Marknadsliberalism

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Marknadsliberal)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Om den politiska ideologin:
Liberalism
Riktningar
Klassisk liberalism
Socialliberalism
Nyliberalism
Libertarianism
Frisinne
Objektivism
Anarkokapitalism
Ordoliberalism
Organisationer
Liberala internationalen
ELDR
ALDE
Liberala partier
Teoretiker
John Locke
Montesquieu
Anders Chydenius
Adam Smith
Immanuel Kant
Thomas Paine
John Stuart Mill
Ayn Rand
John Rawls
Robert Nozick
Relaterade ämnen
Liberalismens historia
Kapitalism
Frihet
Naturrätt
Laissez faire
Den osynliga handen
Nattväktarstat
Frihandel
Individualism
Denna tabell: visa  diskussion  redigera

Marknadsliberalism eller ekonomisk liberalism är en ekonomisk teori som utvecklades under upplysningstiden på 1700-talet av tänkare som Adam Smith. Marknadsliberalismen förespråkade avskaffandet av den feodala ekonomin, merkantilismen, skråväsendet och ärftliga privilegier. I stället förespråkar marknadsliberalismen att ekonomisk makt och egendom ska kontrolleras av enskilda individer och företag med offentlig inblandning begränsad till att tillhandahålla ett juridiskt ramverk.

Marknadsliberalismen blev en av de krafter som lade grunden för den industriella revolutionen och den fria marknad som växte fram under 1800-talet. Under början av 1900-talet ledde nationell protektionism och den stora depressionen till att marknadsliberalismen ifrågasattes. Keynesianismen förespråkade i stället statliga interventioner och blandekonomi.

Under 1970-talet steg åter intresset för marknadsliberalismen. Nationalekonomer som Friedrich von Hayek inspirerade Ronald Reagans och Margaret Thatchers ekonomiska politik. Marknadsliberalismen är en gren av liberalismen som utgår från den negativa frihetsdefinitionen. Marknadsliberaler är vanligtvis motståndare till en aktiv offentlig socialpolitik.

Laissez faire [leseˈfɛʀ] eller laissez faire laissez passer (på svenska: låt gå, låt ske) är ett slagord och benämning på bland annat François Quesnays ekonomiska lära, som lanserades i Frankrike vid 1700-talets mitt, om total näringsfrihet och skattefrihet. Idéerna, som var en reaktion mot den rådande merkantilismen, kom senare att bilda grunden till de liberala ekonomiska teorierna och påverkade även den så kallade nationalekonomins fader, skotten Adam Smith, när han 1776 publicerade sin Nationernas välstånd. Sedan Smith är de ledande förespråkarna den österrikiska skolans nationalekonomer, som Ludwig von Mises, Murray Rothbard och George Reisman.

Laissez faire används också ibland i en annan liknande betydelse, om en obrydd och nihilistisk låt gå-attityd i allmänhet.

Begreppet är ej att förväxla med FN:s passdokument Laissez-Passer.

Se även

Personliga verktyg