Haile Selassie

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Haile Selassie
Haile Selassie
Regeringstid	1933-1974
Ätt	Salomoniska dynastin
Gemål(er)	Menen Asfaw
Företrädare	Zewditu I
Född	23 juli 1892 Ejersa Goro, Etiopien,
Död	27 augusti 1975 (83 år) Addis Abeba, Etiopien,

Den etiopiska imperieflaggen under Haile Selassies styre. Efter Selassies död tog man bort kronan från lejonet och ersatte korset med ett spjut.

Haile Selassie I (Ras Tafari Makonnen), född 23 juli 1892 i Ejarsagoro, Etiopien, död 27 augusti 1975 i Addis Abeba, Etiopien, var regent (amhariska: negus) över Etiopien från 1928, och kejsare av Etiopien (amhariska: negus negesti, ’konungarnas konung’) 1930-1936 och 1941-1974.

Haile Selassies fullständiga titel var Hans kejserliga majestät, kejsare Haile Selassie I, Lejonet av Juda, Guds utvalde, konungarnas konung av Etiopien. Han störtades i en militärkupp 1974, efterträddes av sin son som kejsare, innan kejsardömet avskaffades 1975.

Biografi

Haile Selassie föddes 1892 med namnet Tafari Makonnen, som yngste son till guvernören hertig Ras Makonnen. Släkten Makonnen gjorde inte bara anspråk på, utan sågs allmänt bland prästerskap, adel och andra grupper som höll reda på sådant som ättling på den manliga sidan i rakt nedstigande led till drottningen av Saba och Israels storkonung Salomo genom deras gemensamme och av Salomo accepterade son Menelik I, ^[1], ^[2] som blev Etiopiens förste negus (konung). Etiopien har under flera perioder haft kejsare som inte varit, eller ansetts vara, ättligar i rakt nedstigande led till Salomo och drottningen av Saba, men så småningom har de "rätta" kejsarna återinsatts igen. ^[3]

Efter skolgång med en fransk informator, flyttade familjen till Addis Abeba. Faderlös när han var 13 år, blev Tafari Makonnen vid 14 års ålder guvernör över Salali, och två år senare över Sidamo. När han var 18 blev han hertig över Harar. I den befattningen blev han omtyckt genom ett omfattande reformarbete. Äldsterådet önskade honom som regent, vilket orsakade djupa konflikter med kejsar Meneliks son Negus Michael och sonson Lij Yasus. 1916 blev han tronföljare och de facto regent, då Lij Yasus störtades, och 1928 smord till negus (konung) under Meneliks dotter Zauditu som kejsarinna.

Efter att kejsarinnan Zauditu avlidit, kröntes Haile Selassie den 2 november 1930 till den 111:e kejsaren, negus negesti, i rakt stigande led från kung Salomo. Ordet "selassie" betyder treenighet och namnet Haile Selassie som ras Tafari Makonnen själv valde betyder ungefär "treenighetens makt". ^[4]

När Italien invaderade Etiopien under Abessinienkriget, bad han förgäves Nationernas Förbund om hjälp. Efter att personligen ha lett de etiopiska styrkorna mot Mussolini och fascisterna, tvingades han gå i exil, och var under några år bosatt i Storbritannien. Dock uppsteg han på tronen igen efter att Etiopien hade befriats av engelska och etiopiska styrkor 1941. Att han hade slagits mot Mussolini gav honom en viss internationell prestige, trots nederlaget med landsflykten.

Fastän kejsarmakten officiellt var knuten till den ortodoxa etiopiska kyrkan hade Haile Selassie mycket goda relationer till svenska Evangeliska fosterlandsstiftelsen, som bedrev omfattande mission i Etiopien.^{[källa behövs]} Under Haile Selassie blev Etiopisk-ortodoxa kyrkan självständig från Koptisk-ortodoxa kyrkan.

Under efterkrigstiden strävade Haile Selassie efter att modernisera Etiopien. Under hans regenttid avskaffades slaveriet, landet blev konstitutionellt, parlament inrättades, fri skolgång och sjukvård infördes, landet industrialiserades. Samtidigt behölls feodalismen, och korruptionen där blev allt mera överhängande, och den ekonomiska misären därav drog sneda blickar till landet. Trots hans ansatser att reformera landet, drabbades befolkningen av svältkatastrof på grund av torka. Svälten ledde till att landet blev tvungen att acceptera ekonomiskt bistånd från andra länder. Det första valet i landet hölls 1957, men i praktiken fanns ingen maktdelning.

Den 14 december 1960, medan Haile Selassie befann sig på statsbesök i Brasilien, försökte det kejserliga gardet störta kejsaren. De arresterade hans äldste son, tronpretendenten Asfa Wassan, och höll honom som gisslan. Upproret slogs ner den 17 december, och Haile Selassie återvände till huvudstaden.^[5] Även studenterna blev en svår motståndare för kejsaren. Han hade med hjälp av USA öppnat landets första universitet 1961, men ansåg sig tvingad att stänga detta 1969 efter studentrevolter.^[6] Den 3 mars 1969 lät han fängsla studenter som deltagit i uppror i Addis Abeba, och protesterna spreds då till Östermalm i Stockholm, där 16 utbytesstudenter från Etiopien den 24 mars ockuperade Etiopiens ambassad, rev sönder porträtt av kejsaren, och krävde att studenterna i hemlandet skulle släppas.^[7] Efter dessa uppror blev landet allt mera autokratiskt, men Haile Selassie sade att demokrati så småningom skulle införas.

