George Lazenby

Från Rilpedia

Version från den 18 april 2009 kl. 12.19 av BOTarate (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
George Lazenby
GeorgeLazenby11.14.08ByLuigiNovi.jpg
George Lazenby 2008
Född 5 september 1939 (84 år)
Queanbeyan, Australien
År aktiv 1969-2003
Maka Christina Gannett (1971-1995)
Pam Shriver (2002)
Betydande roller James Bond i
I hennes majestäts hemliga tjänst
IMDb

George Lazenby, född 5 september 1939 i Queanbeyan, New South Wales, Australien, är en australisk skådespelare. Mest berömd som den andre James Bond-skådespelaren, i filmen I hennes majestäts hemliga tjänst (1969).

I slutet av 1960-talet var Lazenby en av världens högst betalda manliga fotomodeller. Han var även Europas Marlboroman.

Efter I hennes majestäts hemliga tjänst tackade Lazenby nej till att upprepa rollen som James Bond. Han medverkde i en italiensk giallo-film, Who Saw Her Die?, av Aldo Lado. Han tecknade senare kontrakt om fyra filmer med Hong Kong-filmbolaget Golden Harvest. Den första av dessa var Game of Death med Bruce Lee. Lazenby skulle ha ätit middag med Bruce Lee samma dag som denne dog. När Lee dog blev Game of Death uppskjuten och Lazenby ströks ur filmen. Han medverkade ändå i tre Hong Kong-filmer, bland andra Mannen från Hong Kong. På 1970-talet medverkade han även i John Landis komedi The Kentucky Fried Movie och b-filmer som Al Adamsons Death Dimension.

På 1990-talet medverkade han bland annat i filmen Gettysburg en rad nya Emmanuelle-filmer med Sylvia Kristel. Hans senaste film är Winter Break från 2003.

Lazenby har ägnat sig åt fastighetsaffärer och har på så vis skapat sig en stor förmögenhet. Han äger flera hem i USA, Hong Kong och Australien.

Han har varit gift två gånger, först med Christina Gannett och sedan med tennisstjärnan Pam Shriver. Hans son Zachary dog av hjärncancer 1994, 20 år gammal.

Innehåll

Filmografi (i urval)


Redigeringsgrejer

När jag går in i redigeringsläge får jag inte längre upp "knapparna" ovan rutan, med fuktioner som bold, italic, länkar och signatur. Så har det varit sedan igår tror jag. När jag försöker använda tecknena under redigeringsrutan, genom att markera ett ord och sedan trycka på t.ex. dubbelklamrar, så händer ingenting annat än att jag hör ett klick. Är detta ett fel som bara jag har? Jag använder monobook.//IP 16 december 2008 kl. 13.43 (CET)

Jag har inte detta fel / Sòfokles 16 december 2008 kl. 14.49 (CET)
Du kanske har gjort ändringar i dina Inställningar? Rensat cookies? Alternativt har du mackel med javaskript i webbläsaren, eftersom dessa funktioner använder det om jag inte minns fel.† Herzleid † 16 december 2008 kl. 14.54 (CET)
När jag igår läste om hackerattackerna mot IE ändrade jag i enlighet med tidningens instruktioner säkerheten i webbläsarens inställningar till hög säkerhet. Påverkar detta sådana här saker?//IP 16 december 2008 kl. 15.25 (CET)
Ja det gör det :) Nu funkar det.//--IP 16 december 2008 kl. 15.28 (CET)
Använd Firefox annars ;) getfirefox.com »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 17.12 (CET)
Notwists råd är även det som säkerhetsexperterna ger enligt BBC http://news.bbc.co.uk/2/hi/technology/7784908.stm MiCkE 16 december 2008 kl. 22.50 (CET)
Jag använder alltid Firefox (när det är möjligt vill säga) för redigering av Wikipedia eftersom detta program har vissa fördelar över IE (exempelvis find as you type samt stavningskontroll). Betyder det alltså att jag inte drabbats av de säkerhetsproblem som IE haft (uppenbarligen ja, men jag har inte läst detaljerna ang säkerhetsfelet...)? Ztaffanb 18 december 2008 kl. 10.54 (CET)
Säkerhetsfelet i IE åtgärdades igår med en uppdatering. Alla webbläsare är förstås utsatta och har säkerhetsluckor. Att IE är så drabbat beror så vitt jag vet på att hackare koncentrerar sig på den för att så många använder den.//--IP 18 december 2008 kl. 10.57 (CET)
Det finns dock undersökningar som tyder på att öppen källkod har färre buggar än stängd dito, just eftersom flera ögon har möjlighet att granska koden, så det är troligt att man ligger bättre till om man väljer ett fritt alternativ än om man väljer ett slutet, proprietärt alternativ[1]. Glibc har till exempel otroliga 0 buggar per 1000 rader källkod, vilket borde vara ett oslagbart resultat [2]. MiCkE 18 december 2008 kl. 15.26 (CET)

Mindpark skänker 25 000 kronor

Via Mickes blogg fick jag veta att företaget Mindpark skänker 25 000 kronor till Wikimedia Sverige.

//StefanB 17 december 2008 kl. 14.23 (CET)

Jättebra! Mer av den varan! //Маукие 17 december 2008 kl. 15.07 (CET)

Och Micke fick nog tipset av mig, tror jag. Fast oavsett källan så är det mycket roligt. Inte minst för att han skriver att han tänker jobba för att förändra svenska skolväsendets syn på ett visst fritt wikibaserat uppslagsverk på nätet.//Hannibal 17 december 2008 kl. 18.18 (CET)

He, he, jo det stämmer Hannibal. WP är som vanligt först uppdaterad Smiley.svg. MiCkE 18 december 2008 kl. 15.20 (CET)

Portalerna lite döda av sig?

Jag registrerade mig för att jag funderade på att få hit en, speciell, svenskspråkig artikel. "Få hit" alltså i betydelsen översätta/skriva. Det är inte helt självklart hur just den artikeln borde rubriceras, och om två nära besläktade företeelser i Finland och Sverige borde tas upp i samma artikel (som t.ex. NE och Svensk Uppslagsbok gör) eller om det ska vara två separata artiklar som hänvisar till varandra.

Jag skrev därför en fråga i Portaldiskussion:Finland, och har sedan upptäckt att det nog inte är så många som läser vare sig där eller i Portaldiskussion:Historia.

Nu undrar jag vart jag egentligen borde vänt mig med min fråga.

vänliga hälsningar! --Degeröbo 17 december 2008 kl. 18.27 (CET)

Jo, många portaler är tyvärr döda. Du får fråga på Rilpedia:Wikipediafrågor Herr X (D) 17 december 2008 kl. 18.54 (CET)
(red.konfl.) Portaldiskussionssidorna är nog inte det bästa sättet för att få respons från andra användare. Om det skulle finnas ett aktivt projekt som relaterar till ämnet så är det kanske bättre. Annars fungerar Bybrunnen till det mesta.
Angående din fråga om artikeln så har jag ingen aning. Ett sätt är ju att du skriver artikeln så som du tror det skulle bli bäst, och så kan man justera den i efterhand om det skulle behövas. --  boivie  ✎ 17 december 2008 kl. 18.56 (CET)
Jag gav ett svar på Portaldiskussion:Finland. --Ace90 17 december 2008 kl. 21.03 (CET)
Jag tackar för hjälpen! -- Degeröbo 18 december 2008 kl. 14.09 (CET)

Påminnelse

Jag tänkte bara påminna om nästa veckas tävling som går ut på att skriva om matvanor i olika världsdelar. Över julen behöver ingen jobba ensam och därför är tävlingen uppbyggd som lagtävling. Om du vill vara med i ett vinnande lag är det högsta tid att anmäla sig, annars är de lovande platserna upptagen. --Nordelch För Wikipedia - i tiden 18 december 2008 kl. 20.24 (CET)

WikiCup

Ja, kan vi inte ha en WikiCup som simple ska ha. WikiCup 2009 på simple wikipedia. Någon som är intresserad eller kan skapa en sån? —Fredde 99 (diskussion • bidrag) 8 december 2008 kl. 19.10, Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Låter intressant. Jag skulle kunna tänka mig att vara med faktist. Svanen93 19 december 2008 kl. 15.31 (CET)

En bild på ett landskap för att symbolisera en hel nation

På många landssidor finns det en bild som tydligen ska ha som syfte att sammanfatta landets hela klimat i en enda bild, och som av storleken att döma anses vara ungefär lika viktig som kartan. Detta kan ses här (permlänk) i Sverige till exempel. Personligen tycker jag detta är helt oförståeligt, dessa "naturbilder" har dessutom inget stöd i mallen {{landsfakta}} utan har lagts in godtyckligt som klartext. Är det någon annan än jag som tycker att idén att sammanfatta en hel nation med en "fin bild" är något oseriös? Jag har åtminstone tagit bort den i Sverige nu och jag uppmanar alla som ser dylika inlagda bilder att göra detsamma, om det inte finns en bred konsensus att införa denna typ av representativa bildsystem (vilket jag skulle tycka vara väldigt konstigt eftersom jag aldrig sett det på t.ex. ENWP). Det är ofta fina bilder och den som har kommit på idén behöver inte ta åt sig, men jag tycker helt enkelt att det inte passar. »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 18.21 (CET)

