Amazonas regnskog

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Amazonas (regnskog))
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Satellitbild över Amazonas regnskog, skisserad av WWF. De gula linjerna ramar in regnskogen. Nationella gränser är svartadragna.
En flod i Amazonas.

Amazonas regnskog, ofta bara Amazonas, är en tropisk och subtropisk regnskog i Sydamerika. Området känt som Amazonas omfattar 7 miljoner km², men själva regnskogen har en yta på 5,5 miljoner km² (drygt 12 gånger Sveriges yta) i nio länder: Brasilien (med över 60 % av regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana (Frankrike). Regnskogen representerar över hälften av världens återstående regnskogar och är den mest artrika tropiska regnskog som existerar. Stora delar av Amazonas regnskog är allvarligt hotad och enligt WWF har 17 % av den ursprungliga regnskogen gått förlorad på grund av avskogning.


Innehåll

Uppkomst och naturhistoria

Amazonas anses av vissa forskare ha kunnat bildas redan under sen Krita, när dinosaurierna fortfarande dominerade på jorden.[1] De enda bevisen som finns för en regnskog i Amazonasbäckenet under den här perioden är dock fynd av pollen.[2] Andra forskare anser att regnskogen förmodligen inte uppstod förrän efter att dinosaurierna hade dött ut för ca 64,5 miljoner år sedan.[3] Omfattningen av regnskogen under den tidigaste perioden är fortfarande starkt omtvistad, men det råder bred enighet om att under tidig Eocen, för ca 55 miljoner år sedan, var regnskogen omfattande.[2]

Anderna bildas

Amazonfloden rann en gång i tiden åt andra hållet genom regnskogen.

Under den tidigaste perioden av Amazonas rann märkligt nog Amazonfloden västerut istället för österut som idag. Sydamerika var för ungefär 130 miljoner år sedan en del av Gondwana och när den Sydamerikanska kontinentalplattan skiljdes från denna fick floderna en västlig riktning på grund av ett höglandsmassiv i de östra delarna av kontinenten som uppstod vid separationen från Gondwana. Allt ändrades dock när den Sydamerikanska kontinentalplattan för ungefär 50 miljoner år sedan kolliderade med Nazcaplattan, något som skapade bergskedjan Anderna. Samtidigt skapades en betydligt mindre bergskedja, Purusbergen, i centrala Amazonas som delade upp vattenflödet i två delar. [4][5]

Vid kollisionen med Nascaplattan hindrades vattenflödet västerut och i västra Amazonbäckenet uppstod ett grunt hav. Efterhand fylldes området med sediment och övergick alltmer till en enorm träskliknande insjö där flera av de havslevande djur som blivit fångade anpassade sig till sötvatten. Det finns till exempel 20 arter av stingrocka i Amazonfloden, familjer som normalt återfinns i havet. Till slut hade landet höjts så mycket i väster att vattnet för omkring 10 miljoner år sedan bröt igenom sandstensmassiven i mellersta Amazonas. Detta var den moderna Amazonflodens verkliga födelse. [4][5]

Påverkan av klimatförändringar

Flera forskare har föreslagit att regnskogen i Amazonas drabbats hårt av de lägre temperaturer och torrare klimat som forna istider förde med sig och att Amazonasbäckenet då huvudsakligen ska ha varit täckt av savanner med små isolerade zoner, så kallade refugier, där regnskogen kunde överleva.[6] Isoleringen kan ha skyndat på evolutionen vilket spekuleras vara en viktig orsak till den oerhörda biodiversitet som Amazonas uppvisar.[1] Vid slutet på varje istid återuppstår långsamt regnskogen till sin fulla storlek och nya arter sprids.

