Draken (biograf, Göteborg)

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Draken Göteborg)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Draken
Biograf Draken vid Järntorget i Göteborg

Biograf Draken vid Järntorget i Göteborg
Plats Järntorget, Göteborg
Öppnade 1956
Ägare Folkets Hus
Webbplats Folkets hus, Göteborg
Salonger
Antal salonger 1
Totalt antal platser 713

Draken är en biograf belägen i Folkets hus vid Järntorget i Göteborg. Premiären skedde i april 1956.[1] Draken är huvudbiograf och festivalcentrum vid den årliga Göteborg Film Festival och står tillsammans med ett antal andra biografer för visningen av festivalens filmer. Biografen ägs idag av organisationen Folkets Hus och Parker och används endast undantagsvis för visning av kommersiell film.

Biografens 20 meter breda duk är bland Sveriges bredaste och den totala ytan är 102 kvadratmeter.[2][3] Utrustningen är avpassad för att kunna visa bredbildsformatet Cinemascope med 70 millimeters film. Andra format som kan visas är 16 mm och 35 mm.[4] Draken har behållt sina ursprungliga 713 platser, uppdelade på 27 rader.

I början av 1995 beslöt sig SF Bio AB för att lägga ner biografen. En gemensam aktion av Göteborg Film Festival, Göteborgsposten, Göteborgs kommun samt 713 privatpersoner, som för 1 000 kronor köpte var sin stol i salongen, räddade biografen som nu drivs av Drakens Vänner och fungerar som fast punkt för Göteborg Filmfestival, Cinemateket och Föreningen Ny Film.[5]

Innehåll

Byggnaden

Efter att Järntorget 18 april 1935[6] hade drabbats av en större eldsvåda, av det så kallade möbelkvarteret [7], frigjordes den plats där senare Folkets hus-byggnaden skulle uppföras. Biografen ligger inrymd i en lägre tillbyggnad till det nio våningar höga Folkets hus vilken ritades av arkitekten Nils Einar Eriksson och invigdes 8 februari 1952.[8] Den lägre tillbyggnad mot öst som innehåller biografen Draken och dansrestaurangen Vågen tillkom 1955. Denna del uppfördes i fem våningsplan och knöts ihop med de övriga byggnaderna genom en låg glasad biografentré.[9][10] Drakens lokaler byggdes om inför öppnandet 26 april 1956.[11] Länsstyrelsen i Västra Götalands län anser att Draken är av byggnadsminnesklass, men fastighetens ägare Folkets hus har motsatt sig detta.[12]

1950-talet

Vikingaskeppet i neon

I aktiebolaget Cosmoramas regi byggdes biografen Draken och stod klar för invigning den 26 april 1956. Det blev den andra biografen i Sverige som kunde visa det då nya breda Cinerama-formatet. Cosmoramabolaget drev redan tidigare en biograf - Nya Teatern - i de gamla Folkets Huslokalerna vid Järntorget. Drakens entré fick ett tak, som var upplyft av 4 kolumner, med ett vikingaskepp i neon, tillsammans med namnet "Draken" som var designad av konstnären Gunnar Erik Ström. Lobbyns två våningar var synliga genom den inglasade fasaden. Filmduken var 12,6 meter bred och ridån som också var prydd med ett vikingaskepp var också det designat av G. E. Ström.[13] Ludde Gentzel höll ett invigningstal som var komponerat av Uno Asplund. Premiärfilmen var den italienska filmen "Förlorad kontinent" och den första filmen som senare visades i cineramaformat blev Världens sju underverk.[14]

Inredning

Biljettkontoret i mahogny, på första våning, inleder ett tema med ädelträ på väggarna. I väggarna finns inbyggda affischkabinett och en konvex träklocka. Golvet är belagt med Ekebergsmarmor i en dov gul/vit ton. Väggen mot bions salong är klädd med gråbrun italiensk marmor (Lidomarmor) och dubbeldörrarna in till salongen är av mahogny från Honduras.

En bred trappa leder upp till lobbyn som har ett rutmönstrat linoleumgolv med ungefär en meter stora röda kvadrater på en grå botten. De långa sofforna i lobbyn kommer från NK och det sitter tidstypiska nakna klotformade lampor i taket.

Salongen domineras av 742 marinblå biostolar med manchester-klädsel, uppdelade i 27 rader, i en svag radie och i lutning ned mot den 12,6 meter breda duken, vars ridå är prydd med ett vikingaskepp. Väggarna, som är förhållandvis höga och lutar högre upp mjukt inåt mot lokalen, är också klädda med mahogny från Honduras och upptar en yta av cirka 1000 kvadratmeter.

Den bakre väggen lutar skarpt inåt lokalen av akustiska skäl och möter taket som är mörkblått och har dolda ljuskällor. Lokalen ger i stort genom sin strömlinjeformade utseende en association till sjöfarten liksom även namnet 'Draken'. Vid denna tid finns också andra biografnamn, vid Stigbergstorget i närheten, med namn som Kaparen och Fyren.

