Öring
Från Rilpedia
| ?Öring | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Benfiskar Osteichthyes |
| Ordning: | Laxartade fiskar Salmoniformes |
| Familj: | Laxfiskar Salmonidae |
| Släkte: | Salmo |
| Art: | Öring S. trutta |
|
|
|
| §Salmo trutta Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Öring (Salmo trutta) är en art i familjen laxfiskar. Varianter är havsöring (Salmo trutta trutta), insjööring (Salmo trutta lacustris) och bäcköring (Salmo trutta fario). Öringen är Jämtlands landskapsfisk. Öringen är populär att bedriva sportfiske efter och är en väldigt uppskattad ädelfisk.
Innehåll |
Underarter
- Havsöring (Salmo trutta trutta) är öringartens havsvandrande (anadrom) ras. Precis som laxen vandrar den som unge ut i havet, men stannar oftast närmare kusten under sin uppväxt. Som vuxen blir dock havsöringen mindre än laxen. Havsöringar över 15 kg är sällsynta. Östersjöns havsöring blir i regel mer storvuxen än den på västkusten.
- Bäcköring (Salmo trutta fario) skiljer sig från insjööring och havsöring främst genom sin mindre storlek, den mörkt gul- bruna glansen samt genom att den aldrig blir silverblank. Färg, teckning och storlek kan variera kraftigt mellan olika vatten. Som vuxen behåller den ungdomsdräkten till skillnad från havs- och insjööring.
- Insjööring (Salmo trutta m. lacustris) är en öring som har anpassat sig till ett liv i sötvatten under hela sin livscykel och gör sin vandring från sin födelseälv eller -bäck till sjön. Insjööring, havsöring (Salmo trutta m. trutta) och bäcköring (Salmo trutta m. fario) är samma art, men ekologiskt olika raser, där den särskiljande faktorn utgörs av att de lever i olika miljöer.
Börting är ett dialektalt namn för insjööring i bland annat Lappland och vid Vänern, samt för havsöring längs norra Norrlandskusten. Bäcköringen kallas lokalt vid Norrlandskusten för "Stenbit" - som ju även är namnet på hanen av arten sjurygg.
Ekologi
Öringen leker över grusbottnar i strömmande vattendrag under hösten. Rommen kläcks under senvinter/våren och ynglen lever under den första tiden av näringen i gulesäcken. Efterhand börjar ynglen äta insekter och plankton för att vid 10-15 cm storlek blanda in fisk i födan. Den unga fisken stannar i vattendraget under något/några år (bäcköring hela livet) innan de vandrar ut i en större sjö eller havet. Öringen stannar i sjön eller havet tills den uppnår könsmognad då den vandrar tillbaka till det vattendrag där den föddes för att leka.
Hot
Öringen har påverkats negativt av vattenkraftsutbyggnaden. Dammarna som används vid elproduktion utgör tillsammans med fel lagda vägtrummor vandringshinder vilket fragmenterar livsmiljön och splittrar populationer. Öringen är även mycket känslig för försurning.
Skogsbruket påverkar vattendraget genom att slamma igen lekbottnar med finsediment. Igenslamningen gör att rommen eller ynglen kvävs. Den ökade partikeltransporten kommer av att skogsbruket dikar, markbereder och kör i eller nära vattendraget. Själva kalavverkningen orsakar även den en ökad partikeltransport. Det är därför viktigt att beväxta skyddszoner finns mot vattendraget och att diken har översilningsområden där partiklar kan fastna.
Under flottningsepoken rensades vattendragen på sten och ofta vallades vattendraget in för att förenkla flottningen. Stenar i vattendrag utgör levnadssubstrat för mikroorganismer, insekter, maskar och snäckor. I och med att stenarna har tagits upp ur vattendraget minskar även ytan för dessa organismer att leva på vilket gör att både antalet arter och individer minskar. Effekten för öringen blev att det blev ont om föda och fiskynglen fick ont om gömställen. Dessutom förstörde rensningarna öringens lekbottnar vilket gjorde att reproduktionen stördes. Trots att rensningarna genomfördes för mellan femtio och 150 år sedan består skadorna än idag.
