Sjurygg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Sjurygg
Lumpy.jpg
Systematik[1]
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Benfiskar
Osteichthyes
Underklass: Taggfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Kindpansrade fiskar
Scorpaeniformes
Familj: Sjuryggar
Cyclopteridae
Släkte: Cyclopterus
Art: Sjurygg
C. lumpus
Vetenskapligt namn
§Cyclopterus lumpus
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Sjurygg, på New England Aquarium.

Sjuryggen (Cyclopterus lumpus) är en fisk i familjen sjuryggar.

Innehåll

Utbredning

Sjuryggen lever i kustnära områden i Atlanten och närliggande innanhav, från Biscayabukten och Atlantkusten norrut, över södra Grönland och runt Island till Vita havet, Hudson Bay och Bottenviken.[2] [3]

Utseende

Färgen är blågrå på ovansidan och röd eller grön på undersidan. Färgerna hos hanen blir skarpare under lekperioden med rödaktiga sidor, buk och fenor.[2]

Bukfenorna och bukpartiet mellan dem är omvandlade till en stor sugskiva som i synnerhet hanen använder då han vaktar äggen. Hos äldre fiskar täcks ryggfenan av en kraftig hudkam. Honan, som även kallas kvabbso, kan bli 70 cm och väga ca 7 kg. Hanen, som kallas stenbit kan bli 40 cm och väga ca 3 kg.[2]

Vanor

Levnadssättet är till stor del okänt. Man tror att de lever pelagiskt på djupt vatten utanför lektiden, men ingenting säkert är känt. Den leker under vinter till vår, då honan lägger upp till 300 000 ägg i högar på bottnen. Äggen, som först är röda men snart byter färg till grönt, vaktas av hanen. De kläcks efter 7–8 veckor.[2]. Den huvudsakliga födan består av kräftdjur, maneter och maskar[3].

Kommersiellt värde

Sjuryggen fiskas inte minst för rommen, som saluförs under namnet stenbitsrom, något som är ganska missvisande då det är hanen som kallas stenbit. Som matfisk föredras hanen, på grund av dess fastare kött[3].

Referenser

  1. ITIS Läst 2008-02-17.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  3. 3,0 3,1 3,2 Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3

Externa länkar

Personliga verktyg