Ja, låt oss göra hela wikipedia till en stel, trist, livlös textmassa utan någon som helst koppling till den verklighet som finns därbortom. Jag ser inget fel i att ta med bilder av denna typ för att illustrera vyer från landet. Återställer härmed intill dess att konsensus finnes. Mörkerman 15 december 2008 kl. 18.35 (CET)
Jag ser inte problemet med att en landskapsbild får "representera" ett land tillsammans med kartan. Till och med traditionella uppslagsverk gör så när utrymme bjuds, och då ger ändå Wikipedia mer rättvisa åt en landskapsbild än ett tryckt uppslagsverk ger. Landskapsbilder är dessutom kulturneutrala, och tacksamma ur upphovsrättssynpunkt. /Yvwv [y'vov] 15 december 2008 kl. 18.46 (CET)
Jag håller med Notwist. Det är ofta väldigt fina bilder, men problemet är att man måste skrolla så långt ner innan det kommer någon fakta i faktamallen. Jag ser hellre en karta med landets läge i artikelns huvud. Bättre alltså med fotot på en lämplig plats i artikeltexten hellre än i mallen. /rrohdin 15 december 2008 kl. 18.49 (CET)
Det är sant att många andra wikipedior inte har sådana bilder, men de ger ändå ett trevligt intryck. Allt behöver inte vara stelt, strikt och 100% korrekt. Ett större problem med de där landsmallarna tycker jag dock är att de är för breda. Drar man ner lite på bredden så blir bilderna mindre och stör kanske inte lika mycket. Njaelkies Lea (d) 15 december 2008 kl. 18.53 (CET)
Medhåll till Njaelkis Lea och Ywvw. Jag tycker inte det är oseriöst att ha en bild från ett land i artiklar om länder, naturligtvis kan det aldrig bli 100% representativt, men sålänge bilden faktiskt är från landet och visar en åtminstone i någon del inte alldeles ovanlig naturvy tillför det något, inte minst är det trevligt att ha bilder i artikeln. (Sen kan man föra det till en annan nivå, och fundera på om landet som kanske snarare är en politisk-administrativ enhet över huvud taget har något alls att göra med en konkret naturmiljö som finns på en plats som ingår i denna enhets definierade område, men det är ganska teoretiskt och långsökt). Däremot har jag väl ingen direkt åsikt om var i artiklarna det är bra eller dåligt att lägga bilden. --ɐbuı1ɟ 15 december 2008 kl. 19.01 (CET)
Fast det är det inte. Mörkerman 15 december 2008 kl. 19.17 (CET)
Gärna en och ännu hellre flera landskapsbilder i löptexten i nationsartiklarna. Däremot är jag skeptisk till att ha sådana bilder i landsmallen, både av layoutmässiga skäl (panoramabilder är ofta breda, vilket inte är optimalt i marginalplacerade rutor), dels för att det - i vart fall för större länder - blir väldigt svårt att hitta ett landskap som är "typiskt" för hela landet. Som skåning (om än inflyttad) känner jag mig ju t ex inte så värst representerad av den bild på Lapporten som ligger där nu... /FredrikT 15 december 2008 kl. 19.07 (CET)
Högst upp i faktarutan finns redan flaggbild, vapenbild och kartbild. Det blir väldigt trångt med en ytterligare bild där. Det är bättre att lägga bilder i på någon annan plats i artikeln. /81.231.250.110 15 december 2008 kl. 19.15 (CET)

Att Wikipedia skulle vara "strikt och 100 % korrekt" eller "stel, trist, livlös textmassa" är inget annat än halmdockor. Det jag sa var att det är oseriöst att sammanfatta en hel nation med en enda bild. Bara själva agerandet att välja en bild är i min mening ett brott mot WP:NPOV eftersom man prackar på läsaren åsikten att "denna bilden representerar landet bättre än andra bilder". Av exakt samma anledning motsatte jag mig när Staffan Jacobsson ville införa citat för att inleda en hel artikel, det är något som hör hemma i en uppsats eller en bok med värderingar, inte i en encyklopedi. Om man använder logik så förstår man snabbt att det går att rättfärdiga karta, vapen och flagga väldigt snabbt — de är samtliga officiella symboler för nationen ifråga. Det är NPOV, Wikipedia speglar fakta, precis som det är. Var i denna ekvation kommer det in att Wikipedia ska lägga in en "fin bild" för att representera landet? Om ni inte har några vettigare argument än att utmåla mig som en person som vill ha Wikipedia till en grå byråkrati så måste ju ni vara det motsatta, personer som på något sätt fått för sig att Wikipedia är en community som man ska pynta upp gemensamt och göra så fin som möjligt. Fina bilder får plats i resten av artikeln, under en passande rubrik. Rationaliteten i att bara saker som är fakta ska stå i landsmallen är enligt mig inget man kan sätta sig emot. Det är väl själva källan i ett neutralt perspektiv? »поτωışτ(disk.|bidr.) 15 december 2008 kl. 23.15 (CET)

Jag ser gärna fina bilder på Wikipedia, men håller ändå med Notwist i viss mån. En faktaruta bör vara så kompakt och faktaspäckad som möjligt, artikeln i sig får däremot gärna vara broderande, gärna med en eller flera landskapsbilder, antingen i avsnitt om olika delar av landet / dominerande naturtyper eller helt enkelt som ett litet galleri på slutet. --kaj@kth.se 15 december 2008 kl. 23.30 (CET)
Flytta ned landskapsbilden från faktarutan. Och tänk gärna till med bilden, om man inte har ett flertal småbilder under "geografi" eller annan rubrik. Använd till exempel nationalsymboler (berget Fuji för Japan eller en landsblomma), en tongivande stad, en nationalpark (det är ändå nån slags nationalsymbol), monument från äldre eller nyare tid, o s v… --Idrougge 16 december 2008 kl. 00.58 (CET)
Instämmer med Notwist m.fl. /Slartibartfast 16 december 2008 kl. 04.33 (CET)
Instämmer med Notwist efter det senaste han skrev (mycket bra föresten). /Redux 16 december 2008 kl. 09.30 (CET)
Som FredrikT. Att ha med en landskapsbild skulle vara lite som att illustrera artikeln katt med en svans istället för en hel katt. (Att ha med i mallhuvudet, menar jag; det är klart att man kan ha landskapsbilder eller relevanta katt-delar i respektive artikel!) CalleC 16 december 2008 kl. 10.38 (CET)
Meh, jag ger mig väl då, fast jag har fel.. Njaelkies Lea (d) 16 december 2008 kl. 14.28 (CET)
Du får ursäkta Notwist, men jag såg inte i originalinlägget att du menade att huvudproblemet var att bilden låg i mallen. Med resonemanget kan man likaväl ifrågasätta alla ensamma bilder på landskap i lands-artiklar, och i så fall kan jag inte gå med på det. Det blir inte totalt NPOV vad man än väljer för bild (liksom egentligen inte en fullkomligt rättvis återspegling av verkligen hur mycket man än egentligen skriver), men det fallet har jag ändå svårt att uppfatta som ett problem. Om det alltså bara gäller landsmallarna, så ja, det kanske inte är riktigt lämpligt att placera sådana bilder där, nej. --ɐbuı1ɟ 16 december 2008 kl. 16.52 (CET)
I just exempelt Sverige (permlänk) så tycker jag att bilden av lapporten snarast kan betecknas som fluff i sin nuvarande placering i mallen. --AHA 16 december 2008 kl. 17.59 (CET)
Jag tyckte att jag med all nödvändig tydlighet markerat att jag bara anser att själva landsmallen inte ska ha en bild i sig, en bild som dessutom bryter mot syntaxen och av den enkla anledningen inte ska vara med alls. Vill folk ha en bild av detta slag (vilket det inte verkar som, och det är onekligen bra för det är en dum idé) så får man istället ta upp det på malldiskussionen så att mallen kan få en korrekt variabel för den bilden. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 18.21 (CET)
Haller med om att det inte bor finnas nagon bild i faktamallen (utover karta, flagga, vapen). Efter att ha kollat runt pa diverse andra lander verkar manga av bilderna vara tagna rent ur det bla. Vad gor t.ex. Helsingor representativt for Danmark? Bilder i artikletexten kan alltid motiveras med t.ex. "Troligen Kinas mest valkanda byggnadsverk" men faktarutan bor vall inehalla just fakta. Att bidlerna sedan ar inlagda som ett fulhack av motto-parametern gor ju inte saken battre. /Lokal_Profil 16 december 2008 kl. 18.29 (CET)
En poäng för termen "fulhack". Nej men seriöst, jag tycker att vi redan nu kan bestämma att alla bilderna ska rensas bort och så får eventuella anhängare gå Den Rätta Vägen och föra diskussionen på malldiskussionen. I mina ögon verkar det som ett välmenat tilltag hos en nybörjare men det är ingenting vi kan behålla. »поτωışτ(disk.|bidr.) 16 december 2008 kl. 18.35 (CET)
Väl talat, Notwist och Lokal profil. /Rolf B 19 december 2008 kl. 14.17 (CET)