Det finns dock även flera kritiker till hypotesen om refugier på grund av bristen på data som stödjer den. Bland annat har man inte sett någon nämnvärd minskning av pollen i sediment från senaste istiden annat än möjligen i regnskogens extrema utkanter.[7][8] Det har även presenterats data på kolisotoper i sediment från Amazonfloden som motsäger en omfattande savannisering av regnskogen.[9] Däremot finns tecken som tyder på att mindre nederbörd föll i Amazonas under istiden vilket anses bero på att skogstäcket var mindre omfattande.[10] Skogstäcket minskade därmed troligen i någon omfattning, men om minskningen var så pass stor att refugier bildades under denna eller andra istider är fortfarande en öppen fråga.[1]

Även globalt varmare temperaturer kan visa sig extremt skadliga för regnskogen. En klimatmodell över framtida klimatförändringar från utsläpp av koldioxid visar att området skulle kunna få drastiskt mindre regn och ökande temperaturer, vilket enligt vissa forskare skulle kunna leda till en nästan fullständig förlust av regnskogen i Amazonbäckenet fram till år 2100.[11][12] Men andra modeller visar på olika resultat när det gäller mängden av nederbörd och uppskattningar finns från allt svaga ökningar till de dramatiska minskningar som nämnts ovan.[13] Resultaten visar att regnskogen under 2000-talet kan hotas av den globala uppvärmningen.

Klimat

Vatten avdunstar efter en regnskur i Amazonas.

Klimatet i Amazonas är precis som i andra tropiska regnskogar hett och fuktigt; frost är ett okänt koncept. Det finns två huvudsakliga säsonger, regnsäsongen och den tre till fem månader långa torra säsongen, men även under den torra säsongen får området ofta betydande mängder regn. Under regnsäsongen är vädret ofta mycket blött med regnskurar över hela dagen, de kraftigaste på eftermiddags- och kvällstid. Vädret under den torra säsongen är vanligen soligt men regnskurar på eftermiddagen är inte ovanligt. Vissa områden av Amazonas, till exempel i närheten av Iquitos, Peru, har ingen tydlig uppdelning i säsonger. De flesta områdena i Amazonas får årligen mellan 2 000 och 3 000 mm regn, men lokala variationer förekommer. Medeltemperaturen i Amazonas är ungefär 26°C året runt. [14][15][16]

Vattencykeln

En stor del av fuktigheten i regnskogen förses av träden genom transpiration från bladen varifrån vattenångan blandas med atmosfären där den bidrar till nybildandet av regnmoln. Det anses att 50–80 % av fuktigheten i centrala och västra amazonas behålls i området genom denna cykel. Men när skogen huggs ner minskar transpirationen till atmosfären och vattnet rinner istället ut i havet vilket minskar mängden moln och regn över Amazonas och omkringliggande områden, något som kan hota flera träd som i sin tur förlorar sin förmåga att förse atmosfären med fuktighet. En annan fara för vattencykeln är de hastigt smältande glaciärerna i Anderna vilka står för upp till 50 % av vattnet i övre Amazonas. [17]

Biologisk mångfald

Träd i Amazonas i närheten av Macapá.
Morpho peleides, en av flera miljoner insektsarter i Amazonas.
Jaguar, en av över 800 kända däggdjursarter i Amazonas regnskog.
Jättetukan, en av de många fågelarter som lever i Amazonas.
Arapaima, en av världens största sötvattenfiskar.
Den ökända Gröna anakondan, en av Amazonas reptilarter.
Gulbandad pilgiftsgroda.

Fuktiga tropiska regnskogar är de mest artrika biom som finns på jorden och amerikanska regnskogar är genomgående mer artrika än sina asiatiska och afrikanska motsvarigheter.[18] Som den artikaste regnskogen i Amerika har Amazonas en unikt hög biodiversitet.

