Idéhistoria
Från Rilpedia
Idéhistoria, (även känt som idé- och lärdomshistoria) är vetenskapen om mänskliga föreställningar i ett historiskt perspektiv.
Idéhistoria har funnits som akademiskt ämne i Sverige sedan 1932, då Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria inrättades vid Uppsala universitet med Johan Nordström som första innehavare. Idéhistoriska institutioner finns vid flera av Sveriges högskolor och universitet. Ämnets främsta svenska publikation är årsboken Lychnos, som utgivits sedan 1936. Internationellt är ämnet i första hand en nordisk företeelse, men förekommer även i andra länder.
Idéhistoria är numera ett obligatoriskt ämne inom vissa program i den svenska gymnasieskolan.
Företrädare för akademisk idéhistoria framhåller ibland idéhistoria som ett bildningsämne, av betydelse för yrkesutövare som journalister, kulturarbetare, politiker och andra beslutsfattare.
Innehåll |
Idéhistoriens innehåll
Idéhistoria handlar om idéers framväxt och förändring från antiken till våra dagar. Fokus har vanligen legat på det västerländska tänkandet. Utomeuropeiska tanketraditioner uppmärksammades dock av en tidig idéhistoriker som Gunnar Aspelin och sedan 1990-talet har ämnet allmänt blivit mer öppet för världen utanför den västerländska kulturen.
Idéhistoria omfattar i princip alla idéer i historien. Där samsas vetenskapshistoria med filosofins historia, de politiska idéernas historia med medicinhistoria, teknikhistoria med mentalitetshistoria. Idéhistoria studerar inte bara stora mäns och kvinnors idéer utan även folkets idéer,[1] en inriktning som i Sverige varit vanligast vid Umeå universitet.
I metodiskt avseende lägger idéhistoriker stor vikt vid kontext. De studerar hur olika intellektuella områden hänger samman och påverkar varandra. Stor vikt läggs också vid den kontext som utgörs av samtida ekonomiska och samhälleliga förhållanden.
Ämnets historia
Idéhistoria vid universitet och högskolor
Idéhistoria kan studeras vid särskilda institutioner och avdelningar vid flera universitet och högskolor. Ämnesbeteckningen och inriktningen kan variera, liksom den institutionella tillhörigheten:
| Universitet\Högskola | Ämnesbeteckning | Institution |
|---|---|---|
| Göteborgs universitet | Idé- och lärdomshistoria | Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori. [1] |
| Halmstad: Högskolan i Halmstad | Idé- och lärdomshistoria | Sektionen för humaniora (HUM). [2] |
| Karlstads universitet | Idéhistoria | Estetiskt-filosofiska fakulteten. [3] |
| Linköpings universitet | Idéhistoria | Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). [4] |
| Lunds universitet | Idé- och lärdomshistoria | Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Institutionen för kulturvetenskaper. [5] |
| Stockholms universitet | Idéhistoria | Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. [6] |
| Stockholm: Kungliga tekniska högskolan (KTH) | Teknik- och vetenskapshistoria | Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria. [7] |
| Södertörns högskola | Idéhistoria | Institutionen för kultur och kommunikation. [8] |
| Umeå universitet | Idéhistoria | Institutionen för idé- och samhällstudier. [9] |
| Uppsala universitet | Idé- och lärdomshistoria | Institutionen för idé- och lärdomshistoria. [10] |
| Uppsala universitet | Vetenskapshistoria | Avdelningen för vetenskapshistoria, Institutionen för idé- och lärdomshistoria. [11] |
Idéhistoria på gymnasiet
Idéhistoria är numera ett obligatoriskt ämne på det estetiska programmet i den svenska gymnasieskolan, samt på det samhällsvetenskapliga programmets kulturgren.
Professorer i idéhistoria
Nuvarande professorer i idéhistoria
Professorerna förtecknas här efter utnämningsår.