Användaren som fört igenom alla dessa bilder verkar vara Sofokles, jag har skrivit ett inlägg på Användardiskussion:Sòfokles#Huvudbilder_i_artiklar »поτωışτ(disk.|bidr.) 19 december 2008 kl. 14.11 (CET)

Alla sådana här bilder är nu borttagna. Sòfokles 19 december 2008 kl. 22.34 (CET)

Ang. Wikipedias syn på alumner

Användare:Butterkaka och jag har haft en liten diskussion angående en kategorisering av skådespelerskan Ebba Hultkvist som för tillfället studerar på Handelshögskolan i Stockholm. Saken gäller Wikipedias syn på huruvida Ebba bör räknas som alumn eller ej. Diskussionen från idag kan läsas på Butterkakas diskussionssida, och vi efterlyser alltså fler åsikter i frågan. Vad tycker ni? Räknas Ebba som alumn? Om så, skulle detta även gälla om hon hoppar av? /Scuzzer 16 december 2008 kl. 17.30 (CET)

Svenska Wikipedia definierar alumn: "En alumn (av latinets alumnus, elev; plural mask. alumni, plural fem. alumnae, försvenskad plural alumner) är en tidigare student från en viss högskola, med eller utan examen.". Ne.se definierar bara ordbetydelsen: "(latin alu´mnus, ytterst av a´lo 'föda', 'nära'), lärjunge, elev.". Enligt vår artikel "alumn", och mig själv, skulle Ebba platsa som alumn när hon, oavsett om hon tagit examen eller ej, avslutat sina studier på Handels. /Hedning 16 december 2008 kl. 17.40 (CET)
De flesta universitets definition av alumner torde vara "en person som har studerat vid vårt universitet, men inte längre gör det". Något krav på avlagd examen finns inte, i alla fall inte vid mitt universitet. Även om det flesta nu för tiden läser på program är det dock inte alla som gör det. Däremot kan inte en person som fortfarande bedriver studier betraktas som alumn. -- Rex Sueciæ 16 december 2008 kl. 17.42 (CET)
Om en person som fortfarande bedriver studier, vilket vi inte vet om Ebba Hultkvist gör, inte kan betraktas som alumn, hur ska då en sådan person kategoriseras? I Scuzzers och min diskussion kom vi fram till att kategorin "Personer verksamma vid [lärosäte]" inte heller är lämplig för sådana fall. Ska man helt enkelt avstå från att kategorisera en sådan person efter universitets- eller högskoleutbildning tills den har avslutat sina studier? Butterkaka 16 december 2008 kl. 17.53 (CET)
Varför skall man tvunget kategorisera någon efter vilken högskola de läser vid?
andejons 16 december 2008 kl. 18.22 (CET)
Ja, det är fullständigt irrelevant, speciellt som hennes studier inte har nåt att göra med anledningen till att hon är känd. Det är artiklar som Albert Einstein som bör innehålla alumni-kategorier. /Grillo 16 december 2008 kl. 18.48 (CET)
Jag anser att alumni-kategorierna är överflödiga. Många framstående akademiker, som till exempel professorer, har under sin studietid flyttat mellan olika lärosäten. Dessa biografier kan därigenom förses med flera av dessa kategorier, i synnerhet som inga specificerade krav på vad som krävs för att räknas som alumn finns. Om till exempel en person blivit medicine licentiat i Lund, studerat en tid i Berlin, disputerat vid KI i Stockholm och promoverats i Uppsala (så kunde det vara under en period), då kan ju han ränas som alumn vid fyra lärosäten, och då blir denna kategorisering ganska meningslös. /Annika 16 december 2008 kl. 19.39 (CET)
Nja, meningslös blir den väl inte, bara lite mer komplicerad? Sedan kanske kategorier som "Personer verksamma vid..." för det mesta är mer informativa om forskare. Tomas e 16 december 2008 kl. 20.56 (CET)

Alumni-kategorierna har interwikilänkar. På en.wp är detta system mycket utbyggt. Typiskt finns för varje högskola två kategorier: alumni (alumner) och faculty (undervisare och forskare). Jag hittade bara en högskola som hade en kategori för studenter, och jag menar att det vore ett misstag att skapa sådana. Strängt taget är väl Ebba inte alumn (ännu), men jag ser inte det som något hinder mot att inkludera henne i kategorin. --LA2 16 december 2008 kl. 19.42 (CET)

Jag instämmer i LA2:s slutsatser här ovan och finner andejons och Grillos invändningar högre upp som aningen märkliga. Kategorierna är sammanfattningar av det viktigaste i artiklarna, och det är väl ganska självklart att en persons akademiska utbildning är relevant och viktig information i de flesta artiklar. För övrigt är just Albert Einstein inte kategoriserad på detta sätt, i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia, antagligen eftersom detta skick på svenskspråkiga Wikipedia begränsar sig till svenska lärosäten. De scenarion som Annika är nog inte så vanliga i alla fall i Sverige, eller misstar jag mig här? Butterkaka 16 december 2008 kl. 20.55 (CET)
Kategorier är inte sammanfattningar, och utbildningsort är inte viktig. Argumentet "enwp har kategorin" kan man skita i. /Pieter Kuiper 16 december 2008 kl. 21.09 (CET)
Å andra sidan är kategoritypens förekomst på en: inte heller ett argument mot att även ha den på svenska. Jag förstår den rädsla som finns att det kan gå väl mycket inflation i denna typ av kategorier, men å andra sidan tror jag att det många finner informationen intressant - inte minst de berörda lärosätena själva eftersom det finns en tydlig trend i universitetsvärlden i dag att allt mer vårda sig om just sina alumner. Och under alla omständigheter tycker jag att det är bättre med kategorier än att t ex lägga långa listor av typen "Kända personer som läst vid XX universitet" i själva universitetsartiklarna, vilket vi annars kanske skulle riskera att folk gjorde. /FredrikT 16 december 2008 kl. 21.36 (CET)
De här kategorierna går om de används på sätten som förespråkas ovan på samma sätt som listorna i ortsartiklarna, "kändisar från x-stad", som friskt blandar folk som bor där, folk som har en bakgrund där, folk som fötts där och folk som har en syssling där. Ska vi kategorisera dessa på samma sätt? /Grillo 16 december 2008 kl. 21.51 (CET)
Vem har talat om utbildningsort? Det är inte orten som är fokus utan universiteten, även om de flesta universitet är bundna till endast en ort. Sedan ser jag ingen risk i att det som Grillo beskriver skulle uppstå. Dessa kategorier har funnits ett tag nu, på både engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia, utan att sådant har skett. Till skillnad från kändiskap är studier vid ett universitet inte något subjektivt. Butterkaka 16 december 2008 kl. 22.04 (CET)
På vilket sätt är var en f.d.(?) skådespelare utbildar sig i ekonomi relevant? Jag kan förstå kategorier för skådepelare som utbildats vid Dramatiska institutet, ekonomer från Handels eller kända lärde av olika slag från Uppsala universitet, men jag ser inte poängen i att blanda in folk som gjort sig kända för något helt annat.
andejons 16 december 2008 kl. 22.06 (CET)
Uppriktigt talat ser jag detta som en pseudodebatt eller åtminstone inte som ämnet här. Vi diskuterade ju först om vad som anses vara alumner och hur man ska kategorisera dessa, inte om vi ska sådana här kategorier överhuvudtaget. Så fort jag skrev något blev det tydligen liv i luckan. Tråkigt. Men med ett sådant resonemang som du anför vore det alltså inte relevant att kategorisera Tobias Billström som alumn från Lunds universitet, där han tog en fil. mag. i historia, eftersom han är migrationsminister idag, eller? Jag anser att den sortens argument inte riktigt håller. Sedan vet vi inte om Ebba Hultkvist byter yrke i framtiden. Det finns ju onekligen exempel på att sådant har hänt andra skådespelare. Butterkaka 16 december 2008 kl. 22.12 (CET)
Tja, David Batra har t ex en magisterexamen i ekonomi från Lund och blev sedan underhållare. Trots detta använder inte bara Ekonomihögskolan vid Lunds universitet honom ofta i sin marknadsföring bland sina exempel på kända tidigare studenter, utan Batra har även själv flera gånger återvänt dit som talare o dyl vid olika arrangemang på skolan. Samhörighetskänsla behöver inte bara baseras på exakt koppling studieämne-yrkeskarriär. /FredrikT 16 december 2008 kl. 22.17 (CET) (PS Detta var främst en replik till Andejons, men Butterkakas senaste inlägg kom emellan så att kopplingen kanske blev litet oklar)
Nej, jag ser inte vad Billströms utbildningsort har med vad han är känd för att göra. FredrikT har rätt i att det även finns andra som kanske kan ordnas in i kategorierna, men jag ser fortfarande inte varför det skall göras med någon slags automatik. Poängen kan ju inte vara att skapa en alumnimatrikel, utan att göra det möjligt att hitta folk som på ett meningsfullt sätt kan kopplas till respektive lärosäte.
andejons 17 december 2008 kl. 08.01 (CET)
Billström började sin politikerbana som kårpolitiker i Lunds studentvärld. /FredrikT 17 december 2008 kl. 09.14 (CET)
Jag vill bara slå ett slag för alumikategoriseringen och hålla med majoriteten att kategorisering med utbildning är relevant. Oavsett vad individen gör idag utgör eventuella akademiska studier en period i livet som sannolikt varit ganska betydelsefull. Listan över Alumni säger för övrigt lika mycket om ett lärosäte som utbildningsinstitutionen kan säga något om individen. Kolla på Ebbas kollegor på Handelslistan till exempel, i mitt partiska tycke ganska intressant samling mäniskor. El Maco 18 december 2008 kl. 18.23 (CET)

Efter att ha följt diskussionerna här ovan lutar jag åt att utföra följande åtgärder:

  • Ta bort Ebba Hultkvist från kategorin med alumner från Handelshögskolan i Stockholm och vänta med att lägga tillbaka kategorin tills hon avlagt examen eller åtminstone avslutat sina studier på något sätt (läs: hoppat av).
  • Justera formuleringen "Det här är en lista över personer med akademisk examen från HHS." på Kategori:Alumner från Handelshögskolan i Stockholm till något i stil med "Det här är en lista över personer som har studerat HHS."

