Försvarsbeslutet 1925
Från Rilpedia
Försvarsbeslutet 1925 handlade om vilken omfattning Sveriges försvar skulle ha de närmaste åren. Beslutet innebar att Sverige nedrustade. Beslutet kom att gälla till i huvudsak 1936.
Regeringen Edén hade 1919 tillsatt en försvarsutrednng med uppgift att föreslå hur kostnaderna för försvaret skulle kunna sänkas jämfört med försvarsbeslutet 1914. Utredningen var klar 1923 och den borgerliga majoriteten hade lyckats enas om en kostnadsram på 120 miljoner kronor per år, det vill säga 62 miljoner kronor lägre än försvarsbeslutet 1914. Egentligen hade högern endast med tvekan anslutit sig till majoriteten och socialdemokraterna hade reserverat sig.
Bland de politiska partierna gjorde man helt skilda bedömningar av hur omfattande försvarsmakt Sverige behövde. Enligt den politiska högern utgjorde Ryssland i ett längre perspektiv fortfarande ett hot mot Sverige. Rysslands politiska och ekonomiska svårigheter under 1920-talet var endast av övergående natur. Genom Sveriges inträde i Nationernas förbund hade risken ökat att Sverige drogs in i ett krig.
Hos de frisinnade hänvisade man till Rysslands och Tysklands svaga ställning, tillkomsten av Nationernas förbund och den krigströtthet man trodde många nu omfattade efter första världskriget. De frisinnade hade stora förhoppningar till internationella överenskommelser om nedrustning.
Socialdemokraterna förutsåg en varaktig och stabil period av fred. Detta läge kunde inte motivera ett starkt försvar för att slå tillbaka överraskningsangrepp. Ett krig i Europa skulle istället föregås av försämrade internationella relationer och ge tid för nödvändig upprustning. För tillfället behövde Sverige endast ett neutralitetsförsvar för att avvisa andra staters gränskränkningar.
Förslaget om framtidens försvar mötte flera svårigheter under riksdagsbehandlingen. 1925 gick den socialdemokratiska regeringen Sandler med på ett i huvudsak frisinnat förslag som innebar en kostnadsram på 107 miljoner kronor årligen
Bland riksdagens beslut märktes för övrigt även lagen om etiskt samvetsömmas värnplikt. Försvarsminister var Per Albin Hansson.
Den nya härordningen innebar att arméförvaltningarnas antal minskade till 4 och att ett stort antal regementen och kårer slopades. Närmare bestämt 17 militärförband lades ned. Värnpliktstiden sänktes till 140 dagar för huvuddelen av de värnpliktiga och många värnpliktiga överfördes till ersättningsreserven. Arméns och marinens flygstridskrafter slogs samman till den nya försvarsgrenen Flygvapnet.
Nedlagda truppförband
Några av förbanden som lades ner (många förband som fanns kvar fick nya nummer, till exempel blev Norra Smålands regemente I 12):
- I 7 Karlskrona grenadjärregemente
- I 12 Jönköpings regemente
- I 18 Västmanlands regemente
- I 21 Kalmar regemente
Återstående förband
1925 års försvarsbeslut innebar att Sveriges armé i fredstid skulle bestå av följande truppförband:
- Infanteriet:
- Svea livgarde, Stockholm
- Göta livgarde, Stockholm
- Livregementets grenadjärer, Örebro
- Livgrenadjärregementet, Linköping
- Bohusläns regemente, Uddevalla
- Upplands regemente, Uppsala
- Skaraborgs regemente, Skövde
- Södermanlands regemente, Strängnäs
- Kronobergs regemente, Växiö
- Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö
- Dalregementet, Falun
- Hälsinge regemente, Gävle
- Älvsborgs regemente, Borås
- Hallands regemente, Halmstad
- Norrbottens regemente, Boden
- Västerbottens regemente, Umeå
- Värmlands regemente, Karlstad
- Jämtlands fältjägarregemente, Östersund
- Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad
- Södra Skånska infanteriregementet, Ystad
- Västernorrlands regemente, Sollefteå
- Gotlands infanterikår, Visby
- Artilleriet:
- Svea artilleriregemente, Stockholm
- Göta artilleriregemente, Göteborg
- Wendes artilleriregemente, Kristianstad
- Norrlands artillerikår, Östersund
- Gotlands artillerikår, Visby
- Norrbottens artillerikår, Boden
- Arméartilleriregementet, Jönköping
- Luftvärnsartilleriregementet, Karlsborg
- Bodens artilleriregemente, Boden
- Intendenturtrupperna:
- Första intendenturkompaniet, Stockholm
- Andra intendenturkompaniet, Karlsborg
- Tredje intendenturkompaniet, Boden
- Ingenjörstrupperna:
- Svea ingenjörskår, Stockholm
- Göta ingenjörskår, Eksjö
- Bodens ingenjörskår, Boden
- Fälttelegrafkåren, Stockholm
- Trängtrupperna:
- Svea trängkår, Linköping
- Göta trängkår, Skövde
- Norrlands trängkår, Sollefteå
- Skånska trängkåren, Hässleholm
- Kavalleriet:
- Livregementet till häst, Stockholm
- Livregementets husarer, Skövde
- Skånska kavalleriregementet, Helsingborg
- Norrlands dragonregemente, Umeå
Referenser
- Cronenberg, Arvid. Säkerhetspolitik och krigsplanering i Bo Hugemark (red) Neutralitet och försvar. Stockholm: Militärhistoriska förlaget 1986. ISBN 91-85266-37-X
- Böhme, Klaus-Richard. Huvuddragen i svensk försvarspolitik 1925-1945 i Bo Hugemark (red) Neutralitet och försvar. Stockholm: Militärhistoriska förlaget 1986. ISBN 91-85266-37-X
|
|||||||||||
