Äpple
Från Rilpedia
| ?Äpple | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Rosales |
| Familj: | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte: | Apelsläktet Malus |
| Art: | Äpple M. domestica |
|
|
|
| §Malus domestica Auktor: Borkh. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Äpple (Malus domestica) är en domesticerad art i familjen rosväxter och är ett av de mest odlade fruktträden.
Tidigare ansågs arten vildäpple (M. sylvestris) ha spelat stor roll i utvecklingen av äpple, men numera anses en annan art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll [1].
Innehåll |
Trädet
Trädet är relativt litet, cirka 5-12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj-juni av vita eller rosa blommor. Äppelträdets blomhylle, särskilt kronan, har samma form som hos vilda, enkla rosor, det vill säga 5 fria, likformiga, oskaftade kronblad av omvänt äggrund form. Rosblommiga växter är tydligt olika ranunkelväxterna genom den skivlika utbredningen av blomaxeln, med ett litet mellanrum mellan ståndarnas fäste och pistillernas.
I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äpple (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrade.
Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som kantäpple, glasäpple, druväpple och järnäpple.
Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien. Man kan urskilja varieteter med kala och med gråludna blad och fruktämnen.
Äppelträden är tydliga exempel på den stora förändring och rika formväxling som domesticering (odling) kan medföra hos en växtart. De vilda formerna är ofta höga träd (upp till 10 m) med en del kvistar utbildade till kraftiga tornar. Vildaplarna utgör därför ofta en stor del av de törnsnår, som frodas på torra ställen i lundar och skogsbryn, fredade som de genom sin beväpning är mot människans och de större djurens angrepp. Även vildäpplena blir därigenom svåra att komma åt, så länge de sitter kvar på trädet. De vilda frukterna är även som mogna för kärva och beska för att människor ska vilja äta dem. Men det finns några allätande djur som äter de frukter som fallit till marken, till exempel vildsvin, grävling och kråka. Jämför dessa vilda äppelträd med de låga, yvigt greniga äppelträden i en fruktträdgård och deras saftiga äpplen med sin friska syra och behagliga doft. I Sverige och Finland skördas mogna trädgårdsäpplen ända upp till 63° nordlig bredd (ungefär vid Sundsvall och Kuopio) och i Norge ännu nordligare. Redan i förhistorisk tid fanns både vilda och odlade äppelträd i Europa. Man har upptäckt att pålbyggnadsfolken vid södra och mellersta Europas sjöar använde vildäpplen och gömde dem, skurna på längden och torkade, som vinterförråd. Vildäpplena är användbara till äppelvin (cider). I England har 50,000 fat cider under ett år utvunnits av vilda äpplen på ett område av 150 kvadratkilometer.
Äppelträdets ved är bra till träsniderier. Det är hårt och segt, har en fin yta och blekbrun eller gulaktig färg.
Roten
De flesta äppelträd har ympats till en rot av en annan sort, en så kallad grundstam. När man odlar äpplen är det viktigt vilken grundstam trädet har. Rotens egenskaper påverkar nämligen äppelträdets utseende och flera andra viktiga egenskaper.
Ett vildväxande äppelträd på egen rot är ofta runt 10 meter högt. För att få ett mindre träd kan man ympa det på en svagväxande grundstam, till exempel grundstam M9. Det färdigvuxna trädet blir då cirka 3-4 meter högt.
Typen av grundstam påverkar även bland annat mängden frukt, härdighet, tid för invintrande. I plantbutiker säljs vanligen äppelträd som är ympade på A2 eller den lite nyare B9
Frukten
Äpplen är knytnävsstora och söta (falska) frukter, vanligen röda, gula eller gröna. Man äter oftast inte kärnhuset, den så kallade äppelskrutten eller äppelskrotten.
Äpplen växer på äppelträdet, som också kallas apel. Vanliga sorter är 'Ingrid Marie', 'Braeburn', 'Jona Gold' och 'Red Delicious'. I Sverige är äppelodlingar vanliga bland annat i Skåne.