Skulle detta kunna anses vara ett lämpligt drag i enlighet med Wikipediagemenskapens intresse? Vad gäller sidodiskussionen, d.v.s. kategorins existens eller användande i största allmänhet, finner jag den intressant men känner att jag inte har några vettiga argument eller åsikter att bidra med. /Scuzzer 19 december 2008 kl. 10.56 (CET)

Instämmer helt med Scuzzer. Personer som alltjämt studerar bör inte alumnkategoriseras. /FredrikT 19 december 2008 kl. 11.01 (CET)

Listor: skall de delas upp?

Hej! Lite då och då ser jag listor på Wikipedia som är uppdelade i delar, t ex Lista över psalmer A-L resp Lista över psalmer M-Ö. Jag undrar vad poängen med detta är? Må så vara att artikeln skulle bli rätt lång annars, men idag kan det knappast anses vara ett problem. T ex Bybrunnen är dubbelt så stor som de båda artiklarna tillsammans, detsamma gäller för väldigt många artiklar. Jag tänkte jag skulle kolla vad som gäller kring detta innan jag börjar sammanfoga listartiklar? Plrk 19 december 2008 kl. 10.51 (CET)

Förr i tiden fick man en varning när man förhandsgranskade en sida på över 32 kB. Anledningen var att äldre webläsare kunde få problem att redigera så stora sidor. Även om problemet med äldre webläsare inte längre är så relevant, så tycker jag det kan vara en bra tumregel att inte skapa sidor större än så. Åtminstone inte för artiklar. Har man mer material än så bör man lägga delar av materialet i undersidor, och skapa en bra sammanfattning av materialet i huvudartikeln. För listor är det kanske inte lika negativt med stor storlek. Däremot bör man alltid fundera på om listan fyller någon funktion som inte kategorier skulle kunna fylla lika bra. --  boivie  ✎ 19 december 2008 kl. 11.54 (CET)
Åter igen (se ovan angående #Sions Sånger 1951) ligger en del av förklaringen i det avsomnade Projekt Psalmer. I det här fallet har man att välja på att låta saker ligga som de gör, slå ihop listorna, avskaffa listorna, eller återuppväcka hela psalmprojektet. Hittills har saker fått ligga som de gör. --LA2 19 december 2008 kl. 16.35 (CET)
Hmm, och därmed fick vi tillbaka varningen som jag med flera var glada över att äntligen ha fått bort förut. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 19.03 (CET)

Skandinavisk planet wikimedia lanserad

Översättning av Jhs' inlägg på det bokmålsnorska Tinget:

Planet Wikimedia på skandinaviska har nu lanserats. Det är den första Wikimedia-planeten på flera språk, och den är därför väldigt speciell. Förutom att samla blogginlägg från många wikipedianer gör den också att man får en så kallad feed som man kan prenumerera på i till exempel Opera eller Google Reader (se Kategori på enwp). Folk uppmanas att blogga tills de tråknar. (För att lägga till sin blogg, gå till m:Planet Wikimedia#Requests for inclusion.) Face-smile.svg moralist 19 december 2008 kl. 11.38 (CET)

Sions Sånger 1951

Artikeln om den laestadianska psalmboken Sions Sånger 1951 innehåller en lista med länkar till psalmer, varav en stor majoritet är otroligt korta. Jag var på väg att tagga några för snabbradering med motiveringen "ej av encyklopediskt intresse", men jag tänkte att jag skulle kolla lite här först. Anses publicerade psalmer vara relevanta per WP:REL? Jag kan inte finna någonting som säger att de skulle vara det, men det är ju jävligt många... Listan räcker gott, den skulle kunna utökas till att inkludera även författare och kompositör i de fall denna information finns tillgänglig. Vad tror ni? Plrk 19 december 2008 kl. 00.27 (CET)

Poängen med separata artiklar är att väldigt många psalmer förekommer i flera olika psalmböcker. Självklart vore det trevligt med lite mer utförlig information om de flesta psalmerna, men att slå ihop tror jag inte vore den bästa lösningen. Relevansen kan stödjas med att en andlig sång genomgår en mycket hård prövning och väljs framför ett stort antal andra sånger när den inkluderas i ett samfunds officiella psalmbok. När den väl fått en plats där (och särkilt om den finns i flera) får den stor spridning, och fick kanske ännu större förr. /dcastor 19 december 2008 kl. 00.58 (CET)
Jag kan köpa att det finns många psalmer som helt klart förtjänar artiklar, Den blomstertid nu kommer är ju ett slående exempel. Men jag är tveksam till att det räcker med den hårda prövningen för att inkluderas som artikel på Wikipedia. Det finns väldigt många psalmer (och ännu fler som inte har artiklar ännu), varav de allra flesta förmodligen aldrig kommer att få mer information än författare och i vilka psalmböcker de publicerats. Skulle det inte räcka med en enhetlig lista för det? Plrk 19 december 2008 kl. 10.47 (CET)
Psalmartiklarna är resultatet av ett stort och ambitiöst samarbetsprojekt för ett par år sedan. Det fördes vad jag minns en hel del diskussion redan då om relevansen i alla dessa artiklar, och eftersom projektet fullföljdes utgår jag från att konsensus blev att relevans förelåg. Både utifrån detta och utifrån det stora arbete som ligger bakom dessa artiklar tycker jag att det vore olämpligt nu i efterskott "rasera" delar av detta arbete. /FredrikT 19 december 2008 kl. 11.05 (CET)
PS Här är länk till psalmprojektets portal: Rilpedia:Projekt Psalmer
Ett antal psalmer verkar överförda till Wikisource. --MagnusA 19 december 2008 kl. 19.18 (CET)
Håller med Dcastor och FredrikT ovan. Just nu ligger projektet nere, men inget säger att det måste förbli så. Det hänger ju endast på om och när någon ny entusiast tar sig verket an. Att bara författare och sångbok anges är inte så bara. Det ger stora möjligheter att leta vidare och det ger en god möjlighet att se hur spridd en nu måhända bortglömd psalm en gång var. Idén att inkludera i lista är opraktiskt just för att denna inklusion i så fall ska göras i många listor, och den dag en ny sångsamling beskrivs där några av de då inkluderade psalmerna finns med, så finns inga artiklar att länka till. I Wikisourse passar det bra att lägga själva texten (om den är PD), men knappast kringinformationen. När texten läggs i Wickisourse är det ju därför mycket praktiskt att det finns en motsvarande artikel på wp att länka tillbaka till. Taxelson 20 december 2008 kl. 11.48 (CET)

Andra sätt skildra nyhetesstoff?

Händelserna i Rosengård skapar stora nyhetsrubriker och vad som egentligen händer är till stora delar oklart. Ändå skapas en artikel Kravallerna i Rosengård 2008 där källorna är av karaktären subjektiva och/eller nyhetsstressiga. För att få till artikeln Estoniakatastrofen så behövde det gå många år och flera utredningar innan det har gått att få ihop en korrekt artikel. Kan vi inte mer ha en modell för artiklar av nyhetskaraktär att bara skildra det helt uppenbara, odiskutabla och helt skippa resten tills utredningar och annat finns framme och kan fungera som riktigt källor. Den nuvarande hanteringen där olika personer utifrån olika svaga källor försöker rekonstruera händelseförlopp och skriva om detta känns inte seriöst och riktigt agerande för en encyklopedi. Jag är medveten artiklar då blir nästan löjligt korta, men jag ser det mer önskvärt än nuvarande återspeglande av spekulativa källor, dvs ta bara med saker som alla kan hålla med om, stryk all som det finns olika åsikter om och där entydiga källor saknas. Wanpe 21 december 2008 kl. 11.20 (CET)

