Bengt Erland Fogelberg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Vården över Bengt Erland Fogelberg restes av vänner och beundrare, kan beses på Östra kyrkogården i Göteborg. Först begravdes han i Trieste, sedan, 1862 på Östra kyrkogården.

Bengt Erland Fogelberg, född 8 augusti 1786 på Drottninggatan 48[1] i Göteborg, död 22 december 1854 i Trieste, Italien, var en svensk skulptör.

Var tidigast gelbgjutarlärling i Göteborg och lärling hos en ciselör i Stockholm. Blev 1812 agré vid Konstakademien och fick dess resestipendium 1819. Reste först till Paris, men var från 1821 bosatt i Rom tills han fick professuren i teckning vid Konstakademien i Stockholm 1833. Utsågs till kunglig statybildhuggare 1848.

Tog starka intryck av de götiska idéerna, särskilt genom Pehr Henrik Ling. Vid en utställning 1818 visade han flera modellerade och tecknade skisser till nordiska gudar, bland dem Oden, Tor och Frej.

I Rom utförde han bland annat Hebe, en staty som påvisar klara intryck från Thorvaldsen. Bland hans verk bör nämnas, en bronsbyst av Gustav Vasa (borggården, Uppsala slott), Odin, Tor och Balder i marmor (Nationalmuseum), Birger jarl och ryttarstatyn av Karl XIV Johan (vid Slussen i Stockholm), samt Gustav II Adolf (ett exemplar i Bremen, förstört under andra världskriget, det andra i Göteborg). Bäst av hans skulpturer brukar sägas vara den graftigt modellerade Tor, urtypen för en nordisk kämpagestalt. Han är även representerad på Göteborgs konstmuseum.

Skulpturer i urval

Se även

Källor

  1. Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén 1982 s.32


Personliga verktyg
På andra språk