Växter

Den mest synliga delen av Amazonas regnskog är givetvis träden, från luften ser det ut som ett enhetligt och oavbrutet grönt täcke som sträcker sig bortom horisonten. När man kommer närmare börjar den oerhörda komplexiteten synas med en enorm variation trädarter. På 0,4 hektar har man räknat till så många som 100 arter träd, nästan ingen av dem med fler än ett exemplar.[19]

Skogen i Amazonas kan precis som i de flesta regnskogar delas upp i olika lager. Överst i regnskogen, 30-40 meter över marken, sträcker sig soltörstande jättar som bildar det till synes ogenomträngliga skogstaket. Vissa enskilda träd kallade emergenter växer dock ännu högre, upp till 60-70 meters höjd, och bildar öar ovanför skogstaket. Dessa har ofta omfattande rotsystem som hjälper till att stötta träden när stormar drar förbi. [19]

Vanliga arter i det översta lagret är gummiträd, paranöt och sapucaia. Under det översta lagret finns ett par lager med skuggtoleranta träd som olika arter palmer, fikon, och mahogny. En stor mängd epifyter, växter som lever på andra växter, finns i detta lager. Exempel på dessa är otaliga arter orkidéer, mossor och lavar. Allt är sedan sammanbundet med ett omfattande nätverk av lianer.[19] Den lägsta nivån i regnskogen befinner sig nästan utan undantag helt i skugga. Så pass lite ljus når ner så långt att få växter överlever här. Det kan därför vara förvånansvärt lätt att färdas till fots i regnskogen.[20]

Över 40 000 olika växtarter från Amazonas har beskrivits vetenskapligt men det verkliga antalet förmodas vara betydligt större än det.[21]

Insekter

Den stora majoriteten av alla djurarter i Amazonas är insekter. Uppskattningar har gett antal upp till flera tiotal miljoner arter även om det naturligtvis är omöjligt att bestämma en exakt siffra. Insekterna är precis som i alla andra tropiska biom generellt större och färggladare än dess motsvarigheter i icke tropiska områden.[22]

För den som reser i Amazonas regnskog är insekterna vanligen mycket mer besvärliga och farliga än de faror många först tänker på som anakondor, pirayor eller krokodiler. Enorma mängder myggor plågar både djur och människor och kan smitta dessa med sjukdomar som malaria och gula febern. Inte blir det bättre av de minst lika många aggressiva myrorna som ständigt gör sig påminda vid minsta lilla tillfälle.[23]

De insekter som ofta anses som mest besvärliga är emellertid vissa sandflugor vars bett kan klia i dagar. Dessa ställde till exempel till det för den tidigare amerikanska presidenten Theodore Roosevelts expedition till området.[24] Andra vanliga insektsarter i Amazonas regnskog är eldflugor, bin, bålgetingar, getingar, skalbaggar, kackerlackor, tusenfotingar, cicador, skorpioner, fästingar och fjärilar.[23]

De flesta insektsarterna kan dock hittas bland träden, ett område av regnskogen som bara utforskats på allvar de senaste 20 åren. I vissa områden kan de flesta insekter man hittar vara av nya arter och av de flesta insektsarterna man fångar hittar man bara ett exemplar vid varje undersökning. De vanligaste metoderna för att fånga in insekter är att använda nät eller att släppa ut insektsgift i gasform och sedan fånga upp insekterna på vitt tyg när de faller ner.[22]

Däggdjur

Omkring 800 arter däggdjur har så här långt konstaterats leva i Amazonas regnskog [25], merparten av dem är fladdermöss och gnagare. Trots det stora antalet arter överraskas ofta besökare av att de ser så få däggdjur. Orsaken är till stor del att många av Amazonas däggdjur är nattaktiva eller endast lever högt uppe i träden. Många av däggdjuren är också mycket skygga och drar sig tillbaka långt innan en turist lyckas lägga märke till dem. [26]

Den talrika gruppen gnagare inkluderar den enorma kapybaran, världens största gnagare, som kan väga upp till 90 kg. Även stora fladdermöss lever här, vissa med ett vingspann på en meter. Lever i regnskogen gör också jaguaren som är det största kattdjuret i Amerika samt flera arter av bältdjur, myrslokar och sengångare. Apor anses ofta av allmänheten som det typiska djuret för Amazonas och här finns också ett stort antal arter apor med upp till 10 arter på samma plats. Flera arter av hjortdjur och vildsvin lever också i regnskogen, liksom den speciella tapiren som är det största landlevande däggdjuret i Amazonas och hela Sydamerika. [26][27]