Hell, jag skulle gärna se att vi hade som regel att inte skriva artiklar om händelser förrän det har gått ett år från att de hände... Plrk 21 december 2008 kl. 11.41 (CET)
Det skulle nog bara göra Wikipedia mindre användbart. Ofta är inte situationerna så förvirrade som ovan (enkelt exempel: ingen tvivlar på att Spaniens herrlandslag tog EM-guld i fotboll i somras). Bättre skriva en kort artikel och sedan hänvisa till Wikinews.
andejons 21 december 2008 kl. 11.55 (CET)
De flesta källor är från etablerade medier. Problematiken är att en del (se artikelns diskussionssida) vill ha in uppgifter som bara kan bekräftas av den politiska tidskriften Yelah som helt klart inte är opartisk. De etablerade medierna vad jag kan se och läsa ger samma bild av händelseförloppet vilken bekräftas av polisen. Obelix 21 december 2008 kl. 12.03 (CET)
Som om de vet vad de pratar om... Nåja, det finns en anledning till varför jag inte är med och redigerar den artikeln Plrk 21 december 2008 kl. 12.15 (CET)
Men DN är väl helt klart partisk, de skriver det polisen säger. Polisen har en anledning att ljuga och isolera händelserna så dom inte ska spridas eller populariseras. Polisen vill ha ordning, ordningen är också en politisk ståndpunkt aka partisk. Sluta ljuga för dig själv! Herr X (D) 21 december 2008 kl. 12.16 (CET)
Det senaste var riktat till obelix Herr X (D)¨
(red. konflikt med Herr X)Det här handlar inte om vad vi tror eller inte tror, eller vad vi tycker eller inte tycker utan om att allt som står på Wikipedia ska kunna verifieras av trovärdiga källor. Wikipedianers egna inställningar får inte påverka uppslagsverkets innehåll. Dagens nyheter anses nog i alla fall av de flesta här som en trovärdig källa, liksom andra etablerade massmedier. I dessa speglar inte den politiska ståndpunkten artiklarnas innehåll. Polisens uppgifter om händelserna får väl i allra högsta grad anses som trovärdiga? Obelix 21 december 2008 kl. 12.37 (CET)
Varför skulle Polisen anses trovärdig i en konfliktsituation? Det finns ingen neutral part i den här konflikten, och om en finns så är det helt klart inte Polisen. Plrk 21 december 2008 kl. 12.46 (CET)
Det är inget fel att skriva om aktuella händelser, men lite mer källkritik vore önskvärt. Det är dock ett allmänt problem för svenska Wikipedia. Väsk ✎ 21 december 2008 kl. 12.25 (CET)
Om det är lika för alla så skulle jag definitivt vara för att förbjuda att använda tidningar över huvudtaget på grund av dess, i mina ögon, många tidigare felsteg. Man kan inte utgå, jag gör det i alla fall inte, att det som står i tidnignarna är sant Herr X (D)
Jag blir helt paff obelix... På vilket sätt är polisen neutral, de åker till rosengård kastar ut människor som bor där ur sina lokaler, för att sen gripa, misshandla, och säga afahoror till folk. Polisen är inte neutral någonstans. Vad gäller neutraliteten: Varför skulle massmedia vara neutral? De för fram sanna händelser ur sitt perspektiv aka polisens version, yelah för fram sanna händelser ur sitt perspektiv; det sociala upproret. Att det skulle finnas någon som är neutral i denna konflikten är en lögn, och problematiskt om du tycker så. Herr X (D) 21 december 2008 kl. 12.52 (CET)
Källkritik handlar inte om att förbjuda eller tillåta. Det handlar om att tänka och analysera. Och håll vänligen diskussionen om separata artiklar borta från den här principdiskussionen. /Grillo 21 december 2008 kl. 13.00 (CET)
Jag sa inte att bara polisens uppfattning/version skulle lyftas fram eller att det var neutralt att bara lyfta fram deras version, utan att deras uppgifter måste anses trovärdiga eftersom de faktiskt är en statlig myndighet. Enligt pressetiska regler skall massmedia lyfta fram båda parters version och inte vinkla innehållet till att bara berätta en parts version. Detta följer den etablerade massmedian för det mesta (såvida det inte är skandalnyheter med Paris Hilton som råkat vissa brösten), men det är mer problematiskt med mindre politiska tidskrifter. Jag hoppas det blev mer begripligt nu. Obelix 21 december 2008 kl. 13.17 (CET)
Är inte de artiklarna de mest lästa på WIkipedia? Och är inte de en av anledningarna till att WP är före NE, eftersom Wikipedia är bra på att skapa aktuella artiklar snabbt. Jag säger inte att de artiklarna är bra, men att radera dem rakt av är nog inte en bra idé. //moralist 21 december 2008 kl. 13.07 (CET)
Jag håller med dig moralist. Det brukar ofta hävdas att allt som behandlar nyheter ska placeras på Wikinews istället och att vi eventuellt kan få skriva om dem här "ett par år senare om det fortfarande känns relevant då". Jag tror att det är helt fel tänkt, det är främst nu som artikeln behövs. Ibland kan det kännas som något desperat försök att hålla Wikinews vid liv. Jag bryr mig inte mycket om Wikinews ärligt talat, de har mina sympatier men jag är aktiv här på Wikipedia och det är vad jag vill göra så bra som möjligt.
Frågan är inte om något ska placeras här eller på Wikinews, frågorna är "Är det här relevant för Wikinews?" och "Är det här relevant för Wikipedia?", helt oberoende av varandra. Rimligen behandlas dock händelserna olika av de båda. Medan Wikinews kan få plats för mer citat av typen det har bråkats om ovan och behandla varje ny händelse i fallet så bör Wikipedia samla på sig fakta (inte gissningar eller vad någon hävdar att de har hört) och ge en översiktlig beskrivning av händelsen. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 13.51 (CET)
Jag har sagt det tidigare och nämner det igen eftersom jag tycker att det är en bra idé: Börja nyhetsartiklar i årtalsartiklarna. Nutidshändelser gör sig bättre där och vi får då ett upplägg mer i enlighet med andra uppslagsverk. Som bonus kan årtalsartiklar bli läsvärda vilket jag tror ingen tycker är fel. Så länge vi leker journalister kan vi aldrig få till en encyklopediskt intressant artikel som kan stå på egna ben. //StefanB 21 december 2008 kl. 14.05 (CET)
Det kan säkert vara idé att skriva där också, men bara tror jag inte på om det blir mer än någon rad. Problemen som många av dessa artiklar har är precis som du lite antyder att folk skriver dem som en journalist skulle skapa en nyhetsartikel och inte som en encyklopedisk artikel. Det är dock en fråga som är skild från om vi ska ha artiklarna eller inte, i min mening åtminstone. Själv skriver jag i princip aldrig artiklar om nyligen inträffade händelser, förutom att avfluffa dem ibland, men jag tror att de är viktiga för Wikipedia. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 14.38 (CET)
...så då fixar vi till den artikeln. Den har väl samma problem som alla andra artiklar där redigeringskrig förekommer. Jag ser inte detta som ett slag mot att vi snabbt ska kunna få fram vettiga artiklar, vi borde snarare bli lite bättre att hålla ordning på dom och kanske inte ta upp allt vad som skrivs på debattsidor och internettidningar. --Bomkia 21 december 2008 kl. 15.10 (CET)

Ny databasdump

Idag 21 december kom en ny databasdump av svenska Wikipedia. Och alla gladde sig storligen! Den förra var från 20 november. Då var 10% av våra artiklar kortare än 404 bytes, nu har den gränsen ökat till 414 bytes. Gränsen för de 0,1% kortaste artiklarna har också ökat från 170 bytes till 177 bytes. Medianartikeln har ändrats från 1177 till 1195 bytes. Vi har nu 194.743 redirects, en ökning med 3804. Kanske är det dags att fira när vi inom några månader når 200.000? Rubrikputsen har gett resultat: Antalet 1-nivårubriker (=) har mer än halverats från 162 till 74; 2-nivårubrikerna (==) har ökat från 406.693 till 442.758; 3-nivårubrikerna (===) har minskat från 106.227 till 82.469; 4-nivårubrikerna (====) har minskat från 12.339 till 11.438. För varje 3-nivårubrik gick det tidigare 3,82 stycken 2-nivårubriker, men nu är det 5,36. Våra fluffigaste artiklar är: Herrsingel vid Australiska öppna 2009 (kompression med gzip reducerar den till 3,8% av ursprungliga längden), Medaljfördelning vid världsmästerskapen i nordisk skidsport (3.90%), Damsingel vid Australiska öppna 2009 (4.20%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1970-talet (4.40%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1950-talet (4.60%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1960-talet (4.80%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1980-talet (4.80%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1990-talet (5.30%), Tabell över spindelfamiljer (6.10%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1940-talet (6.30%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1920-1929 (6.40%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1930-talet (6.50%), Cykling vid olympiska sommarspelen (6.50%), Falco (musiker) (6.60%), Sveriges damlandskamper i ishockey under 1990-talet (6.80%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1908-1919 (7.00%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1930-1939 (7.10%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1960-1969 (7.10%), Lista över RGB-färger (7.20%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1950-1959 (7.30%), Sveriges herrlandskamper i ishockey under 1920-talet (7.40%), Lagtävlingen vid världsmästerskapen i alpin skidsport 2007 (7.40%), Resultat från Elitserien i ishockey 2008/2009 (7.50%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1940-1949 (7.50%), Sundbybergs kommun (7.50%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1970-1979 (7.60%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1980-1989 (7.60%), Curling vid olympiska vinterspelen 2006 (7.60%), Sveriges herrlandskamper i fotboll 1990-1999 (7.70%), Friidrott vid olympiska sommarspelen (7.70%),Simning vid olympiska sommarspelen (7.80%), Medaljfördelning vid olympiska sommarspelen 1996 (7.90%), Webbsäkra färger (7.90%), Fornengelsk grammatik (7.90%), Sveriges damlandskamper i fotboll under 1990-talet (7.90%), Sedenion (8.00%), EM i handboll för damer 2008 (8.00%), Jämförelse mellan webbläsare (8.10%), Världscupen i skidskytte 2008/2009 (8.10%), Tennis vid olympiska sommarspelen (8.20%), Sveriges damlandskamper i fotboll under 1980-talet (8.50%), SM i alpin skidsport (8.50%), Prisbasbelopp (8.60%), Lista över ledamöter av Sveriges riksdag 1991-1994 (8.60%), Queens diskografi (8.80%), Brottning vid olympiska sommarspelen (8.80%), Stabiliserings- och associeringsavtal (8.90%). Ett smartare sätt att skriva dessa resultattabeller är med mallar, som nu tillämpas för ishockey och fotboll. --LA2 21 december 2008 kl. 13.05 (CET)

