Älvsborgs regemente
Från Rilpedia
colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Älvsborgs regemente |
|
---|---|
Aktiv: | 1624–1998 |
Land: | Sverige |
Lojalitet: | Försvarsmakten |
Försvarsgren: | Armén |
Typ: | Infanteri |
Storlek: | Regemente |
Ingående brigader: | Västgötabrigaden (1950–1994) Älvsborgsbrigaden (1950–1963) Göingebrigaden (1963–1969) Älvsborgsbrigaden (1969–1998) |
Del av: | Milo V (1942–1993) Milo S (1993–1998) |
Förläggningsort: | Borås |
Färger: | Gult och svart |
Marsch: | "Lübner Jäger" (1870-talet-1998) |
Segernamn: | Leipzig (1642) Helsingborg (1710) Gadebusch (1712) |
Älvsborgs regemente, I 15 Som en del av den stora reformation av Sveriges krigsmakt Gustav II Adolf genomfördes sattes de svenska landskapsregementena upp 1624. Älvsborgs regemente sattes upp i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Under hela regementets 374-åriga historia var Älvsborgs regemente ett infanteriregemente och under korta perioder utbildade regementet även pansarinfanteri. Älvsborgs regemente, I 15, var huvudansvarigt regemente i Försvarsområde 34, Fo 34. Regementet avvecklades 1998 efter beslut av riksdagen 1996 och försvarsområdet avvecklades 2000, efter beslut av riksdagen 2000.
Innehåll |
Historia
Redan innan regementet sattes upp 1624 fanns det förband från Västergötland och Dalsland. Dessa var organiserade i fänikor och ursprunget till Älvsborgs regemente är dessa fänikor. När man sedan satte upp Älvsborgs regemente 1624 utgjorde dessa fänikor stommen i regementet.
1680 när Karl XI organiserade indelningsverket bestämdes det att regementet skulle bestå av 8 kompanier som skulle rekryteras från de sju häradena Mark, Bollebygd, Kind, Redväg, Ås, Gäsene och Veden (därav namnet Sjuhäradsbygden). Det åttonde kompaniet rekryterades främst från Askims och Örgrytes härader i dagens Göteborg.
Regementet deltog i så gott som samtliga svenska krig i antingen fältarmén eller som besättning i svenska fästningar både inom Sverige och i andra delar av riket (se kampanjer). När indelningsverket avskaffades och den värnpliktiga armén introducerades i början av 1900-talet flyttade regementet in till nybyggda kaserner inne i centrala Borås. Under andra världskriget mobiliserade Älvsborgs regemente två fältregementen, I 15 och I 45. Under delar av kalla kriget ansvarade man även för vissa delar av två pansarbrigader tillsammans med P 4 (PB 5, Göingebrigaden och PB 9, Skaraborgsbrigaden). Men under kalla kriget utbildade och mobiliserade man främst infanteribrigader av typerna IB 66 och IB 77 (IB 15, Västgötabrigaden & IB 45. Älvsborgsbrigaden). Efter kalla krigets slut och svenska försvaret omvandlades från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar beslutade politikerna i försvarsbeslutet 1996 att lägga ner I 15 till fördel för t.ex. Värmlands regemente (|I 2) i Karlstad, Dalregementet (I 13) i Falun och Hallands regemente (I 16) i Halmstad, även om dessa regementen kom avvecklas genom försvarsbeslutet 2000.
Övningsfält och förläggningsort | Från | Till | |
---|---|---|---|
Timmele hed | 1685 | – | 1770 |
Kila hed | 1770 | – | 1783 |
Örby hed | 1783 | – | 1796 |
Fristad hed | 1797 | – | 1914 |
Borås (F) | 1914 | – | 1998 |
Kompanier
- Livkompaniet
- Marks kompani
- Gäsene kompani
- Ås kompani
- Redvägs kompani
- Norra Kinds kompani
- Södra Kinds kompani
- Borås kompani
Regementsområdet idag
Den militära verksamheten på I 15 i Borås upphörde i tre etapper. Den första var när grundutbildningen av värnpliktiga lades ner 1997-1998, den andra när försvarsområdet och tillhörande stab lades ner 2000 och den tredje år 2004 när hemvärnets Älvsborgsgruppen slogs samman med Göteborgsgruppen till Elfsborgsgruppen och flyttade till Göteborgs garnison på Käringberget i Västra Frölunda på gamla Amf 4-området. Sedan dess har civila företag successivt flyttat in på gamla regementsområdet där Borås kommun har planer för en företagspark som passande nog fått namnet "Regementet". Fortfarande har dock Försvarsmakten kvar lokaler inom regementsområdet som stödjer Älvsborgs hemvärnsbataljon som är en av bataljonerna tillhörande Elfsborgsgruppen.
Minnesstenen
Nedanför Militärpalatsets restaurant vid f.d Älvsborgs regemente står en minnessten rest över alla slag Kungliga Älvsborgs regemente deltagit i.
Slagen som minnesstenen listar är i kronologisk ordning: Mewe 1626, Dirschau 1627, Breitenfeld 1631, Lützen 1632, Jankow 1645, Krakau 1655, Danziger Haupt 1659, Nya Elfsborg 1719, Neu Wahlen 1762, Hogland 1788, Stralsund 1807, Dessau 1813.
Den största arbetsinsatsen gjordes i slagen vid Leipzig 1642, Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712 vilket står utmärkt längst upp på minnesstenen.
Regementsnamnet förs vidare
Det finns idag (2007) planer på att döpa om Försvarsmedicincentrum i Västra Frölunda till Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum för att visa på militär närvaro i Göteborg och Sjuhärad. Redan idag bär fast anställda officerare på Försvarsmedicincentrum Älvsborgs regementes förbandstecken på axelklaffarna och de värnpliktiga insatssoldaterna bär Älvsborgs regementes förbandstecken, Arméns blå basker och infanteriets truppslagstecken på sina uniformer.[källa behövs]