I Amazonfloden lever två arter av sötvattendelfiner och den ovanliga amazonmanaten, en av endast tre arter manater i världen. [26]

Fåglar

Sydamerika är hem till en tredjedel av världens alla fågelarter och över 1 500 av dem lever i Amazonas regnskog. Ibland kan man finna över 500 arter bara på några få kvadratkilometer. Många fåglar flyttar till Amazonas både norrifrån och söderifrån i Amerika när det är vinter i dessa områden, medan andra lever i Amazonas regnskog året runt. Det stora antalet arter på en och samma plats fungerar tack vare den mycket höga specialiseringsgraden hos många av arterna. Vissa arter äter uteslutande en typ av föda medan andra föredrar en ytterst begränsad biotop. Detta får till följd att få exemplar av varje art ryms på en kvadratkilometer. Så länge regnskogen är intakt innebär det inga stora problem, men när regnskogen fragmenteras kan sådana arter få svårare att överleva och dessa arter är oftast de första att försvinna från ett område eftersom livskraftiga populationer inte ryms i mindre skogsfragment. [28][29]

En känd fågelfamilj är tukaner som är ganska stora, övervägande svarta, fåglar. Karaktäristiskt för dem är deras mycket stora och oftast färgglada näbbar. Näbben fungerar som signaler mellan könen och är betydligt lättare än de ser ut att vara med en ganska ihålig struktur förstärkt med tvärstavar. De färgglada arorna ses ofta dra fram i hundratal eller till och med tusental längs med Amazonfloden. På flodens stränder hittar de mineraler som hjälper till att bryta ner gifter som de fått i sig från de frön de livnär sig av. [28][30]

Fiskar

Amazonas regnskog har det största antalet arter sötvattenfiskar i världen, mer än 3 000 stycken har upptäckts och kanske lika många är fortfarande okända. En enda damm i Amazonas kan innehålla fler arter av fisk än europas alla floder gör tillsammans och antalet kända fiskarter i hela Amazonas överstiger antalet kända fiskarter i Atlantiska oceanen.[31][21]

Flera fiskarter i Amazonas, till exempel Tambaqui, hjälper vissa trädarter att sprida sina frön och flera arter är helt beroende av varandra för sin överlevnad.[32]. En annan fiskart i Amazonas, Arapaima (se bild) är en av största sötvattenfiskarna i världen och kan nå en längd på fem meter. Många populära akvariefiskar som neontetror, algätande malar och diskusfiskar har sitt ursprung i Amazonas.

Kräldjur

Närmare 400 arter kräldjur (reptiler) har observerats i Amazonas regnskog. Vissa områden i asiatiska regnskogar har en högre arttäthet av just kräldjur men upp emot 100 arter har ändå konstaterats leva på samma område i Amazonas regnskog.

De flesta lever sitt liv i skymundan och är ganska intetsägande, dock finns det mer spektakulära arter. De viktigaste kräldjursgrupperna i Amazonas är ormar, ödlor, sköldpaddor och kajmaner.[33]

Kräldjuren i Amazonas är aktiva året runt eftersom det inte finns någon kall period då de måste gå i dvala. De flesta är köttätare och den svarta kajmanen är en av de största tillsammans med den stora gröna anakondan som blir ännu något längre. Just anakondan är en av de mest kända och största kräldjuren på jorden och är för många synonymt med Amazonas. Kräldjur kan hittas i alla biotoper i regnskogen, från små bäckar till de största floderna och från gångar i jorden till de högsta trädtopparna. Kräldjuren är en mycket viktig del av den naturliga balansen och hjälper till att hålla antalet insekter och andra bytesdjur under kontroll.[34]