Om jag förstår dig rätt så går det framåt på alla fronter du tar upp? Herr X (D) 21 december 2008 kl. 13.53 (CET)
Det är alltid intressant att se kvalitativa mätningar på att vi går framåt! Då jag inte är så fiffig att jag kan gå in och analysera databasdumparna själv tackar jag för att andra delar med sig av informationen, fortsätt med det =) /-nothingman- 21 december 2008 kl. 14.03 (CET)
Ja statistik är alltid intressant, så det tackar vi för. Det är rätt logiskt att vi går framåt kvalitativt, frågan är nog mer om det går snabbt nog? När ska stats.wikimedia.org uppdateras förresten? Vore kul att kunna jämföra oss med andra språk. -- JIESDEO 21 december 2008 kl. 14.10 (CET)
Jag tror stubbjakten går för långsamt. Om längden för våra 10% kortaste artiklar har ökat från 404 till 414 bytes (+10) på en månad, så kommer det att ta oss ett helt år att komma dit danskarna var i november (528 bytes). Vi är bra på att jaga substubbar runt 170 bytes, men långsamma med att åtgärda stubbar i intervallet 200-500 bytes. På senaste tiden har fokus legat på könskategorisering (vilket har ökat många artiklars längd med 20 bytes) och syntaxfel, snarare än på stubbjakt. Att antal redirects ökar är ett tecken på att artiklar slås samman, men kanske borde det vara ännu mer av den varan. --LA2 21 december 2008 kl. 15.41 (CET)
Det blir på ett sätt svårare att förlänga artiklar ju längre de är. Okej, riktigt långa artiklar (typ 2000 bytes) är enkla ett förlänga - stavfelsfixande, småputs, omstrukturering och dylikt, men korta artiklar som ändå inte är jättejättekorta är svårare än jättejättekorta. Jättejättekorta går det ofta att utöka med bara något ord (typ ändra "Fotboll, boll att spela fotboll med." till "Fotboll är en boll avsedd att spelas fotboll med." i artikeln Fotboll (boll)), vilket gör stor (procentuell) skillnad. Det finns även många flera korta artiklar än jättejättekorta artiklar. Dessa är abnledningar till varför arbetet går trögare. Å andra sidan finns det vissa faktorer som - inte helt, men åtminstone till viss del - väger upp detta: ju färre korta/jättejättekorta artiklar vi har, desto färre korta skapas det (nya användare får inte intrycket att det är ok att skapa jättejättekorta/korta). Dessutom sammanslås/infogas jättejättekorta artiklar i andra korta artiklar, vilket gör att de blir längre. Fler får också reda på detta förlängsnings-/infognings-/raderingsarbete och engagerar sig inom det. Intressant med statistiken, för övrigt. Trots att arbetet med korta artiklar verkar gå allt trögare, gör vi framsteg. Calandrella 21 december 2008 kl. 16.09 (CET)
Instämmer med Calandrella, även om det går långsamt så verkar det ändå gå åt rätt håll. Tycker att det börjar bli dags för en substubbtävling igen! Tills dess så kan alla välja ut ett eget favoritämne och känna stolthet när substubbarna inom det ämnet blir färre och färre. Man kan även se till att ens eget län hör till de som har så få substubbar som möjligt, Värmlands län och Jämtlands län har noll, kan du se till att det blir detsamma för ditt län? Alla kan välja ut ett litet ämneshörn och åtgärda och bevaka där, blir vi många som gör så så kommer vi successivt kunna förlänga fler artiklar. Det är bra att få dessa statisktikrapporter så att man ser att kvalitetsarbetet går framåt. / Elinnea 21 december 2008 kl. 16.48 (CET)
Visst, det är alltid kul med fler användare som deltar i projektet, men att hela tiden i sina diskussionsinlägg relatera till sina egna tävlingar tycker jag inte är särskilt snyggt. xenus 21 december 2008 kl. 17.28 (CET)
Förstår inte vad det spelar för roll, syftet är ju att förbättra Wikipedia och inget annat. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 17.55 (CET)
Varför är det av betydelse vem det var som höll i substubtävlingen senast? Menar du att bara för att man anordnat en substubtävling så bör man inte skriva att man önskar att en sådan startar igen, för att göra så är inte "snyggt"? / Elinnea 21 december 2008 kl. 20.34 (CET)
Det stora antalet stubbar kan ses som ett tecken på att vi har ovanligt stor andel deltagare som gillar att vara produktiva även när detta innebär ett ganska monotont arbete. Ett annat tecken såg vi förra helgen, när vi låg i framkanten på att lägga in bilder som serverades av bioimage server. Detta skulle programmerare som ivrar för förlängning och komplettering kunna ta fasta på. Ett första steg skulle kunna vara att ge oss stöd för att lägga in motsvarande bilder i artiklar som inte är biografiska. Vi kanske skulle kunna gå vidare med commonslänkar. ... Slå ihop är silver. Komplettera är guld. Komplettering ökar innehållet. Det gör inte hopslagning. Hjälp oss bli wikivärldens ledande cyborg. --Ettrig 21 december 2008 kl. 17.20 (CET)

Skivbolagsmall

Jag har jobbat en del med några skivbolagsartiklar och jag undrar om någon skulle kunna göra en skivbolagsmall, pga brist på kod-kunskaper. Jag tycker att det blir bättre struktur på artikeln, samt att det finns en del skivbolagsartiklar här på den svenska Wikin. Det finns redan en liknande mall på den engelska wikin, jag hade tänkt att mallen skulle se ut som den engelska versionen. Mesphito 21 december 2008 kl. 12.35 (CET)

Vilka parametrar skulle du vilja ha med? Exakt som mallen på engelska wikipedia? frisko 22 december 2008 kl. 00.43 (CET)
Ja om det går, så skulle det vara bra. Mesphito 22 december 2008 kl. 20.48 (CET)

Veckans tävling; världens kök

Hej! Jag skulle vilja göra lite reklam för veckans tävling, som denna vecka handlar om världens kök. Det är en lagtävling, men bara två lag finns anmälda hittills, och enbart en deltagande i varje lag. De nuvarande lagen arbetar med det Finländska köket och det Spanska köket (där jag själv deltar). Det går såklart att starta nya lag om nya länder också.

Detta verkar vara en rolig tävling, och skulle också hjälpa Wikipedia en hel del. Så det vore roligt om fler kunde delta, så kom igen nu! =) frisko 22 december 2008 kl. 13.22 (CET)

Projekt Sveriges geografi omgjort

Jag gjorde om sidan för Rilpedia:Projekt Sveriges geografi så att diskussionen ligger på framsidan, alltså precis som här på Bybrunnen och på sidorna för Faktafrågor, Bildfrågor och Wikipediafrågor. Förhoppningen är att det ska ge ett mer levande intryck av projektet. Närliggande projekt (slott och herresäten, Värmland, kyrkobyggnader, ...) får gärna använda den sidan för sina diskussioner. Diskussioner blir annars lätt för utspridda till tusen ställen där ingen hittar dem. Jag döpte också om "mål" och "områden" till "aktiviteter". Det är ju sällan vi når våra mål, men förhoppningsvis ska vi kunna vara mer aktiva (under 2009). God Jul! --LA2 22 december 2008 kl. 15.08 (CET)

Fria bilder

Vi är många som tror att fler fria bilder i commons och wikipedia kan vara mycket bra, inte minst ser vi fler och fler återkopplingar att bilder ökar attraktiviteten och nyttan, se tex David Shanbones blogg (tack Morlist för tipset). Och vi har här en möjlighet som andra kommersiella ecyklopedier på nätet har svårare att tillföra samma nytta.