- Gunnar Broberg, f. 1942, professor i idé- och lärdomshistoria (i Lund 1990)
- Bosse Sundin, f. 1948, professor i idéhistoria (i Umeå 1993)
- Sverker Sörlin, f. 1956, professor i miljöhistoria med inriktning på nordliga områden (i Umeå 1993, tjänstledig), professor i miljöhistoria vid KTH (i Stockholm 2003)
- Karin Johannisson, f. 1944, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1996)
- Bo Lindberg, f. 1946, professor i idéhistoria (i Stockholm 1996-2003), i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2003)
- Svante Nordin, f. 1946, professor i idé- och lärdomshistoria (i Lund 1999)
- Kjell Jonsson, f. 1948, professor i idéhistoria (i Umeå 1999)
- Lennart Olausson, f. 1948, professor i forskningens villkor med inriktning mot välfärdsstaten och samhället (i Göteborg 1999-2002, tjänstledig), rektor för Malmö högskola 2002-2008
- Eva-Lena Dahl, f. 1942, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1999)
- Arne Kaijser, f. 1950, professor i teknikhistoria (vid KTH i Stockholm 1999)
- Magnus Nyman, f. 1948, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 2001)
- Ingemar Nilsson, f. 1941, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2001)
- Åsa Bergenheim, f. 1954, professor i pedagogiskt arbete (i Umeå 2002), i idéhistoria (i Umeå 2005)
- Mats Andrén, f. 1958, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2005)
- Elisabeth Mansén, f. 1954, professor i idéhistoria (i Stockholm 2005)
- Henrik Björck, f. 1961, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2005)
- Sven Widmalm, f. 1956, professor i teknik och social förändring (i Linköping 2005)
- Thomas Kaiserfeld, f. 1964, professor i teknik- och vetenskapshistoria (vid KTH i Stockholm 2007)
- H. Otto Sibum, f. 1956, professor i vetenskapshistoria (i Uppsala 2007)
- Staffan Källström, f. 1946, professor i idéhistoria (i Stockholm 2008)
- Inga Sanner, f. 1953, professor i idéhistoria (i Stockholm 2008)
Tidigare professorer i idéhistoria
Förtecknas här efter utnämningsår. Ännu levande tituleras professor emeritus.
- Johan Nordström, 1891-1967, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1932-1957)
- Sten Lindroth, 1914-1980, professor i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1957-1980)
- Henrik Sandblad, 1912-1991, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1966-1979)
- Gunnar Eriksson, f. 1931, professor i idéhistoria (i Umeå 1970-1980), i idé- och lärdomshistoria (i Uppsala 1980-1996)
- Nils Runeby, f. 1931, professor i skandinavisk historia (i Kiel 1975-1978), i idéhistoria, särskilt nya tidens idéhistoria (i Stockholm 1978-1996)
- Sven-Eric Liedman, f. 1939, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 1979-2006)
- Ronny Ambjörnsson, f. 1936, professor i idéhistoria (i Umeå 1981-2001)
- Tore Frängsmyr, f. 1938, professor i teknik och social förändring (i Linköping 1981-1982), i vetenskapshistoria (i Uppsala 1982-2007)
- Marie Nisser, f. 1937, professor i industriminnesforskning (vid KTH i Stockholm 1994-2003)
- Nils Eriksson, f. 1937, professor i idé- och lärdomshistoria (i Göteborg 2001-2002)
Professorer honoris causa
Förtecknas här efter utnämningsår. Ännu levande tituleras professor (ej professor emeritus).
- Rolf Lindborg, 1931-2009, FD i idé- och lärdomshistoria 1965, professor h.c. 1989
- Asta Ekenvall, 1913-2001, FL i idé- och lärdomshistoria 1940, professor h.c. 1993
Källor
Idéhistoriska standardverk
Allmän idéhistoria
- Sten Högnäs, Idéernas historia. En översikt, Lund: Historiska media, 2000.
- Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, (4.rev.uppl.) Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2004.
- Ronny Ambjörnsson, Människors undran. Europas idéhistoria. Antiken, Stockholm: Natur och kultur, 1997.
- Ronny Ambjörnsson, Tankens pilgrimer. Europas idéhistoria. Medeltiden, Stockholm: Natur och kultur, 2002.
- Sverker Sörlin, Världens ordning. Europas idéhistoria. 1492-1918, Stockholm: Natur och kultur, 2004.
- Sverker Sörlin, Mörkret i människan. Europas idéhistoria. 1492-1918, Stockholm: Natur och kultur, 2004.
- Nils Runeby (red.), Framstegets arvtagare. Europas idéhistoria. 1900-talet, Stockholm: Natur och kultur, 1998.
Svensk idéhistoria
- Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria, 4 bd (oavslutad), Stockholm 1975-1981.
- Tore Frängsmyr, Svensk idéhistoria. Bildning och vetenskap under tusen år, (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur, 2004.
Källor om ämnet idéhistoria
- Tore Frängsmyr, "Idé- och lärdomshistoria" (artikel i Nationalencyklopedin).[12]
- Nils Andersson & Henrik Björck (red.), Vad är idéhistoria? Perspektiv på ämnets identitet under sextio år, Stockholm/ Stehag 1994.
- Martin Alm & Jan Larsson, Den dolda disciplinen. En domänanalytisk ansats i relation till Idé- och lärdomshistoria genom ämnesrepresentationen i LIBRIS : med bibliografi, (magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap), Borås 2003. [13]
- "Utvärdering av ämnet idé- och lärdomshistoria vid svenska universitet och högskolor" (Högskoleverket 2004). [14]
- Nils Andersson & Henrik Björck (red.), Idéhistoria i tiden. Perspektiv på ämnets identitet under sjuttio år, Stockholm/ Stehag 2008. (Uppdaterad version av Vad är idéhistoria?, 1994)
Referenser
- ↑ Ronny Ambjörnsson, "Om möjligheten av en folkets idéhistoria", Lychnos 1983, s.158-165