1960-talet

Bion byggdes om för att kunna visa Cinerama i december 1960, då de främre utgångarna flyttades längre bak och scenen breddades från 13 meter till över 20 meter. Ridån breddades samtidigt med en modifierad röd ridå från den nu nedlagda biografen Victoria (Kungsgatan 46) och utrustningen för visning av 70 mm film i bredformatet Todd-AO installerades 1 augusti 1966.[15][16]

Cinerama

Det nya bredbildsformatet Cinerama visades första gången i Göteborg då Draken hade fått den drygt 20 meter breda duk där tre synkroniserade 35 mm filmprojektorer gav en bild med höjdförhållandet 2,60:1, (alltså 2,6 gånger så bred som hög).

Den första filmen i Cinerama visades den 14 december 1960 och hette på svenska "Världens sju underverk" (eng: "The Seven Wonders of the World"). Bara två andra biografer i Sverige kunde visa Cinerama och det var det nu nedlagda "Vinterpalatset" i Stockholm samt Royal i Malmö. Andra biografer, som till exempel Palladium i Göteborg, kunde visa Cinemiracle, som var en variant av Cinerama. Premiärfilmen var de Louis de Rochemonts Windjammer, den 12 juli 1960. Filmen visades under 18 veckor, och efter det kom aldrig mer någon Cinemiracle-film till Göteborg.[17]

Formatet Cinerama var tänkt att utgöra biografernas konkurrensmedel gentemot televisionen, men formatet varade inte länge. Systemet var tekniskt otympligt och dyrt och det blev bara totalt nio Cineramafilmer som visades på Draken.[18][19]

70 mm

Under 1966 blev Draken utrustad för det 70 mm bredformat som fortfarande kan visas. De två projektorer som installerades var av märket Zeiss Favorit 70 och den projicerade bilden blev cirka 7x15 meter. Den först visade filmen med detta format blev "Operation Crossbow", som var producerad av Metro-Goldwyn-Mayer. Efter denna första film kom det en rad storfilmer i 70 mm, av vilka exempelvis "Dr Zjivago" visades i över ett år.[20]

Xenon-lamporna på 2,5 kW i Zeiss-projektorna, som drog cirka 85 ampere, var ändå inte helt avpassade för dukens storlek. Behovet av starkare lampor förstärktes av att antalet filmer som släpptes i 70 mm minskade och samma utrustning användes vid visning av det mindre filmformatet 35 mm, som med anamorphisk teknik visades med samma bildbredd.[21]

1970-talet

Nya Xenonlampor

1976 byts 2,5 kW Xenon-lamporna i projektorerna ut till nya starkare Xenon-lampor på 4 kW. Strömbehovet till de lamporna ligger på cirka 130 ampere, och dessa lampor kunde avge ett fullgott ljus för visningen.[22]

Dolby Stereo

Det var inte bara filmbredden som utvecklades på 1970-talet, utan även ljudet blev uppgraderat till en jämförbar nivå genom att den nu nya Dolby Stereo-tekniken installeras. Ljudkvalitén och brusreduceringen blir genom Dolby B-tekniken avpassad till tidens höjda ljudkrav.

Före Dolbys genomslag hade Draken ett kort tag ett ungerskt "no-name" 2-kanalsystem, helt utan brusreducering. Smeknamnet blev gulash-stereo och systemet, från 1978, finns bevarat i fungerande skick.

Under oktober 1979 blev därför Drakens ljud väsentligt uppgraderat genom Dolby-systemet kombinerat med nya högtalare i salongen. Den första Dolbyfilmen som visades på Draken blev Alien av Ridley Scott, dock presenterad i det mindre formatet 35 mm Panavision.

1980-talet

Basljud

Vid tiden för den andra filmen i Star Wars-serien 1980 blev ljudet åter uppgraderat genom nya speciella sub-bashögtalare. Detta var ett par år innan Dolby hade en färdig lösning att leverera och bashögtalarna hade en egen förstärkare som kunde separera de lägsta bastonerna. För att undvika spänningsfall och störningar byttes samtliga högtalarkablar ut till nya avpassade kablar med lägre resistans. En högtalarlåda byggdes bakom scenen som fodrades med ett ridåtyg för att ytterligare höja den akustika nivån. Den anpassade konstruktion utfördes av Stefan Sjöman, från det numera nedlagda Göteborgsbaserade serviceföretaget Cinema Electronics.

Samma företag gjorde två år senare en uppgradering för att kunna visa 70 mm film med Dolby Stereo då Steven Spielbergs film Poltergeist visades 1982.

Under 1988 utnämndes Draken till huvudbiograf av Göteborg Film Festival och för att möta nya önskemål installerades en 16 mm:s högkvalitativ Bauer Selecton dual band studioprojektor, vilket därmed gjorde det möjligt att att visa filmer i alla aktuella format.