Jag har fått i uppdrag att försöka sätta ihop vad som går att åstadkomma i området, där jag också försökt lyssna in erfarenheter från andra chapters. Till denna första sammanställning tar jag gärna emot synpunkter, fler tips eller om någon tom känner för att utveckla/starta något i någon del så är det också mycket välkommet. Återkoppling här eller via mail tas tacksamt emot. Wanpe 22 december 2008 kl. 16.11 (CET)

Efter Wikiscanner kommer Wikidashboard

Efter förra årets Wikiscanner som pusslade ihop IP-adress med artikel för att se ifall till exempel ett företag redigerat i sin konkurrents artikel, kommer nu Wikidashboard. Wikidashboard är ett sätt att se vilka som redigerat mest i en artikel, se antal redigeringar, och annan statistik. Precis som Wikiscanner kommer det här hjälpa till att göra Wikipedia mer transparent. Kul, tycker jag. Jag hoppas att det kommer en version som är inbyggd i MediaWiki och att det blir tillgängligt för svenskspråkiga Wikipedia också, inom kort.//Hannibal 22 december 2008 kl. 21.01 (CET)

skenprocess versus skådeprocess

Som jag använder begreppet skådeprocess är det en process som i första hand är till för att ge ett intryck, t.ex. ett politiskt intryck som i Nürnbergprocessen. En skenprocess däremot är i först hand till för att (genom undertryckande av juridiska normer) få en oskyldig dömd - ...eller möjligen få en skyldig dömd till hårdare straff än vad som skulle motsvarat rättspraxis.

Min fråga nu är vad den samlade wikipedia-erfarenheten säger.

  • Hör detta hemma i wiktionary eller wikipedia?
  • Bör det finnas två artiklar, eller bör skillnaden påpekas i den redan befintliga artikeln?

Eller är jag möjligen helt enkelt ute och cyklar? --Degeröbo 18 december 2008 kl. 16.13 (CET)

Om du kan förklara vad det betyder, om det finns en historia bakom begreppen, om du kan ta upp exempel och om det skrivits om dessa begrepp och de är etablerade föreslår jag att du gör två olika artiklakr här på WP... det är i a f mitt råd. Herr X (D) 18 december 2008 kl. 20.38 (CET)
Med tanke på hur lång förklaringen kan vara och hur många länkmöjligheter det finns borde den plats här på Wikipedia. --87.227.78.40 19 december 2008 kl. 16.32 (CET)
SAOB håller i stort sett med dig, Degeröbo, men tillägger att skådeprocess numera används även i betydelsen skenrättegång. (SAOB föredrar "skenrättegång" i stället för "skenprocess"; det senare ordet finns, men förklaras med det förra.) Jag tycker nog att en wikipediaartikel kan vara vettig, om man kan förse den med några exempel och litet diskussion runt offentliga kontra m. e. m. hemliga rättegångar. (Själv är jag inte särskilt insatt i frågorna.) Jörgen B 23 december 2008 kl. 21.42 (CET)

Kul tips för er som har laddat upp bilder

Jag sökte nyligen på mitt användarnamn på Google (för första gången) och jag hittade då en nyhetsartikel som hade med min bild som jag hade laddat upp på Commons (nämligen Vatican City view from Castel Sant'Angelo.JPG). Jag blev glatt överraskad och otroligt förvånad (min tanke var ungefär: "Är min bild som jag tog för ett halvår sedan verkligen så pass bra att den kommer med i en nyhetsartikel?"). Jag letade då lite till på sökresultaten på Google och upptäckte då att flera andra webbplatser hade gjort samma sak (det kan i och för sig ha varit spegelsidor, eftersom innehållet var ungefär detsamma överallt). Jag råder er som har laddat upp någon bild på Commons att göra samma sak som jag gjorde, vem vet vad ni kan hitta. /Poxnar (disk.) 18 december 2008 kl. 21.48 (CET)

Hehe, jag får bara upp såna här nyhetsresultat på mitt användarnamn. :-/ //Knuckles...wha? 18 december 2008 kl. 22.10 (CET)
Kul grej, hittade en av mina bilder där ute också http://www.britannica.com/EBchecked/topic/351122/Lulea --Skizzik talk 18 december 2008 kl. 22.37 (CET)
Knuckles kommentar påminde mig om när jag skulle googla på min föreläsare och stavade honom som "Guy Beaten" istället för "Guy Baeten"... Söker man på Grillo får man bara Beppe Grillo-relaterade träffar dock. /Grillo 18 december 2008 kl. 23.33 (CET)
Jag orkar inte gå igenom en halv miljon träffar, men hade jag haft ett mer originellt namn hade det kunnat vara kul. —Korall (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.
Intressant att Encyclopædia Britannica (enwikis seriösaste konkurrent) tar med en bild från Commons. --  boivie  ✎ 19 december 2008 kl. 07.35 (CET)
Oj, jag är en konstnär ([3], [4]). --LA2 19 december 2008 kl. 16.44 (CET)
fett snygga ju...! xenus 19 december 2008 kl. 16.46 (CET)
Roligaste fallet jag hittat hittils var at franska ambasaden anvande mina kommunvapen pa sin sida (sidan har darefter gjorts om/raderats). Hittade dessutom en dros "credits" till bilder jag aldrig tidigare sett i mitt liv. Rekommenderar sokstrangen "Anvandarnamn" -site:wikipedia.org -site:wikimedia.org -site:wapedia.mobi till att borja med. /Lokal_Profil 23 december 2008 kl. 20.40 (CET)
Jag hittade den här artikeln, som t.o.m. bemödat sig att göra en ordvits av bilden. Popperipopp 23 december 2008 kl. 20.48 (CET)

Fåglar får svenska namn

Jag läste nyss i tidningen att "världens samtliga 10 000 fågelarter fått svenska namn". Två ornitologer har tagit fram svenska namn åt samtliga fågelarter och deras förslag ska nu bedömas av andra fågelintresserade. Om förslaget går igenom innebär detta ett enormt arbete för oss med att namnge alla fåglar här på Wikipedia med deras svenska namn (jag vet inte om det är brukligt att döpa själva artiklarna med svenska namn, men de bör åtminstone nämnas i inledningen). Hur ska vi gå tillväga? Starta ett projekt? En tävling? Popperipopp 23 december 2008 kl. 11.40 (CET)

Kanske som ett underprojekt till Rilpedia:Projekt fåglar? //Knuckles...wha? 23 december 2008 kl. 12.05 (CET)
YES, sånt här är skitkul. Jag är med på det, vare sig det är i form av "eget arbete", tävling, projekt eller något annat. Detta blir roligt. Herr X (D) 23 december 2008 kl. 13.13 (CET)
Sakta i backarna. Detta diskuteras redan på Projekt fåglar. Listan har tagits fram av medarbetare till Sveriges ornitologiska förening, men den är ju inte alls helt vedertagen än. Vissa namn kommer säkerligen att ändras. Jag tycker att diskussionen bör ske på Projekt fågllars diskussionssida där den startats. Jag kopierar över denna diskussion dit. Calandrella 23 december 2008 kl. 15.25 (CET)

Diskussionen fortsätter på Projekt fåglars diskussionssida. Calandrella 23 december 2008 kl. 15.25 (CET)

Keith Almgren och Kikki Danielsson

Någon har börjat lägga in om låtar som Keith Almgren har skrivit, och gör ett fantastiskt jobb. Jag misstänker att 90.130.3.213, 83.177.106.127, 83.177.5.97, och 83.177.110.224 är samma person skrivit dem. Bland annat har flera av Kikki Danielssons mindre hitlåtar skrivits, men då det inte var några av hennes dunderhits (och enligt SLBA har inga direkt större nman gjort covers på dem heller, fast jag vet inte om de är vanliga på dansbanor) infogar jag i artiklarna om hennes album, där jag skapade de flesta kring 2006. Men denne skapar ständigt nya artiklar. Jag är rädd för att snacka med nykomlingar, för de kan bli bortskrämda och tro att de inte får göra fel eller att Wikipedia bara skall handla om gamla grekiska filosofer. Kommer i håg att jag snackade med en nykomling här, sedan var nykomlingen borta. Hur skall man prata med dem. J 1982 23 december 2008 kl. 17.13 (CET)

J 1982 och jag har haft en dialog om detta innan lite och tycker som sagt att det är bra att infoga där relevansen inte räcker till för en egen artikel. Dessutom blir det ett bättre sammanhang. Jag tror inte du behöver vara så orolig över att skrämma bort nya nybörjare. Det är väl så att ofta har de intresse över att skriva om just speciella saker och efter de har gjort det går de igen. Det är givetvis synd att de lämnar men samtidigt är det ju bra att det finns de personer också, som bidrar med enstaka bidrag. Det som man bör tänka på är att berömma dem för deras insats, men annars behöver du nog inte vara särskilt orolig för det. Obelix 23 december 2008 kl. 17.21 (CET)
Jag tror att det i fallet du länkar till inte har något att göra med ditt bemötande (det ser mycket bra ut), utan att IP-nummer nästan aldrig läser sina diskussionssidor, och ofta bara sporadiskt redigerar. Calandrella 23 december 2008 kl. 18.02 (CET)
Inte? Jag och många andra här började som oinloggade. I alla fall läste jag diskussionssidorna redan då jag var aktiv här som oinloggad mellan juli 2005 och januari 2006. J 1982 23 december 2008 kl. 18.42 (CET)

Dagen före...

