Jamaica
Från Rilpedia
- För Jamaica i Vermont, se Jamaica, Vermont.
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
| Jamaica | |||||
|
|||||
| Valspråk: Out of Many One People (Av många ett folk) |
|||||
| Nationalsång: 'Jamaica, Land We Love' | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Kingston 17° 59' N, 76° 48' V
|
||||
| Största stad | Kingston | ||||
| Officiellt språk | engelska, patois/patwa | ||||
| Statsskick drottning premiärminister |
Monarki Elizabeth II Bruce Golding |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien 6 augusti 1962 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
10 991 km² (159:e) 1,5% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
2 758 124 (135:e) 252,2 inv/km² (32:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $7 817 milj (98:e) $3 237 (2004) |
||||
| Valuta | Jamaicansk dollar (JMD) |
||||
| Tidszon | UTC-5 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Blue Mountain Peak 2 256 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | Första måndagen i augusti | ||||
| Landskod | JM, JAM | ||||
| Landsnummer | 1-876 | ||||
Jamaica (uttalas dʒə' meɪka) är en önation ingående i Större Antillerna i Karibiska havet, 234 km lång och som mest 80 km i nord-sydlig riktning. Ön ligger cirka 145 km söder om Kuba och 190 km väster om Hispaniola. Jamaica har nu till övervägande delen en afro-amerikansk befolkning, ättlingar till de slavar som spanjorer och britter förde dit, men före Christofer Columbus ankomst 1494 beboddes ön liksom de större grannöarna av arawakantalande taínoindianer, som invandrat från Sydamerika mellan 4000 och 1000 f.v.t. Dessa urinvånare kallade ön Xaymaca, vilket betyder "Landet av skog och vatten" eller "Landet av vattendrag". Indianerna utrotades helt, dels genom sjukdomar som smittkoppor som de saknade europeernas immunitet mot och dels genom slavarbete på sockerplantager som jordmånen och klimatet lämpade sig för. Dagens jamaicaner anser att de alla har lite indianblod i sig. [1]
Spanjorerna kontrollerade aldrig hela ön beroende på ständiga attacker från britter och pirater i en ohelig allians. Jamaica, då kallat "Santiago", var en spansk besittning formellt fram till 1655 då det sista spanska fortet erövrades av engelsmännen. Jamaica blev senare "Brittiska kronokolonin Jamaica". Landet fick självständighet 1962, men ingår ännu i det brittiska samväldet med drottning Elizabeth II som sin drottning.
Innehåll |
Historia
Karibiens pirater hade sitt fäste på ön från mitten av 1500-talet till 1720. Det mest ökända piratfästet på Jamaica var fristaden Port Royal. Den engelska amiralen William Penn (far till William Penn som den amerikanska delstaten Pennsylvania är uppkallad efter) och general Robert Venables drev bort de sista spanjorerna från Jamaica år 1655. Under sina första 200 år av brittiskt styre blev Jamaica en av världens ledande sockerexporterande slavberoende kolonier, och producerade mer än 77000 ton socker per år mellan 1820 och 1824. Efter avskaffandet av slavhandeln (men inte slaveriet i sig) år 1807, började britterna importera indisk och kinesisk arbetskraft. Ättlingarna till dessa asiater utgör fortfarande en del av det jamaicanska folket.
År 1662 fanns det ca 400 afrikanska slavar på ön. När odlingen av sockerrör infördes ökade antalet slavar till 9.504 år 1673. Markägarna fortsatta efterfrågan på alltfler slavar medförde att det år 1734 fanns 86.546 slavar och 1775 hela 192.787. Sedan slutet av 1700-talet fanns rörelser i England och Europa som kraftigt agerade för avskaffandet av slaveriet. År 1807 avskaffade det brittiska parlamentet den afrikanska slavhandeln, en lag som trädde i kraft den 1 januari 1808.
Under 1820-talet förekom en avsevärd skriftväxling i slavfrågan mellan Storbritannien och dess kolonier, och det som särskilt diskuterades var slavarnas status. Slavarna var upprörda över att deras situation inte förändrats trots att den brittiska slavhandeln upphört. Under 1824 utbröt en slavrevolt i Hannover på Jamaica, följt av ett mer omfattande slavuppror 1831 lett av den svarte baptisten Samuel Sharpe. I juni 1833 skrev den brittiske guvernören på Jamaica en proklamation för att klargöra slavarnas ställning. I december 1833 formulerade den brittiska regeringen en proposition om avskaffandet av slaveriet, och denna trädde i kraft den 1 augusti 1834. Men förändringen innebar endast att slavarna blev livegna "lärlingar" i stället; de förblev arbetskraft för samma slavägare på samma plantager. Systemet var ett misslyckande, och slavarna fick obegränsad frihet den 1 augusti 1838. [2]
Under 1930-talet startade jamaicanen Marcus Garvey, inspirerad av kröningen av den etiopiske kejsaren Haile Selassie, en tillbaka-till-Afrika-rörelse i Nordamerika. På Jamaica fick detta religiösa övertoner när grupper av människor drog sig undan det "vita" samhället och skapade egna bosättningar för att kunna leva som sanna afrikaner i väntan på att få återvända till den kontinent som de härstammade ifrån. Denna länge marginella rörelse fick namnet rastafari efter Selassies namn som prins. Från början av 1970-talet har rastafari-rörelsen expanderat kraftigt som en följd av den universella marknadsföringen genom rastatroende reggaeartister.