Groddjur

Den stora mängden insekter och den fuktiga miljön utgör ett utmärkt habitat för groddjur (amfibier) och bland annat har mer än 1 000 arter grodor har upptäckts så här långt men troligen väntar många fler fortfarande på att bli upptäckta. De höga temperaturen gör det möjligt för groddjuren att vara aktiva både dag och natt. Tack vara den höga luftfuktigheten är de ofta inte lika beroende av vattendrag som andra groddjur i mer temperarade zoner och flera arter lever hela sitt liv i träden. Både grodor och paddor hörs mycket oftare än de ses i regnskogen och deras läten utgör en högljudd och oavbruten kör i djungelnatten.[35]

Bland de mest kända groddjur i Amazonas hör familjen Dendrobatidae, pilgiftsgrodor. Dessa är vanligen oerhört färgstarka och har giftkörtlar på ryggen som de varnar rovdjur för med hjälp av färgen. Precis som för så många andra grupper arter i Amazonas har få arter groddjur undersökts ingående av vetenskapen.

Befolkning

Amazonas har varit bosatt under många tusen år och tvärtemot vad många tror existerade komplexa samhällen i Amazonas innan européerna anlände på 1500-talet. Idag är Amazonas förhållandevis glesbefolkat med ett par större tätbebyggda städer insprängda i vidsträckta vildmarksområden. De största städerna är Belém och Manaus med över 1 miljon invånare var samt Iquitos, Macapá, Porto Velho och Santarém med flera hundra tusen invånare. Totalt bor ca 20 miljoner invånare inom Amazonområdet varav 50–60 % i städer. Vanliga sysselsättningar är jordbruk, gruvindustri, tappande av gummiträd, fiske, jakt, oljeindustri, skogsindustri samt turism och service.[36][37]

Ursprungsbefolkning

En shaman i stammen Urarina.

Ursprungsbefolkningen i Amazonas består idag av ca 420 000 personer fördelat på ungefär 400 olika etniska grupper. När européerna anlände anses siffrorna ha varit 7 miljoner invånare fördelat på 2 000 olika etniska grupper. Indianerna nyttjade regnskogen väl och uppfattningen idag om Amazonas som något orört är mycket ett resultat av befolkningskollapsen efter kolonisatörernas ankomst. Det bedöms att 11,8 procent av den ursprungliga regnskogen är antropogeniskt påverkad av bland annat selektiv odling under flera tusen år. Detta utfördes av indianerna på ett mycket långsiktigt sätt och de förstod vikten av biodiversitet. Från början bodde många av ursprungsbefolkningen längs med floderna men dessa var de första som påverkades av européerna och bara under det första århundradet minskades befolkningen med 90 %. Majoriteten av de kvarvarande indianerna tvingades ut i skogarna eller hade alltid bott där.[36][37]

Idag lever, trots den kraftiga decimeringen, många stammar kvar i området även om i stort sett alla har blivit påverkade av omvärlden. De flesta indianerna bär idag västerländska kläder och har mer eller mindre anammat hela den västerländska livsstilen. Nästan samtliga indiangrupper är inte längre självförsörjande på mat utan den traditionella jakten, samlandet och fisket har främst blivit en bisyssla. En av få indianstammar om fortfarande lever efter gamla traditioner är Tagaeri i Ecuador, men dessa hotas starkt av oljeindustrin.[37]

Grupper för beskyddandet av ursprungsbefolkningens rättigheter har bildats och är starkare här än i något annat regnskogsområde. Genom att skapa etniska organisationer har de ett sätt att skydda sig själva, sin kultur och sitt land. Indianerna har sett en lång och bitter kamp mot olika, ofta utländska, ekonomiska intressen och den kampen fortsätter än idag. Brasilien har avsatt 12,5 % av sin landyta och 26,4 % av Amazonas till urprungsbefolkningen. Dessa reservat som skapades 1988 har hjälpt urprungsbefolkningen att börja återhämta sig. Dessa områden är inte populära bland fattiga bönder och landägare som har försökt att stoppa projektet och är kända för att illegalt fortsätta skörda regnskogen i dessa områden. Studier har dock visat att införandet av dessa zoner har minskat skövlingstakten.[37]

Avskogning

Satellitbild över avverkning i Amazonas regnskog med ett typiskt fiskbenmönster längs med vägarna.

