Ibogain

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Ibogain är en indol-alkaloid med antiaddiktiva och hallucinogena egenskaper. utvinns i första hand ur den tropiska växten Tabernanthe iboga, som är inhemsk i västafrika nära ekvatorn. men det har också isolerats ur Tabernanthe manii, Ervatamia yunnanensis och Ervatamia Orentalis, buskar som alla är medlemmar av familjen Apocynacae [1].

Ibogain har uppmärksammats för sin förmåga att avbryta missbruk, främst av opiattyp, det vill säga heroin, morfin eller kodein[2] men har vid djurförsök även givit resultat vid botande av alkohol-, kokain-, nikotin- och metamfetaminberoende[3].

Ibogain
Ibogain
Kemiskt namn (IUPAC) 10-Metoxyibogamin
Kemiskt namn (CAS) 12-Metoxyibogamin
CAS-nummer 83-74-9
Kemisk formel C20H26N2O
Molekylmassa 310.44 g/mol
Ibogain (strukturformel)

Innehåll

Juridisk status

Ibogain är narkotikaklassat i USA, Belgien, Sverige, Schweiz och Danmark.

Växter som innehåller ibogain

Behandling

Ibogain-behandlingar i syfte att avlägsna drogberoende har upprättats i statlig form och privata kliniker i Kanada, Mexiko, Västindien, Costa Rica, Tjeckien, Frankrike, Slovenien, Nederländerna, Brasilien, Sydafrika, England och Nya Zeeland. Det har framträtt att de flesta effektiva behandlingar i att avlägsna opiatberoende innebär visionskapande doser mellan 10 till 20 mg/kg. Det har föreslagits att någon terapiform t.ex psykoterapi är av märkbart värde att följa upp med efter en behandling. En del patienter behöver en andra eller tredje behandling så de kan tillhandhålla en bättre verkan i ett långsiktigt mål att avstå från kemiska substanser. En minoritet av patienterna återfaller till sitt drogmissbruk efter några dagar eller veckor. En omfattande artikel av ibogain-terapi, beskrivning av proceduren, effekter och långtidseffeter finns att läsa i "Ibogaine in the Treatment of Chemical Dependence Disorders: Clinical Perspectives".[4]

Behandlingens inledningsskede med psykoaktiv verkan pågår mellan 4-6 timmar, sen efterträder en kvardröjande stimulans som kan pågå i allt mellan 24-48 timmar. tills samtliga av effekterna klingat av så bör patienten ligga stilla och vila.

Effekter

Ibogains effekter på beroenden av opiattyp har visat ett minskat sug efter opiater samt att större delen av abstinenssymptomen försvinner[2]. Djurförsök indikerar också att ibogain skulle kunna vara verksamt vid andra typer av kemiska beroenden som alkohol-, amfetamin-, kokain- och nikotinmissbruk[3]. I små doser är ibogain stimulerande och i högre doser hallucinogen. Effekten av ibogain är intensiv och håller i sig från 24 till 48 timmar[5]. Många användare har rapporterat att de vid behandling upplever återspeglingar av tidigare livshändelser, medan andra rapporterar terapeutiska effekter som hjälper dem att övervinna den rädsla och negativa känslor som driver på själva missbruket[6] [7]. De som behandlats med ibogain brukar ofta berätta om ett kraftigt reducerande eller fullständigt upphörande av de potentiellt livshotande abstinenssymptomen som uppkommer vid ett tungt opiatmissbruk[8].

Verkningsmekanism

Ibogain, noribogain och GDNF är verksamma i en orsakskaskad, Ibogains farmakologi är komplex och påverkar många olika system av transmittosubstanser samtidigt. Tillför man GDNF i Ventral Tegmental Area på försöksdjur kan man efterlikna effekten av ibogain, varför det kan hållas troligt att GDNF är en central del av verkningsmekanismen. [9].[10].

Vid allvarliga degenerativa nervsjukdomar som parkinsons kan man se effekt av tillsatt GDNF i hjärnan [11], så ämnen som ibogain vilka modulerar uttryck av GDNF utgör en potentiell behandling för ALS, Alzheimers och andra degenerativa tillstånd i hjärnan. [12].