Äpplen är råvara till cider.
Äpplen som blivit stötta blir ofta dåliga efter någon dag. I oskadat skick klarar de sig i månader i rätt temperatur.
Om man biter av en bit från ett äpple och låter det ligga en stund blir fruktköttet brunaktigt. Detta kommer sig av att äpplen är järnrika och järnet i äpplet oxiderar vid kontakt med syre. Detta kan förhindras om ett antioxidant, exempelvis askorbinsyra, täcker ytan.
Matäpple och ätäpple
Man kan äta äpplen råa, eller tillagade, till exempel i äppelkaka.
Ett matäpple, eller köksäpple, är ett äpple som inte i första hand äts färskt, utan används till pajer, puddingar, med mera. Matäpplen har ofta kraftigare smak än andra äpplen. 'Bramley' är en välkänd matäpplesort, som även kan ätas som den är.
Ett ätäpple är ett äpple som är avsett att äta färskt, utan tillagning. Äldre beteckningar för dessa äpplen är bordsäpple eller dessertäpple.[2]
Äpplet i kulturen
Äpplet förekommer i kulturen av nästan alla eurasiska folkgrupper. Den används som symbol för kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet allmänt, upplysning och rikedom. Frukten förekommer i ett flertal sagor, mytologier och ritual.
Som symbol för kärlek och sexualitet är äpplet ett kännetecknande föremål för olika skönhetsgudinnor, till exempel Istar i mesopotamisk mytologi, Afrodite i grekisk mytologi och Idun i nordisk mytologi.
I bibeln talas bara om en frukt på kunskapens träd i 1:a Mosebok. I konsten har dock denna frukt många gånger framställts som just ett äpple, och därav kommer uppfattningen att äpplet är en biblisk symbol för frestelse,se kunskapens träd.
Äpplet står även i sammanhang med skörden och på så sätt med rikedom och makt. Ett exempel som förtydligar denna förbindelse är riksäpplet. I denna betydelse förekommer äpplen även i sagan Frau Holle (nedtecknad av Bröderna Grimm). De två systrarna möter var för sig på vägen till fru Holle ett äppleträd som med mänsklig röst ber: "Skaka mig och plocka mina mogna äpplen!" Den lata flickan går bara förbi och mistar därför till slut belöningen med guld.
Äpplet var även en symbol för dispyter. Det främst exemplet är det gyllene äpplet med påskriften Kallisti - till den vackraste som gudinnan Eris kastade under bröllopet av Peleus och Thetis. Paris tilldelar Afrodite äpplet vad som blev orsaken för det trojanska kriget.
Medicinalväxt
Redan i skrifter från Babylon som skapades 800 år före Kristus betecknas äpplet som medicinalväxt. Samma gäller för avhandlingar från medeltiden. Dessa äpplesorter som användes vid dessa tider hade troligtvis en annan smak än dagens äpplesorter, de var oftast mera syrlig, grövre och hade en större mängd garvsyra. Ibland går det inte att avslöja vad de gamla skrifterna syftade på. Men som exempel kan nämnas att äpple med skal är ett laxermedel och kan döda vissa skadliga bakterier.[3]
Synonymer
- Malus pumila var. domestica (Borkh.) C.K.Schneid.
- Malus sylvestris subsp. mitis (Wallr.) Mansf.
- Pyrus malus subsp. mitis (Wallr.) O.Bolòs & Vigo
- Pyrus malus subsp. mitis (Wallr.) Syme
- Pyrus malus var. domestica (Borkh.) Asch. & Graebn.
- Pyrus malus var. mitis Wallr.
Se även
Noter
- ↑ Jette Harboe. Om äpplenas ursprung.
- ↑ 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund
- ↑ Bidrag över Malus domestica Borkh. i Liber herbarum II
- ↑ Tela Botanica - Flore Électronique
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Äpple
Se även ordet "äpple" på svenskspråkiga Wiktionary.