Sedan år 1970 har man bara i Brasilien förlorat över 700 000 km² regnskog i Amazonas. Detta motsvarar mer än en och en halv gånger Sveriges yta. Endast under åren 2000 till 2005 avskogades 132 000 km², en yta större än Grekland. Hastigheter för avskogning varierar från land till land, huvudsakligen för att motiven för avverkning varierar. I Brasilien, till exempel, beror en stor del på avverkning för att skapa nya betesmarker till boskap medan avverkning för små lokala odlingar kan dominera i andra. Totalt uppskattas att 17,1 % av Amazonas ursprungliga skogstäcke har gått förlorat, en stor del för mycket lång tid framåt.[38]

Avskogningen är speciellt tydlig i närheten av stora städer, vägar och floder. Men även avlägsna och isolerade platser börjar visa tecken på mänsklig påverkan, ofta beroende på förekomster av mahogny eller guld. Mycket av avverkningen är olaglig, men en stor del är också laglig. Enligt brasiliansk lag till exempel får man lagligt avverka upp till 20 % av sin mark.[38]

De främsta skadorna som avverkningen orsakar är:[38]

  • Förlust av biodiversitet Vid avskogningen förlorar många arter sitt habitat vilket leder till att arter kan minska drastiskt och i värsta fall helt försvinna. Med den oerhörda artrikedom som finns i Amazonas och en hög grad av endemism förloras arter även vid mycket lokal avskogning.
  • Försämring av habitat Med alla bosättningar som dyker upp vid vägar fragmenteras regnskogen, något som bland annat gör den mer känslig för torka och eldsvådor.
  • Ändrat globalt klimat Amazonas är normalt en stor förbrukare av koldioxid vilket dämpar växthuseffekten. När skogen avverkas försvinner den förmågan och samtidigt släpps mer koldioxid ut vid förbränning av träden.
  • Förlust av vattencykeln Se tidigare avsnitt.
  • Sociala effekter Ursprungsbefolkningen kan inte längre leva sitt gamla traditionella liv när deras land avskogas.

Statistik över avskogningen i Brasilien

Period Uppskattat kvarvarande skogstäcke i den Brasilianska amazonskogen (km²) Årlig förlust av regnskog (km²) Procent kvar av 1970 års skogstäcke Total skogsförlust sedan 1970 (km²)
Före 1970 4 100 000
1970 4 001 600 97,6%
1977 3 955 870 21 130 96,5% 144 130
1978-1987 3 744 570 21 130 91,3% 355 430
1988 3 723 520 21 050 90,8% 376 480
1989 3 705 750 17 770 90,4% 394 250
1990 3 692 020 13 730 90,0% 407 980
1991 3 680 990 11 030 89,8% 419 010
1992 3 667 204 13 786 89,4% 432 796
1993 3 652 308 14 896 89,1% 447 692
1994 3 637 412 14 896 88,7% 462 588
1995 3 608 353 29 059 88,0% 491 647
1996 3 590 192 18 161 87,6% 509 808
1997 3 576 965 13 227 87,2% 523 035
1998 3 559 582 17 383 86,8% 540 418
1999 3 542 323 17 259 86,4% 557 677
2000 3 524 097 18 226 86,0% 575 903
2001 3 505 932 18 165 85,5% 594 068
2002 3 484 727 21 205 85,0% 615 273
2003 3 459 576 25 151 84,4% 640 424
2004 3 432 147 27 429 83,7% 667 853
2005 3 413 354 18 793 83,3% 686 646
2006 3 400 254 13 100 82,9% 699 746

Källa: [39]

