Baltiska utställningen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö under perioden 15 maj - 4 oktober 1914.[1]

Innehåll

Utställningen

Anna och Ferdinand Boberg på utställningen

Arkitekten Ferdinand Boberg var ansvarig för utställningens utformning. Han hade varit en framgångsrik utställningsarkitekt med Stockholmsutställningen 1897 och Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm, däremellan hade han ritat de svenska paviljongerna på utställningarna i S:t Louis (1904), Berlin (1907), Venedig (1907) och S:t Petersburg (1908). Nu fick han uppdraget igen att hålla som arkitekt i en stor utställning.

Baltiska utställningen i Malmö 1914 var de dåvarande östersjöstaterna, d.v.s. Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland representerade. Baltiska utställningen var den sista manifestationen för jugendstilen i Sverige och det var även Bobergs sista uppdrag inom detta gebiet[2]. Utställningen hölls på det område som sedermera blev Pildammsparken i Malmö. Dåvarande kronprinsessan Margareta var engagerad i arbetet. Efter henne är Margaretapaviljongen och blomstergatan uppkallade och finns fortfarande kvar i parken. I anslutning till Pildammsparken finns Bobergsängen, vilken namngavs 1945 till minne av utställningens arkitekt.

Centralgården på utställningsområdet 1914

Det visades främst nya industriprodukter, men de kulturella ambitionerna var också stora. Konstavdelningen inom utställningen var den största som någonsin anordnats i Norden, den innehöll 3 256 nummer och väckte den störste uppmärksamhetem[3].

På grund av första världskrigets utbrott fick inte Baltiska utställningen den internationella dragningskraft som man förväntat sig. Utställarna från Tyskland och Ryssland avbröt sitt deltagande och återvände till sina hemländer. Ryssarna glömde därvid kvar en omfattande och mycket värdefull konstsamling. De verk för vilka den rätta ägaren kunde fastställas återlämnades efter kriget. Detta var dock ej möjligt för en stor del av verken, och trots påstötningar, även från Josef Stalin, om att dessa borde anses vara den sovjetiska statens egendom, vägrade Malmö stad att återlämna dem[källa behövs]. Denna konstsamling finns än idag på Malmö konstmuseum.

Betydelsen för Malmö

Margaretapaviljongen och blomstergatan

Utställningen kom att få stor betydelse för Malmös stadsplanering. Flera år i förväg hade förberedelser gjorts under ledning av stadsingenjör Anders Nilsson för att visa de välkomnande gästerna vilken modern stad Malmö hade blivit. Hamngatan, vägen mellan Stortorget och Malmö centralstation, breddades kraftigt inför utställningen och blev en paradgata i staden med Frans Ekelunds nyuppförda Hotell Savoy. Längs kanalerna anlades nya planteringar som sköna promenadstråk och flera infartsvägar byggdes om som Lundavägen som kom att breddas liksom nya spårvagnslinjer kom till. Vad som förmodligen satt störst avtryck var ändå de förskönande insatser som gjordes i staden. Utöver utställningsområdet och förskönandet av kanalerna planterades det även vid S:t Paulis kyrkogård och Slottsparken, som kom att få mycket av sin nuvarande utformning under denna tid. Malmös epitet som "parkernas stad" är ett uttryck som i mångt och mycket kan härledas från denna tids planteringsinsatser som gjordes i en växande industristad.

Den berg- och dalbana som fanns på utställningen monterades efteråt ned och flyttades till Tivoli i Köpenhamn, där den ännu finns kvar.

Noter

  1. I allmänna bestämmelser fastställda av utställningens styrelse 25 november 1911 fastslogs i §2: "Utställningen skall öppnas den 15 maj 1914 och räcka till och med den 30 september samma år, styrelsen dock obetaget att hålla utställningen öppen utöfver sistnämnda dag, dock ej längre än till och med den 15 oktober." (Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, första delen, Malmö 1921, sid. 48). Utställningens förvaltningsutskott beslutade den 29 juli 1914 att utställningen skulle stängas 4 oktober (ibid., sid. 498).
  2. Den moderna stadens födelse, sida 340
  3. Den moderna stadens födelse, sida 342

Litteratur

  • Göran Christenson - Anne-Marie Ericsson - Per-Jan Pehrsson: Baltiska utställningen 1914 (1989) ISBN 91-85330-96-5
  • Ewa Eriksson: Den moderna stadens födelse. Ordfronts förlag, 1990. ISBN 91-7324-322-1
  • Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, del I (1921), del II:1 (1915), del II:2 (1919)

Externa länkar

Se även


Personliga verktyg
På andra språk