Som statsöverhuvud, och med minnet av kriget mot Mussolini, blev han en symbol för det fria Afrika; han och Kwame Nkrumah bildade OAU 1963,^[8] vars huvudsäte förlades i Addis Abeba, och han blev dess ordförande.

1952 drev Haile Selassie igenom att Eritrea och Etiopien bildade en federation, men tio år senare tvångsannekterades Eritrea av Etiopien. Detta ledde till återkommande attacker dels från den ertitreiska befrielsefronten ELF, dels i form av motattacker från den kejserliga armén. Kriget, som slutade först 1991, skördade flera dödsoffer.

Kejsaren avsattes vid en militärkupp den 12 september 1974. Militärjuntan, på amhariska "dergen" leddes troligen redan från början av Mengistu Halie Mariam, men till en början var det officiellt hela gruppen, dergen, som hade makten. Förste talespersonen för dergen var Tefari Benti, efterträddes snart av Atnafu Abate och senare av Mengistu Haile Mariam som behöll makten fram till 1991. Haile Selassies äldste son, Asfaw Wossen, befann sig i Schweiz, men återkallades hem av militärjuntan för att efterträda sin fader som kejsare. Asfaw Wossen accepterade kejsarkronan, men erkändes ingen makt över landets politik. Försvarsminister Aman Mikael Andom, utsågs under en kort tid till premiärminister, men avsattes blodigt redan i november 1974. Den officiella orsaken till kuppen var att Haile Selassie fört ut flera miljarder dollar ur landet, för vilket han åtalades.^[9] Liknande påståenden om astronomiska summor anförs standardmässigt av dem som vill rättfärdiga militärkupper. Vad dergen kunde visa upp efter kuppen var bilar och andra ägodelar till ett värde av 500000 $. Tillgodohavanden i utländska banker är omöjliga att finna, men att en man som under exilen i England 1936-41 tvingades sälja sin privata egendom för att klara sitt uppehälle, skulle kunna samla på sig en sådan förmögehet ur ett land vars BNP/cap vid kuppen bara nått 80$ faller på sin egen orimlighet. ^[10]. Monarkin avskaffades den 21 mars 1975, efter att landets mark förstatligats.^[11] Etiopiska inbördeskriget pågick militärkuppen till 1991.

Haile Selassie avled i fångenskap; officellt efter en operation för prostatacancer; men det anses numera allmänt att han mördades genom att han kvävdes till döds i sömnen.^{[källa behövs]} Eftersom kejsardömet ansågs vara så otidsenligt, var det ingen som ställde upp till kejsarens försvar vid störtandet.

Han gifte sig den 31 juli 1911 med Woizero Menen Asfaw (1889 - 1962)

Haile Selassie

Barn

1. Prinsessan Tenagne Worq (1913 - 6 april 2003)
2. Kronprins Asfaw Wossen (1916 - 1997)
3. Prinsessan Zenabe Worq (1918 - 1933)
4. Prinsessan Tsahai Worq (1920 - 1942)
5. Prins Mekonnen (1923 - 1957)
6. Prins Sahle Selassie (1931 - 1963)

Zera Yacob Amha Selassie, sonson till Haile Selassie, skulle vara kejsare av Etiopien idag under namnet Zera Yacob I om kejsarhuset återinsattes.

Rastafari

Enligt anhängare av rastafari är Selassie den utlovade Messias och en inkarnation av Jah (Gud). Även uppfattningen att han är den återvändande Bahá'u'lláh, vilken dog den 29 maj 1892 – det vill säga några månader innan Selassie föddes, florerar bland vissa rastafarianer.^{[källa behövs]}

Källor

• Bonniers lexikon, band 5 och 7, Stockholm, 1996
• Lars Porne, "Haile Selassie, självhärskaren som tiden gick förbi", Anno 75, Stockholm, 1976, s. 127 f
• John Spencer, "Ethiopia at Bay", Tsehai Publishers, Addis Abeba, 2006

Noter

1. ↑ Menelik ska enligt kunniga på forntidshebreiska vara ett namn som konstruerats genom en sammanslagning av orden ibn (son) och melek (konungens; av konungen). Se t.ex. The Solomonic Kings of Ethiopia på webbplatsen Ethiopias Solomonic Kings Homepage.
2. ↑ Wood, Michael (2007) The Queen of Sheba. BBC: Ancient History.
3. ↑ ibid
4. ↑ Cutri, Mike (1996) Haile Selassie. Essä publicerad på sajten History.Sandiego.edu
5. ↑ Anno 60, s. 73
6. ↑ Erling Bjöl, Världshistorien efter 1945, 3. Revolutionens och svältens tid, Stockholm, 1975, s. 407 f
7. ↑ Anno 69, s. 19 f
8. ↑ Basil Davidson, Afrika - en kontinents historia, Stockholm, 1984, s. 236
9. ↑ Anno 74, s. 86 f
10. ↑ Ethiopia at Bay, s138
11. ↑ Anno 75, s. 61