Länsrätt

Från Rilpedia

Version från den 24 maj 2009 kl. 18.32 av ObelixBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Rättsinstanser
i Sverige
Allmänna domstolar:

  Tingsrätt
  Hovrätt
  Högsta domstolen


Förvaltningsdomstolar:

  Länsrätt
  Kammarrätt
  Regeringsrätten


Specialdomstolar:

  Arbetsdomstolen
  Marknadsdomstolen
  Miljödomstol
  Migrationsdomstol
  Hyresnämnd
  Arrendenämnd
  Fastighetsdomstol
  Patentbesvärsrätten
  Tryckfrihetsdomstol


Skiljenämnd

Se även:

  Rättsväsen
  Domstol


Länsrätt, benämning på allmän förvaltningsdomstol i lägsta instans i Sverige och tidigare i Finland.


Innehåll

Länsrätterna i Sverige

Historisk utveckling

Länsrätterna instiftades 1979. De ersatte då bland annat de Länsskatterätter som tidigare fanns vid länsstyrelserna och tog också över andra ärenden från länsstyrelserna.

I början av 1990-talet avskaffades de särskilda försäkringsdomstolarna, som prövade mål som överklagades från socialförsäkringsnämnd och försäkringskassor. Dessa mål överfördes i stället till de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Administrativ indelning

Det finns en länsrätt i varje län, förutom Västra Götalands län där det finns tre länsrätter i Göteborg, Vänersborg och Mariestad vilka följer de gamla länsindelningarna. Länsrättens dom kan överklagas till kammarrätten och i sista instans Regeringsrätten.

Många av landets länsrätter är små, i och med att det finns en för varje län och att varje län demografiskt har ett litet upptagningsområde bortsett från storstadslänen. Det har därför föreslagits sammanslagningar och sammanläggningar av flera mindre länsrätter.

Ärenden hos länsrätter

Länsrätten är en förvaltningsdomstol, vilket innebär att den prövar frågor som har att göra med myndigheters agerande. Länsrätter handlägger vitt skilda måltyper, som exempel kan nämnas skattemål, socialförsäkringsmål, överprövning av kommunala beslut, såsom tvångsomhändertagande, bygglov och tilldelningsbeslut vid offentlig upphandling, tillstånd rörande utskänkningstillstånd av alkohol, bistånd enligt socialtjänstlagen och många andra måltyper. Man prövar också riktigheten i andra myndigheters tvångsåtgärder såsom återkallelse av körkort och vapenlicenser.

Länsrätten handlägger alla de mål som rör myndigheternas myndighetsutövning mot enskilda juridiska och fysiska personer (både registrerade företag och människor).

Beslut av kommunala myndigheter överklagas som regel till den länsrätt vars domkrets kommunen tillhör. Mål om offentlighet och sekretess överklagas dock direkt till den kammarrätt inom vars domkrets kommunen ligger. Beslut av centrala statliga förvaltningsmyndigheter överklagas som regel till den länsrätt inom vars domkrets myndigheten har sitt säte. Närmare beskrivning av vilka myndigheter som ligger under vilken länsrätts domkrets beskrivs i artiklarna om respektive länsrätt.

Migrationsdomstolar

Tre länsrätter i Sverige är även migrationsdomstol. Dessa är Länsrätten i Göteborg, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Stockholms län.

Länsrättens sammansättning

Länsrättens chef kallas för lagman. Denne skall leda arbetet på länsrätten och är chefsdomare. Lagmannen utses av regeringen efter en ansökningsprocedur.

Övriga ordinarie domare vid länsrätten har titeln rådman. De tre största länsrätterna, i Stockholm, Göteborg och Skåne, är på grund av sin storlek uppdelade på flera avdelningar. Chefen på varje avdelning har titeln chefsrådman.

En icke ordinarie domare kan vara länsrättsassessor eller länsrättsfiskal. Flera måltyper kan avgöras av en domare ensam, i synnerhet när det rör sig om mål av enklare karaktär. Dömande uppgifter i enklare mål kan också tilldelas en länsrättsnotarie, men i de fall tvist föreligger kan en notarie bara avgöra mål tillsammans med nämndemän.

Normalt består länsrätten i regel av en lagfaren domare och tre nämndemän. Nämndemännen i länsrätterna utses genom val. Val förrättas av landstingsfullmäktige. (I Gotlands län av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.) Valet kan vara proportionellt; antal nämndemän per parti avgörs då av partiernas storlek i landstings- eller kommunvalet.

I vissa typer av mål har länsrätten inte nämndemän, utan särskilda sakkunniga lekmannadomare. Så är t.ex. fallet när länsrätten avgör mål om kommunalbesvär.

Överklagande

En dom i länsrätten kan överklagas till kammarrätt. Enligt huvudregeln är det bara att överklaga, men i många lagar finns det särskilda bestämmelser som säger att det krävs prövningstillstånd för överklagande till kammarrätten. Överklagande ställs till kammarrätten, men lämnas in till länsrätten, som prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Kammarrätten avgör frågan om prövningstillstånd.

Lista över länsrätter

Länsrätten i Göteborg är den näst största i Sverige.

Omorganisation

I ett aktuellt lagförslag 2009 föreslås att de svenska länsrätterna ska slås samman till tolv domstolar. Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans ska enligt förslaget bli ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten.[1]

Länsrätterna i Finland

Tidigare hette den lägsta förvaltningsrättsliga instansen i Finland länsrätt. De har numera ersatts av domstolar som benämns förvaltningsdomstol.

Se även

Källor

Författningar

  • Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
  • Lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål
  • Förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.

Noter

  1. Regeringens proposition En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (prop.2008/09:165)

Externa länkar

Länsrätt - Sveriges Domstolar


Personliga verktyg
På andra språk