Biverkningar

Vid terapeutiska doser så har Ibogain en aktiv verkan på 24 till 48 timmar, är ofta fysiskt och mentalt uttröttande vilket innebär att patienten bör ligga och vila tills samtliga biverkningar gått över. Under behandlingen så ombeds man ligga så stilla som möjligt eftersom rörelser kan ge upphov till illamående vilket kan innebära uppkastningar. Sådana otrevliga symptom tenderar att minska att Ibogain kan ses som en rekrationell drog eftersom sådana bieffekter inte är eftertraktansvärda för en missbrukare.

Särskilda:

•Några dödsfall har rapporterats under ibogainets moderna historia. i sådana fall så är det ännu inte fullt klarlagt vad det beror på, hjärtrytmati har observerats men det har inte fullt ut kunnat utesluta andra droger. Eftersom Ibogain har förmåga att reducera opiat-tolerans så kan ens tidigare normaldos hamna på en dödlig nivå. Ibogain ska alltid användas efter en noggrann läkarkontroll där man ser över EKG, levervärden m.m samt övervakning av medicinsk personal. [13].

•Vissa studier visar på möjligheten till risk för hjärnskada vid extremt höga doser varvid purkinjeceller verkar vara extra känsliga. Behandlingsdoser ligger i ett förhållandevis säkert område men det bör tas i åtanke [14]..

Alternativa substanser

  • En med ibogain besläktad substans, ’’18-metoxycoronaridin’’, verkar sakna ibogainets biverkningar.
  • Noribogain har vid djurförsök har gett ibogainliknande effekter men med färre biverkningar i form av skakningar.

Forskning och studier

Nyhetsinslag och dokumentärer

Rockstjärnan Greg Douglass berättar om sin ibogainbehandling, Dr. Deborah Mash intervjuas .m.m.

Föredrag med Valerie Mojeiko

Referenser

  1. ↑ P. Popik and S.D. Glick, Drugs Future 21, 1109, 1996
  2. ↑ 2,0 2,1 Mash DC, Kovera CA, Pablo J, Tyndale R , Ervin FR, Kamlet JD, Hearn WL Ibogaine in the treatment of heroin withdrawal, 2001
  3. ↑ 3,0 3,1 Maisonneuve IM, Glick SD Anti-addictive actions of an iboga alkaloid congener: a novel mechanism for a novel treatment, 2003
  4. ↑ H.S. Lotsof (1995). Ibogaine in the Treatment of Chemical Dependence Disorders: Clinical Perspectives (Originally published in MAPS Bulletin (1995) V(3):19-26)
  5. ↑ J.A. Schneider and E.B. Sigg, Ann. NY Acad. Sci. 66, 765, 1957
  6. ↑ KR Alper, D Beal, CD Kaplan: A contemporary history of ibogaine in the United States and Europe - The Alkaloids, 2001
  7. ↑ Jonathan Freedlander A Comprehensive Literature Review, Ibogaine: A Novel Anti-Addictive Compound
  8. ↑ H.S. Lotsof Attenuation Ibogain in the treatment of chemical dependence disorders: Clinical practice 1994
  9. ↑ Ron D, Janak PH. GDNF and addiction Rev Neurosci. 2005;16(4):277-85
  10. ↑ He DY, McGough NN, Ravindranathan A, Jeanblanc J, Logrip ML, Phamluong K, Janak PH, Ron D.J Glial cell line-derived neurotrophic factor mediates the desirable actions of the anti-addiction drug ibogaine against alcohol consumption. Neurosci. 2005
  11. ↑ http://faculty.washington.edu/chudler/gdnf.html
  12. ↑ Dao-Yao He and Dorit Ron. Autoregulation of glial cell line-derived neurotrophic factor expression: implications for the long-lasting actions of the anti-addiction drug, Ibogaine 2005.
  13. ↑ Maas U, Strubelt S.Fatalities after taking ibogaine in addiction treatment could be related to sudden cardiac death caused by autonomic dysfunction. Med Hypotheses, 2006
  14. ↑ Helsley S, Dlugos CA, Pentney RJ, Rabin RA, Winter JC Effects of chronic ibogaine treatment on cerebellar Purkinje cells in the rat, Brain Res. 1997

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Ibogain"
Personliga verktyg