Göteborgs konstmuseum
Från Rilpedia
Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Museet ritades av arkitekterna Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson och uppfördes 1919 - 1923 inför 300-årsfirandet av staden.
Museibyggnaden ligger på Götaplatsen i Göteborg (i södra änden av Kungsportsavenyn ) och invigdes 1925. När det gäller antalet tavlor, skulpturer, teckningar m.m. ligger Konstmuseet på andra plats i Sverige, efter Nationalmuseum.
I bottenvåningen, som är en nybyggnation från 1996, ligger Hasselblad Center med fotoutställningar och i en sidobyggnad ligger Konsthallen.
Innehåll |
Utställningar och verk
Göteborgs Konstmuseum har omfattande samlingar bestående främst av nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks då Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.
Skulpturhallen
Rymmer flera skulpturer av Carl Milles (1875-1955) bland annat Indianhuvud i onyx. Andra verk är svensk-dansken Gerhard Hennings Ingeborg och Claes Hakes Torso. Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore representerar de utomnordiska skulptörerna. .
Sergelgalleriet
Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel (1740-1814), som anses vara Sveriges främste 1700-talsskulptör. Hans stil förenar rokokons yvighet och klassicismens balanserade former. Här finns även kopparstick av den samtida italienske konstnären Piranesi.
Europeisk konst 1400 till 1600-tal
Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv. Ludovico Breas Tronande Madonna, Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism. Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.
Svenskt 1700-tal
Domineras av Alexander Roslin som gjort ett dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och ett grupporträtt av familjen Grill. Andra konstnärer vars verk finns att beskåda är Gustaf Lundberg, Per Krafft, Carl Fredrik von Breda och fler av Sergels teckningar och skulpturer.
Nordiskt 1800-tal
Består bland annat av Cederströms Karl XII:s likfärd, Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören, och Christian Krohgs Sömmerska. Andra tavlor är Konstnären Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute och C F Hills Blommande fruktträd.
Göteborgskoloristerna
De mest kända av göteborgskoloristerna är Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson, Åke Göransson och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet.
Fürstenbergska galleriet
Innehåller konst från slutet av 1800-talet och är donationer till museet av Pontus Fürstenberg, Galleriets interiör är en kopia av Fürstenbergska palatsets tavelgalleri. Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs marmorskulptur Snöklockan och Näcken av Ernst Josephson. Dessutom verk av Carl Larsson, bland annat Rokoko-Renässans-Nutida konst samt Anders Zorns Natteffekt och sist men inte minst Richard Berghs Nordisk sommarkväll som ingick i den amerikanska utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.
Franska samlingen
Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.
Nordisk konst 1900-1950
Bland verken här kan nämnas Carl Kylbergs Hemkomsten och Sigrid Hjertén Figurer på badstrand.
Skulpturer utanför museet
På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns ytterligare verk.
Vingarna på hög kolonn av Carl Milles |
Danserskorna av Carl Milles |