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Maslin, M., Malhi, Y., Phillips, O. & Cowling, S., New views on an old forest: assessing the longevity, resilience and future of the Amazon rainforest (2005) Transactions of the Institute of British Geographers. 30. (4).sid. 477-499.
  2. ↑ 2,0 2,1 Burnham, R.J. & Johnson, K.R., South American palaeobotany and the origins of neotropical rainforests (2004) Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences. 359. (1450).sid. 1595 - 1610.
  3. ↑ Morley, R.J.: Origin and evolution of tropical rain forests, John Wiley & Sons, Chichester 2000. ISBN 0-471-98326-8. 
  4. ↑ 4,0 4,1 Mapes, R.W.; Nogueira, A.C.R.; Coleman, D.S. & Leguizamon Vega, A.M., Evidence for a continent scale drainage inversion in the Amazon Basin since he late Cretaceous (2006) Geological Society of America Abstracts with Programs. 38. (7).sid. 518.
  5. ↑ 5,0 5,1 Anitei, Stefan (2006). ”Amazon River Flowed into the Pacific”. Softpedia. http://news.softpedia.com/news/Amazon-River-Flowed-into-Pacific-38648.shtml. Läst 18 november. 
  6. ↑ Haffer, J. & Prance, G.T., Climatic forcing of evolution in Amazonia during the Cenozoic: On the refuge theory of biotic differentiation (2001) Amazoniana. 16. (3-4).sid. 579-607.
  7. ↑ Haberlea, S.G. & Maslin, M.A., Late Quaternary Vegetation and Climate Change in the Amazon Basin Based on a 50,000 Year Pollen Record from the Amazon Fan, ODP Site 932 (1999) Quaternary Research. 51. (1).sid. 27-38.
  8. ↑ Colinvaux, P. A.; de Oliveira, P. E.; Moreno, J. E.; Miller, M. C. & Bush, M. B., A long pollen record from lowland Amazonia: forest cooling in glacial times (1996) Science. 274. (5284).sid. 85-88.
  9. ↑ Kastner. T.P. & Goñi, M.A., Constancy in the vegetation of the Amazon Basin during the late Pleistocene: Evidence from the organic matter composition of Amazon deep sea fan sediments (2003) Geology. 31. (4).sid. 291-294.
  10. ↑ Colinvaux, P.A., De Oliveira, P.E. 2000. Palaeoecology and climate of the Amazon basin during the last glacial cycle. Wiley InterScience. (abstract)
  11. ↑ Cox, Betts, Jones, Spall and Totterdell. 2000. Acceleration of global warming due to carbon-cycle feedbacks in a coupled climate model. Nature, November 9, 2000. (subscription required)
  12. ↑ Radford, T. 2002. World may be warming up even faster. The Guardian.
  13. ↑ Houghton, J.T. et al. 2001. Climate Change 2001: The Scientific Basis. Intergovernmental Panel on Climate Change.
  14. ↑ ”The Water Cycle”. Amazon Center for Environmental Education and Research. http://www.greentreks.org/aceeramigos/cd/water_cycle.htm. Läst 18 november. 
  15. ↑ ”Brazilian Climate Info”. Brazil Travel News. http://www.braziltravelnews.com/climate.html. Läst 18 november. 
  16. ↑ ”Brasilien, klimat”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=135191&i_sect_id=135161&i_word=Brasilien&i_history=1. Läst 18 november. 
  17. ↑ ”Amazon drought extends into second year”. mongabay.com. 11 augusti 2006. http://news.mongabay.com/2006/0811-amazon.html. Läst 19 november. 
  18. ↑ Turner, I.M.: The ecology of trees in the tropical rain forest, Cambridge University Press, Cambridge 2001. ISBN 0-521-80183-4. 
  19. ↑ 19,0 19,1 19,2 ”Amazon River”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica. 2007. http://www.britannica.com/eb/article-41689/Amazon-River. Läst 15 februari. 
