Östra kyrkogården, Göteborg

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Östra kyrkogården i Göteborg. Bilden är från den så kallade Rikemanskullen, med affärsmannen Artur och Maria Seatons mausoleum, som kostade 1,5 miljoner kronor att uppföra. Gravplatsen är Nordens största med 250 kvadratmeter.^[1][2]

Östra kyrkogården, är Göteborgs tredje största kyrkogård och är belägen i Örgryte församling. Den gränsar till områdena Lunden, Bagaregården och Kålltorp. Vid det nordvästra hörnet av kyrkogården ligger Redbergsplatsen. Kyrkogården har en areal av 25,3 hektar, rymmer 17 717 gravplatser och uppskattas innehålla 150 000 personers sista vila, urnor inräknat.^[3] Kyrkogården karaktäriseras av två cirkelformade anläggningar samt två större kullar, där den västra kullen med sina ståtliga gravmonument fått mest uppmärksamhet. De flesta av monumenten är resta över göteborgare som varit verksamma inom handel, industri och sjöfart och genom frikostiga donationer varit med och skapat staden Göteborg.^[4]

Historia

Den Gamla kyrkogården nere på Fattighusängen (i stadsdelen Stampen, granne med Mölndalsån och Fattighusån) visade sig vara otillräcklig och marken var sumpig. Vid så kallad allmän rådstuga den 19 oktober 1860 (?) beslöts att köpa in 48 tunnland och 21 kappland (1 kappland=154,3 m2) mark av herr Schuback på Bagaregården. Priset var 60 000 riksdaler. Kyrkogården utformades av stadsarkitekten J H Strömberg. Invigningen av den nya kyrkogården (då Begravningsplatsen) skedde den 16 november 1860, förättad av domprosten Peter Wieselgren, tillsammans med en ungdomskör från Elementarläroverket.
Dem 27 februari 1861 skedde den första begravningen; i fält nummer 9, grav nummer 1 nedsattes sonen till före detta artilleristen N Moberg, Frans Ludvig (20 dagar gammal), och den 12 mars samma år såldes för 100 riksdaler den första familjegraven till kapten C E L Lunge i fält nummer 10, grav nummer 1. Under det första året begravdes "348 äldre och 648 barn" (mässling och difteri härjade staden svårt).

På Östra kyrkogården finns gravmonument över personer och släkter som spelat stor roll inom näringslivet i Göteborg, som till exempel familjen George Seatons Charles Felix Lindberg, S A Hedlund, stordonatorn Sven Renström, Axel Broström, Dan Broström, Gunnar Engellau, Axel Carlander. Här ligger också Första Majblommans skapare Beda Hallberg, Ivar Arosenius, Karin Boye (grav E298), Dan-Axel Broström, Albert Ulrik Bååth, Sven Rydell, Bengt Erland Fogelberg, Sonya Hedenbratt, Barbro Hörberg, Eric Lemming,^[5] Otto Nordenskjöld, Viktor Rydberg och Ulf Thorén begravda.

På kyrkogården finns byggnader för förvaltningen, ett krematorium efter ritning av arkitekten Hans Hedlund,^[6] och ett bisättningskapell som stod klart 1861 och ritades av stadsarkitekten Hans Strömberg (1821-1872).^[7] Grosshandlare P Isberg var den första som kremerades, den 1 februari 1890. Krematoriet användes fram till 1951, då Kvibergs nyuppförda krematorium tog över.^[8]

I södra änden av Östra kyrkogården finns en judisk begravningsplats.

Källor

• Redbergslid med omnejd genom tiderna, Gamla Redbergspojkar 1964 s.29-31
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982 s.54

1. ↑ Örgryte/Härlanda tidning, maj 2006, sid.6
2. ↑ Göteborgs Posten 3/10 1991
3. ↑ Tidningen Öster, nummer 5, 23-29 maj 2009 s. 4. Artikel: "Ny plats för vila på Östra kyrkogården", Håkan Junfors, Kyrkogårdsförvaltningen
4. ↑ Kyrkogårdarna i Göteborg, red. Karl-Olof Berg, Ann-Christin Johansson, Lena Emanuelson, Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen, Göteborg 2008 s. 9
5. ↑ Åstrand, Göran, Här vilar berömda svenskar. 1999
6. ↑ Bild av byggnaden m.m
7. ↑ Från Börsen till Park Avenue - intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s.120
8. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.181

Externa länkar

• Hitta graven