Skorpioner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
För andra betydelser, se Skorpionen (olika betydelser).
?Skorpioner
Androctonus crassicauda
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djurriket
Animalia
Stam: Leddjur
Arthropoda
Understam: Palpkäkar
Chelicerata
Klass: Spindeldjur
Arachnida
Ordning: Skorpioner
Scorpiones
Vetenskapligt namn
§Scorpiones
Auktor: Latreille, 1810
Familjer

Se text
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skorpioner (Scorpiones) är en ordning i klassen spindeldjur.

Innehåll

Förekomst

Det finns ungefär 1500 olika arter av skorpioner, alla förekommande söder om 49° N latitud, utom på Nya Zeeland och Antarktis. De föredrar att leva i områden där temperaturen ligger mellan 20 °C och 37 °C, men överlever i temperaturintervallet 14–45 °C.[1] [2] Samtliga skorpioner är poikiloterma (kallblodiga). Skorpionerna är företrädesvis skymnings- och nattaktiva, och lämnar sina gömställen först i samband med mörkrets inbrott. I förhållande till sin storlek rör de sig jämförelsevis snabbt, ofta även åt sidorna och baklänges, och håller då svansen böjd uppåt och framåt över ryggen, med svansens gadd färdig till en stöt.

Anatomi

På skorpionernas framkropp (cephalothorax, även kallat prosoma) sitter bland annat deras ögon och mundelar. Deras första par munfötter är klolikt, medan det andra paret är benlikt, förlängt med en klo i vardera bens spets.

Bakkroppen (opisthosoma) är delad i ett främre segment (mesosoma) och ett bakre segment (metasoma). Det främre segmentet är lika brett som framkroppen, och bär skorpionens ben. Strax bakom det fjärde benparet sitter ett par kamformiga bihang, som är ombildade abdominalfötter, och sannolikt tjänstgör som stimulerande organ vid parningen. Blindsäckar vid magen saknas.

Det bakre segmentet är betydligt smalare och liknar därför ett svansbihang. Det rymmer giftkörtlarna, gifttaggen, och delar av andningsorganen. Dessa utgörs av fyra par så kallade lungsäckar, som mynnar ut på abdominalsegmentens undersida.

Alla de tropiska arterna uppnår betydande storlek. "Störst" är Heterometrus swammerdami, som kan bli upp till 28 centimeter lång. De i södra Europa förekommande arterna är betydligt mindre. Allra minst är den i Mexiko levande Typhlochactas mitchelli, som endast blir omkring 9 millimeter lång.[3] [4]

Reproduktion

Alla skorpioner är vivipara, och föder alltså levande ungar. Hos de allra flesta arterna sker detta genom sexuell förökning, men hos en dryg handfull arter förekommer istället partenogenesi, och honorna framföder då sin ungar ur obefruktade ägg.[5]

Föda

Skorpionernas föda utgörs i huvudsak av insekter och andra spindeldjur, men större arter dödar och äter även mindre kräldjur. Det är en missuppfattning att skorpioner alltid använder sin giftgadd för att döda sitt byte: giftgadden används visserligen om bytet är stort eller svårhanterligt men den används också i självförsvar. I regel så räcker det med att skorpionen griper tag i sitt byte med sina kraftiga klor och håller det i ett stadigt grepp, eller krossar bytet mellan klorna, för att sedan börja äta av bytet.

Gift

Alla arterna har två körtlar som producerar gift, vilket mynnar i en gifttagg längst ut på svansen. Körteln producerar en mängd olika sammansatta gifter, bland annat neurotoxin och nefrotoxin, men också signalsubstanser såsom histamin och serotonin.[6] Cirka 50 arter har ett gift som är farligt för människor, och hos ungefär 25 arter är giftet så rikligt och/eller kraftigt att det t.o.m kan vara dödande. Farligheten är dock kraftigt överdriven. För en vuxen frisk person är ett skorpionstick aldrig dödligt, inte ens av den giftigaste arten Leiurus quinqestriatus. Det är barn, allergiker, åldringar och personer med hjärtsjukdomar som riskerar att dö. Däremot gör sticken från de giftigaste arterna mycket ont och såren som blir efter sticken kan vara svåra att läka, två tillräckligt starka skäl till att trots allt vara försiktig med dessa djur.

Familjer


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Källor

  1. ↑ Neal F. Hadley. Water relations of the Desert Scorpion, Hadrurus arizonensis, 1970. Department of Zoology, Arizona State University, Tempe, Arizona 8528, USA.
  2. ↑ Hoshino, Moura, de Paula. Selection of environmental temperature by the Yellow Scorpion Tityus serrulatus Lutz & Mello, 1922 (Scorpiones, Buthidae), 2006. Department of Biological Sciences, Faculty of Sciences, São Paulo State University, UNESP, Bauru, São Paulo, Brasilien.
  3. ↑ W. David Sissom. Typhlochactas mitchelli, a new species of eyeless montane forest litter scorpion from northeastern Oaxaca, Mexico (Chactidae, Superstitioninae, Typhlochactini), 1988. Journal of Arachnology, 16(3): 365–371. Department of Biology, Elon College, North Carolina 27244, USA.
  4. ↑ Scorpion-files
  5. ↑ W. R. Lourenco. Reproduction in scorpions, with special reference to parthenogenesis, 2000. European Arachnology 2000 (S. Toft & N. Scharff eds.), pp. 71-85. Århus, Danmark. ISBN 87-7934-001-6.
  6. ↑ eMedicine. Scorpion Sting, 2005.

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Skorpioner"
Personliga verktyg