1990-talet

Under 1990 visades den första filmen inspelad med Dolby SR/Spectral recording, vilken var Jakten på Röd Oktober med Sean Connery i huvudrollen. Under sommaren 1991 ersattes de gamla blå stolarna, från 1956, med nya röda.

Efter att festivalbehovet hade uppmärksammats, blev den nu fyra år gamla 16 mm:s projektorn konverterad för att kunna visa super-16. Formatet är främst använd som en lågbudgetvariant att förstora till 35 mm (1,66:1).

Räddningen

I öppningstalet till 1995 års festival i januari meddelades att Draken, ägd och driven av Svensk Filmindustri, skulle läggas ned under den kommande sommaren. SF var villig att låta biografen övertas av Göteborg Film Festival och den senaste, största enskilda kostnaden SF hade haft var de nya stolarna, vilka dock skulle kunna flyttas till någon annan biograf. En räddningsförslag framfördes till åhörarna som gick ut på att insamla medel att köpa stolarna och rädda biografen. Det blev en framgångsrik aktion och stolarna blev symboliskt sålda för 1 000 kronor per styck. Den kände svenske regissören Ingmar Bergman, var en av dem som köpte en stol och därigenom bidrog till Drakens räddning.

Folkets hus

Mellan åren 1995 och 1999 var biografen en festivalbiograf och tjänstgjorde utöver detta som visningslokal för Svenska Filminstitutets räkning samt för speciella riktade evangemang för invigningar, skolor och förhandvisningar. På grund av de kostnader som en sådan stor och krävande biograf medför utan att visa kommersiell film, tog folkrörelseorganistionen Folkets Hus och Parker över det ekonomiska ansvaret i juli 1999, med fokus och målsättning att använda lokalerna till kommersiell konferensverksamhet och evangemang.

Draken idag

Skolklass utanför Draken

Trots att det numera inte visas kommersiella storfilmer från exempelvis Sandrews på Draken, är det dock tekniskt möjligt. Som större singelbiograf är Draken allt mer ovanlig, då utvecklingen går mot mindre salonger som är lättare att driva ekonomiskt. Som ett resultat av de 713 sponsrade stolarna är dessa märkta med namn på privatpersoner eller företagsnamn, anordnat av Intresseföreningen Drakens vänner.

Dagens teknik

Även de relativt nya ägarna har investerat i dagens bild och digitala ljudteknik. Möjligheten att visa 70 mm film kvarstår.

Hjärtat i dagens ljudteknik är en Dolby-processor med en aktiv uppdelning och två digitala läsare är placerade rakt ovanför det analogt magnetiserade ljudet vid projektorerna för 70 mm. Det magnetiska ljudet går vidare genom en förförstärkarenhet (MPU-enhet). Lyssnarljudet bärs sedan ut av fem effektförstärkare för vänster, mittre och höger kanal samt två sub-baskanaler. Surroundhögtalarna drivs av fyra effektförstärkare, två för var sida. Den behandlade ljudmattan överförs av tre scenhögtalare och fyra sub-bashögtalare. Surroundeffekten sköts genom sexton stycken mindre högtalare, som är monterade på auditoriumets sidor.

Festivalcenter

Draken är Göteborgs filmfestivals huvudbiograf och festivalcenter. I anslutning till Draken finns också festivalkontoret och i Drakens foajé återfinns huvudkassan, informationen, festivalshopen och caféet. I Drakens närhet finns flera andra större visningslokaler som: Folkteatern (Folkan) med 400 platser, Pustervik med 240 platser, Hagabion med 147 + 59 platser och Bio Capitol med 200 platser.[26]

Se även

Referenser

Noter

  1. Premiär 1956
  2. Duken växer
  3. Storduken
  4. Aktuella filmformat, se Lokaler
  5. Draken räddas
  6. Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3 s. 26
  7. Filmklipp eldsvådan, från SF
  8. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg på 1600-talet, A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982 s. 120
  9. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2 s. 171
  10. Byggnadshistoria, från Folkets Hus, Göteborg
  11. Byggnadshistorik
  12. FurbergSvenska biografer, 2001, sid. 263. 
  13. Leve Draken! - stolköparnas bekännelser s.9
  14. Filmklipp invigningen, från SF
  15. Ombyggnad 1960
  16. Sidén (1993), s. 226
  17. Sidén (1993), s. 73-74
  18. Lista över Cineramafilm på Draken, från Draken, a lovestory
  19. Cinerama- dyrt och otympligt
  20. Två st. Zeiss Favorit 70 , från "A brief technical history"
  21. 70 mm:s filmlista, över de totalt 52 visade filmerna på Draken
  22. Nya Cinemeccanica Zenith 4000 , från "A brief technical history"
  23. Biografinformation, från Göteborg International Film Festival
  24. Ritning över draken, i Pdf-format från Folkets Hus, Göteborg
  25. Video från Draken, från "Draken, a lovestory"
  26. Festivalcenter

Webbkällor

Tryckta källor

Externa länkar


Personliga verktyg