färg.
Exempel
| Svenska | Nederländska |
|---|---|
| jord | aarde |
| himmel | hemel |
| vatten | water |
| eld | vuur |
| man | man |
| sol | zon |
| måne | maan |
| kvinna | vrouw |
| äta | eten |
| att dricka | drinken |
| stor | groot (stoer: tuff) |
| liten | klein |
| natt | nacht |
| dag | dag |
| att leka | spelen |
| ord | woord |
| översätta | vertalen |
| att gå | gaan/lopen |
| att ta | nemen |
| att köpa | kopen |
| att sälja | verkopen |
| dyr | duur |
| billig | goedkoop |
Se även
Källor
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (maj 2009) |
Externa länkar
Grammatik
- Algemene Nederlandse Spraakkunst Generell nederländsk grammatik (nederländska)
- Online Dutch Grammar Course Nederländsk grammatik (engelska)
Ordböcker
- Van Dale online ordbok (nederländska)
- Lookwayup English-Dutch-English dictionary (engelska)
- The Alternative Dutch Dictionary (slang and dirty words)
- Webster's Rosetta Edition nederländsk-engelsk ordbok (även flamländska)
- Lagom Ordbok
Parlörer
- http://en.wikibooks.org/wiki/Dutch Nederländska for engelsktalare (från Wikibooks)
- Språkkurser i nederländska
Övrigt
- Historik över det nederländska språket (engelska)
- Dutch 101 Online kurs (engelska)
- Nederlandse Taalunie Nederländska språkunionen (nederländska)
|
|||||