Jamaica fick full självständighet inom Brittiska samväldet år 1962. Under några år av optimism skedde en kraftig inflyttning till städerna, i synnerhet till huvudstaden Kingston där en rad slumstadsdelar växte fram. En vacklande ekonomi under 1970-talet ledde till återkommande våldsamheter och en kraftig minskning av turismen. Vid valen 1980 förlorade socialdemokraterna, och efterföljande regeringar har varit mer inriktade på marknadsekonomi. Under 1990-talet förekom politiskt våld vid valen.
Geografi
Det bergsrika Jamaica är den tredje största av de västindiska öarna, och ligger 145 kilometer söder om Cuba. På nord- och västkusten ligger många av de tropiska stränder som har gjort landet världsberömt, men geografin är mycket mer komplex än de vita badstränderna låter ana. Hotade ekosystem i de skogrika bergsområdena växlar med underjordiska grottor och flodsystem i ett virrvarr av exotiska växter.
Tre av de mest utnyttjade naturtillgångarna på Jamaica är bauxit, gips och kalksten.
Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt, det vill säga varmt och fuktigt. Det bergiga inlandet har dock ett svalare och torrare klimat. Mellan juli och november förekommer orkaner.
Några av Jamaicas största miljöproblem är en kraftig skogsavverkning, förorenat kustvatten, skador på korallreven och luft och sulfatföroreningar i Kingston. Djurvärlden har lidit hårt under befolkningsexplosionen och turistinvasionen. Idag finns nästan bara importerade däggdjur kvar, medan kräldjuren har mycket bättre levnadsomständigheter.
Administrativ indelning
Jamaica är indelat i 14 församlingar (parishes): Clarendon, Hanover, Kingston, Manchester, Portland, Saint Andrew, Saint Ann, Saint Catherine, Saint Elizabeth, Saint James, Saint Mary, Saint Thomas, Trelawny och Westmoreland.
Ekonomi
Jamaicas ekonomi är i hög grad beroende av turism - man har bland annat varit med att arrangera VM i endagscricket 2007 - och bauxit. Ekonomin stagnerade från 1995 till 1999, men har återhämtat sig en aning under början av 2000-talet. Landet har några svåra ekonomiska problem, bland annat högt ränteläge, hög inflation, vacklande valutakurs, en växande statsskuld och stora inkomstskillnader och klassklyftor. En viktig men illegal inkomstkälla är cannabisexport.
Nästan all energi framställs av fossila bränslen, såsom olja och kol.
Politik
Jamaicas politik domineras av två stora partier, Jamaica Labour Party och People's National Party, det förstnämnda som mot förmodan är ett högerparti förlorade makten 2004 till PNP som idag leds av Portia Simpson-Miller.
Jamaicas statsöverhuvud är den brittiska monarken. Denna representeras av en generalguvernör som utses av Jamaica själv. Nuvarande generalguvernör är Sir Howard Cooke och hans funktion är väsentligen symbolisk.
Demografi
- Befolkningens medelålder: 26,5 år (2002)
- Befolkningens medellivslängd: 75,9 år (2003)
- Religiös tillhörighet: kristna 65 % (olika protestantiska kyrkor 61%, katoliker 4%), rastafari 9%, islam inklusive Nation of Islam 3%, hinduism 2%, buddhism och kinesiska religioner 1%, bahá'í 1%, etiopiska och andra afrikanska kyrkor 0,5%, agnostiker cirka 20 %.
- Analfabetism: 12% av befolkningen är analfabeter (2003)
- Brottslighet: Jamaica har på grund av sitt kuperade inland blivit ett genomfartsland för kokain som flygs från Latinamerika. Korruptionen är utbredd, och det förekommer tvätt av svarta pengar.
Kultur
Jamaica har ett rikt musikliv med världskända artister som Bob Marley, Sizzla Kalonji, Marley-bröderna ( Bob Marleys söner främst Damian och Ziggy ), Desmond Dekker, capleton, Inner Circle, Elephant Man, Pablo Gad, Peter Tosh, Bunny Wailer, Yellow Man, Eek-a-Mouse, Black Uhuru, Sean Paul, Brick and Lace.
Religionen eller frihetsrörelsen Rastafari, har sina rötter i Jamaica. Bob Marley är en stor ikon inom Rastafari. Rastakulturen har spridit sig till alla delar av världen, mycket genom musikstilen Reggae. Rasta är idag en subkultur i de flesta länderna i Europa. Denna kultur från Jamaica är ibland kritiserad i Sverige. Som argument används bl.a. cannabisförbrukningen som är en viktig del av Rastafarikulturen. Rastakulturen är en subkultur som vill leva i fred och stoppa rasism och orättvisor.
Utbildning
Jamaicas skolsystemet är uppdelat på fyra nivåer:
- Förskola (Early Childhood) för åldrarna tre till sju år.
- Grundskolans tidigare år (primary), för åldrarna sju till tolv år. Privatskolor kallas Preparatory Schools eller bara Prep.
- Grundskolans senare år (secondary), för åldrarna tolv till arton år.
- College och universitet (tertiary), för högre studier.
All utbildning ovanför nivån primary är avgiftsbelagd.
Källor
- ↑ Woodley, G. (2001-04-01) The Taino of Jamaica. Artikel i webbtidningen Jamaicans.com
- ↑ Jamaican Family Search Genealogy Research Library. Slaves and Slavery in Jamaica. En jamaicansk portal för slavhistoria och släktforskning.
