Jugend
Från Rilpedia
Jugend (tyska: ungdom, efter tidskriften med samma namn) är en stilart inom arkitektur, design, konsthantverk, grafik med mera från slutet av 1880-talet till 1910-talet. Jugendstilen var ingen enhetlig stil utan kan sägas vara ett samlingsbegrepp för en rad olika stiluttryck som samtidigt uppkom på olika platser. Belgien, Österrike och Katalonien brukar anges som de mest betydande regionerna för jugendstilens framväxt inom arkitekturen.
Denna stil fick i de flesta länder namnet Art Nouveau (ny konst), efter butiken Galerie d'Art Nouveau i Paris, som drevs av den tyske konsthandlaren Siegfried Bing, där denne ställde ut flera objekt i den nya konststilen. Namnet antyder att stilen uppfattades som en brytning med traditionell formuppfattning. Detsamma gäller för det katalanska namnet på rörelsen: modernisme. I Tyskland och de nordiska länderna kom stilen att benämnas Jugend, efter en tidskrift med samma namn. I Italien kallades stilen för Stile floreale, vilket bäst beskriver hur den tog sin inspiration från naturens oregelbundna och organiska former, men i stiliserad form. I Storbritannien gick stilen under namnet Liberty style och i Österrike Secession ("utbrytning" - det vill säga från den traditionella konsten i Künstlerhaus Wien).
Inom konst och formgivning inspirerades keramik och glas av frukter och fröhus och lampfötter som tallstammar. Långsmala, finlemmade kvinnogestalter bar upp lampor och ljusstakar. Samma mönster dekorerade keramik, glas och metall.
Gemensamt för jugendstilen inom arkitekturen var en reaktion mot det historicistiska tänkandet. Arkitekterna frigjorde sig från klassiska kompositionsprinciper och smyckade ut byggnaderna med en naturalistisk ornamentik som utmärks av slingrande linjer och blom- och växtmotiv. Många jugendbyggnader bär drag även av tidigare stilar och inom jugendstilen kan såväl japanska och andra asiatiska drag märkas liksom nationalromantik.
Innehåll |
Typiska stildrag
- Organiska slingrande växtformer och naturavbildningar som frukter, fröhus, tallstammar etc. på dekor på möbler, keramik och som ornament på byggnader.
- Långsmala, finlemmade kvinnogestalter, tex uppbärande lampor.
- Matsalsmöblemang i ek, stolar med hög rygg ofta med en ros, ett äpple eller annan frukt i relief på stolar och skåp. Stolsbenen avslutas med lökformade ansvällningar.
- Kraftiga, typiska möbelbeslag.
- Taklampor i hamrat järn eller koppar och bordslampor med släta kupor i starka färger.
- Jugendfönstren med smårutor i ovandelen.
- Asymmetrier
- Växtdekor på fasaderna.
- Rundade burspråk.
Arkitektur
Jugendarkitekturen tillkom vid 1800-talets slut och bland annat inspirerades man av Arts and Crafts-rörelsens växt- och djurmönster, järnarkitekturens dekorer och Louis Sullivans växtlika ornamentik. Till skillnad från flera andra stilar var jugendfasaderna ofta fria från den så ofta sedda spegelsymmetrin, vilket gav en större frihet åt fasadernas komposition. Byggnaderna var istället mycket rika på ornament, särskilt med inspiration från växtriket eller människans anatomi.
Det första stora namnet inom jugendarkitekturen blev Victor Horta. Viktor Horta och Henry van de Velde uppförde under några hektiska år i början av 1890-talet flera jugendbyggnader i Bryssel. I Paris uppförde Hector Guimard flera tunnebanenedgångar i rik jugendstil, inspirerade av Hortas järnarkitektur. En av jugendtidens mest kända arkitekter är de katalanske Antonio Gaudí, som experimenterade mycket med olika formspråk och material, men även tekniska konstruktioner, där han genom att fästa tyngder i hängande kedjor försökte få fram optimala konstruktioner. Ett exempel på detta är den stora, ännu ofullbordade katedralen Sagrada Familia, som är en upp och nervänd version av en sådan kedjemodell. I Hortas och Guimards arkitektur kommer inspirationen mycket från växtriket, medan Gaudí även inspirerades av människokroppen, till exempel i de dödskalleliknande balkongerna på Casa Batlló.