  20. ↑ ”Rainforest Biomes”. 2001. http://www.blueplanetbiomes.org/rainforest.htm. Läst 15 februari. 
  21. ↑ 21,0 21,1 Da Silva, J.M.C.; Ryland, A.B. & Da Fonesca, G.A.B., The Fate of the Amazonian Areas of Endemism (2005) Conservation Biology. 19. (3).sid. 689.
  22. ↑ 22,0 22,1 ”Amazon insects”. Engelska Wikipedia. http://en.wikipedia.org/wiki/Amazon_insects. Läst 4 mars. 
  23. ↑ 23,0 23,1 ”Amazon River”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica. 2007. http://www.britannica.com/eb/article-41690/Amazon-River. Läst 4 mars. 
  24. ↑ Roosevelt, Theodore (1914). ”Through the Brazilian Wilderness”. http://www.bartleby.com/174/pages/page190.html. Läst 4 mars. 
  25. ↑ ”Animals of the Amazon: Mammals”. Thinkquest.org. http://library.thinkquest.org/04oct/02004/pages/mammals.htm. Läst 28 november. 
  26. ↑ 26,0 26,1 26,2 ”Amazon Mammals”. Flora & Fauna. Project Amazonas Inc.. http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/mammals.htm. Läst 28 november. 
  27. ↑ Butler, Rhett A.. ”Amazon Mammals”. The Amazon. mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/mammals.html. Läst 2 december. 
  28. ↑ 28,0 28,1 Butler, Rhett A.. ”Amazon Birds”. The Amazon. mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/birds.html. Läst 3 december. 
  29. ↑ ”Amazon Birds”. Project Amazon Inc.. http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/birds.htm. Läst 28 november. 
  30. ↑ ”tukaner”. ne.se. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=332699&i_word=j%e4ttetukan&i_h_text=1&i_rphr=j%e4ttetukan. Läst 3 december. 
  31. ↑ Leslie Taylor: The Healing Power of Rainforest Herbs, Square One Publishers, New York 2005. ISBN 0-7570-0144-0. 
  32. ↑ Penna, M. A. H; Villacorta-Corrêa, M. A.; Walter, T. & Petrere-JR, M.I, Growth of the tambaqui Colossoma macropomum (Cuvier) (Characiformes: Characidae): which is the best model? (2005) Brazilian Journal of Biology. 65. (1).sid. 129-139.
  33. ↑ ”Amazon Reptiles”. Amazon Animals. junglephotos.com. http://www.junglephotos.com/amazon/amanimals/amreptiles/amreptiles.shtml. Läst 3 december. 
  34. ↑ ”Amazon Reptiles”. Project Amazon Inc.. http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/reptiles.htm. Läst 28 november. 
  35. ↑ ”Amazon Amphibians”. Amazon Animals. junglephotos.com. http://www.junglephotos.com/amazon/amanimals/amamphibians/amamphibians.shtml. Läst 3 december. 
  36. ↑ 36,0 36,1 ”Amazon Rainforest Facts”. Jungle Photos Amazon. http://www.junglephotos.com/amazon/students/homework/amazonfacts.shtml. Läst 3 december. 
  37. ↑ 37,0 37,1 37,2 37,3 Butler, Rhett A.. ”Amazon People”. mongabay.com. The Amazon. http://rainforests.mongabay.com/amazon/amazon_people.html. Läst 3 december. 
  38. ↑ 38,0 38,1 38,2 ”Amazon deforestation: Still happening after all these years”. WWF in The Amazon. WWF International. 2006. http://www.panda.org/about_wwf/where_we_work/latin_america_and_caribbean/solutions_region/amazon/problems/amazon_deforestation/index.cfm. Läst 4 december. 
  39. ↑ Butler, Rhett A.. ”Calculating Deforestation Figures for the Amazon”. The Amazon. mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/deforestation_calculations.html. Läst 4 december. 

Läs mer


Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Amazonas_regnskog"
Personliga verktyg