En mer subtil version av jugend kan ses i den skotske arkitekten Charles Rennie Mackintosh, som använde ett mer strikt formspråk och färre dekorationer. Typiska drag för denna variant är geometriska, raka former. Mackintosh blev mycket beundrad i Österrike och konstgruppen Secession och fick här flera efterföljare. Denna något mer geometriska variant, som utvecklades i Wien vid denna tid, kom därför att benämnas Wienerjugend, med bland andra Otto Wagner och Josef Hoffman som förgrundsgestalter. Jugendepoken blev jämfört med andra stilar mycket kortlivad, men kom under en tid av mycken byggaktivitet och därför kan man se relativt många exempel på denna stil.
Kända svenska arkitekter som ritade hus i jugendstil var Ferdinand Boberg, Axel Anderberg, Fredrik Lilljekvist, Frans Ekelund och Carl Bergsten. Även arkitekter som Lars Israel Wahlman, Erik Lallerstedt och Carl Westman verkade delvis inom jugendstilen, Westman var dock främst nationalromantiker. Mellan nationalromantik och jugend finns i svensk arkitektur ingen tydlig rågång, en del i huvudsak nationalromantiska verk har jugendinfluenser och vice versa.
De stora utställningarna och mässorna bidrog till att sprida stilen och här kan nämnas världsutställningarna i Chicago 1893 och Paris 1900, konstindustriutställningen i Turin 1902, Stockholmsutställningen 1897 och Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och Baltiska utställningen i Malmö 1914.
Svenska byggnader i Jugendstil
Ett flertal byggnader eller stadsdelar med verk i jugendstil finns beskrivna inom Wikipedia, nedan listas några av dem.
- Biologiska Museet, Uppsala
- Engelbrektskyrkan
- Hindås kyrka
- Hjorthagens kyrka
- Naturhistoriska riksmuseet
- Olympia, Helsingborg
- Oscarsteatern
- Rappska huset
- Solbacken, Malmö
- Skärkinds kyrka
- St Olofskolan
- Strandvägen 7
- Thielska galleriet
- Villa Lusthusporten
- Villa Wingårdh
Orter med framstående verk i jugendstil
Större, sammanhållna stadsmiljöer i jugendstil finns bland annat i Darmstadt, Riga, Wien och Ålesund. Andra städer med intressanta byggnader i jugendstil är
- Barcelona
- Bryssel
- Budapest
- Chicago
- Glasgow
- Harlösa
- Helsingfors
- München
- Nancy
- Palma de Mallorca
- Paris
- Prag
- Malmö
- Sankt Petersburg
- Stockholm
- Sundsvall
Viktiga jugendkonstnärer
Arkitektur
- August Endell
- Antoni Gaudi
- Herman Gesellius
- Hector Guimard
- Josef Hoffman
- Victor Horta
- Armas Lindgren
- Charles Mackintosh
- Eliel Saarinen
- Louis Sullivan
- Otto Wagner
Teckning, grafik
- Aubrey Beardsley
- Alfons Mucha
- Edvard Munch
- Arthur Sjögren
- Henri de Toulouse-Lautrec
- Pierre Bonnard
- Carl Larsson
Möbelformgivning
Glas
Andra dekorativa konster
Muralmålning och mosaik
Externa länkar
- Réseau Art Nouveau Network
- Art Nouveau i Katalonien
- Jugendstil/Art Nouveau i Norge
- Exempel på Jugendtak
- lartnouveau.com
- [1] Typiskt för jugend
Källor
- Svedberg, Olle: Arkitekternas århundrade - Europas arkitektur 1800-talet, Arkitektur förlag AB (2001) Värnamo: Fälth & Hässler. ISBN 91-86050-34-6