...men jag säger ändå GOD JUL, allesammans!! :D / Vostok 23 december 2008 kl. 14.38 (CET)

God jul! Glöm inte att fotografera och filma jul och nyårsrelaterade saker som julotta eller julskyltning som kan användas i artiklarna! / Elinnea 23 december 2008 kl. 16.01 (CET)
Och missa nu inte Karl-Bertil Jonssons julafton. God jul! /NatoX 23 december 2008 kl. 16.34 (CET)
God jul på er allihopa! /frisko 23 december 2008 kl. 16.38 (CET)

Det strålar en pusselbits-glob med bokstäver på
överst till vänster på sidan hon står
 hon lyst över wikigemenskapens konflikter och bråk
sedan den 21 maj 2001
När trollen går fram, när substubbar raderas vilt
när det redigeringskrigas om en punkt, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.


God jul! xenus 23 december 2008 kl. 19.26 (CET)

Merry Grav-mass MiCkE 23 december 2008 kl. 21.00 (CET)

God jul! //Маукие (Дискуссион) 24 december 2008 kl. 10.02 (CET)

Merry Christmas!!! --Fredde 99 24 december 2008 kl. 10.29 (CET)

God jul!!! // Bopper93 Scientia est potentia 24 december 2008 kl. 10.38 (CET)


God jul! andejons 24 december 2008 kl. 11.38 (CET)

God jul

God jul alla som firar idag önskar Sofokles 25 december 2008 kl. 14.28 (CET)

Diskussionsordning

En del användare väljer att i diskussioner lägga sina inlägg direkt efter de inlägg man svarar på, även om annat har tillkommit nedanför under samma rubrik. Det gör, åtminstone för mig, diskussioner svåra att följa och det är ofta jag helt missar inlägg eftersom de inte ligger längst ner. Inlägg som görs mitt i förutsätter att man varje gång kollar igenom hela diskussionen, även det man redan läst, eller använder historiken som hjälpmedel. Jag vill gärna kunna ha till exempel Bybrunnen framför mig och bara läsa från där jag senast slutade i de diskussioner som intresserar mig. Om man vill svara på ett inlägg som ligger en bit upp är det bättre att i sitt svar markera vad man kommenterar. Så tycker i alla fall jag. /dcastor 23 december 2008 kl. 09.05 (CET)

Jag läser bara bybrunnen via RSS-flöde på historiken. Därför blir det inte svårt för just mig att se vad som tillkommer. Däremot skulle det vara svårt för mig att se sammanhanget om alla tvingades att lägga sitt inlägg längst ner hela tiden. Detta brukar bero på att en diskussion delar upp sig i flera olika delar och en lösning kan då vara att att varje diskussion måste strikt hålla sig till ett ämne och vill man starta avknoppningsdiskussioner får man göra det under ny rubrik. Det är det enda sättet jag kan se att en onästlad diskussion med endast inlägg längst ner kan fungera. Problemet skulle ju annars bli att om en diskussion blir lång, vilket många faktiskt blir, se ovan, är att det är svårt att komma ihåg vad det är det senaste inlägget egentligen svarar på och då måste hela texten avläsas för att se det inlägget, istället för att svara i direkt anslutning till ett inlägg varvid endast ett eller få inlägg högre upp behöver läsas. Summa: behåll dagens ordning eller inför strikt ämnesdisciplin. Av dessa föredrar jag det första alternativet. /Ainali 23 december 2008 kl. 09.23 (CET)
Det föreligger ett problem som dcastor mycket riktigt påpekar. Jag har vid flera tillfällen fått kritik för att jag svarar "på rätt ställe" i diskussioner istället för att skriva längst ner. Jag anser dock att det ligger i diskussionens art att svara på det man vill svara på - inte att svara i kronologisk ordning. Det synes mig vanskligt att längt ner referera till en kommentar högre upp på sidan, det blir inte mer lättläst... Ztaffanb 23 december 2008 kl. 09.31 (CET)
Jag har alltid tyckt att det varit ganska överskådligt så länge man markerar vilken undernivå i diskussionen man svarar på. Som i detta fall Dcastors. Jag håller med Dcastor /Grön ✉ 23 december 2008 kl. 09.38 (CET)
I detta fall på Ainalis (fast här finns ju Ztaffanbs kommentar med, så jag får väl skriva "Angående det Ainali säger...")/Grön ✉ 23 december 2008 kl. 09.38 (CET)
Och nu på Ztaffanb:s. /Grön ✉ 23 december 2008 kl. 09.38 (CET)
Jag håller med Grön, dcastor m.fl. //moralist 23 december 2008 kl. 10.36 (CET)
Som i detta fall går det ju alldeles utmärkt att göra så, men ibland kan det bli svårare. Då får man nästan först citera det man svarar på för att det ska bli begripligt om man måste svara sist. Njaelkies Lea (d) 23 december 2008 kl. 11.08 (CET)
Jag håller med moralist Herr X (D) 23 december 2008 kl. 16.04 (CET)
LEA; Det är väl bara att skriva peronens namn innan sitt inlägg för att visa vem man syftar på... Herr X (D) 23 december 2008 kl. 16.04 (CET)
X! Oftast ja, alltid nej. Njaelkies Lea (d) 24 december 2008 kl. 01.31 (CET)
Jag inser inte riktigt när det inte skulle gå, men i sådana lägen kanske det kunde vara bra att då i stället skapa en delning av diskussionen med hjälp av underrubrik. Jag har ibland senare hittat inlägg med svar eller till och med frågor till mig som jag missat för att de klämts in mitt i. Det är helt enkelt ett väldigt svåröversiktligt sätt att lägga till kommentarer. /dcastor 24 december 2008 kl. 02.25 (CET)
I min världsbild är det ett logiskt och enkelt sätt att strukturera diskussionen, bara man läser sidan på ändamålsenligt sätt.
Vi får nog leva med att folk har lite olika inställning till hur man borde göra, och därmed lite blandade format. Vad som inte funkar är att säga "jag läser diskussionerna på det här sättet, och därför borde alla skriva i ett format som passar hur jag läser dem". --habj 25 december 2008 kl. 22.32 (CET)
Jag håller inte riktigt med. När nya inlägg skrivs mitt inne i diskussionen gör det inte bara att det blir lite svårare att följa (det kan jag leva med även om jag tycker att det ser illa ut – efterföljande inlägg kan komma att se ut som riktiga goddag yxskaft-inlägg) utan att den som läser diskussioner direkt på en längre diskussionssida faktiskt inte ens ser inläggen. Därför tycker jag att det är viktigt att påpeka att den som lägger inläggen så förmodligen missar en hel del mottagare. /dcastor 25 december 2008 kl. 23.20 (CET)
Jag är av helt motsatt uppfattning. Jag har lättare att följa en diskussion, om inlägg som är direkta svar på ett annat inlägg i samma diskussion ligger direkt efter det inlägg det svarar på, med ett extra indrag. Detta oavsett om jag följer en diskussion flera gånger varje dag eller om jag läser igenom en gammal diskussion långt senare. Logisk struktur i diskussionen känns nog viktigare än strikt kronologisk ordning. E.G. 27 december 2008 kl. 04.09 (CET)

Illustrera julartiklar!

Hej! Ta chansen och fotografera nu i jul! Här nedan har jag gjort en liten lista på julartiklar som saknar illustrationer. Jag ska själv försöka fixa en del bilder, och hoppas att det är fler som tänker göra det. God jul på er!

/ Frisko (dis.) (bid.) 24 december 2008 kl. 13.28 (CET)

Lägger till en i listan ovan. Taxelson 24 december 2008 kl. 14.01 (CET)
Jag lyckades ta ett par bilder på Rödbetssallad och Knäck. Jag hade tyvärr bara mobilkameran till hands. Jag stryker de artiklar i listan ovan som fått illustrationer. / Frisko (dis.) (bid.) 24 december 2008 kl. 22.42 (CET)
Här är några till: julbad, julblot, julöl, julgransplundring, mandelmusslor (se även Julportalen). Kanske är det någon som har möjlighet att spela eller sjunga (eller få släkten att göra det...) för även om vi saknar bilder så saknar vi ljudklipp ännu mer. Eller varför inte filmklipp, vissa saker gör sig bäst rörligt, t.ex dans runt granen. / Elinnea 25 december 2008 kl. 15.05 (CET)
Artikeln sillsallad har en bild som verkligen inte föreställer sillsallad. --LA2 27 december 2008 kl. 13.49 (CET)

Förhandsgranska referenser

När man redigerar ett enskilt avsnitt ur en artikel och modifierar källhänvisningar så ser man ju inte själva noterna. Det brukar jag åtgärda genom att helt enkelt lägga in <references/> i slutet av avsnittet och sedan ta bort det innan jag sparar. Problemet är bara att det händer att jag glömmer att ta bort det ...

Så jag undrar om det finns något bättre sätt att göra det här, eller om man rent av skulle kunna stoppa in en funktion i editeringssidan, som lägger in texten "det förhandsvisade inehåller ref-taggar men ingen references-tag, referenserna är:" och sedan visar det som en references-tag skulle ha visat. Skulle det gå att göra? --kaj@kth.se 26 december 2008 kl. 15.13 (CET)

Jag vet faktiskt inte om det finns någon smartare lösning än din men om jag vet att jag kommer pyssla med ref-taggar brukar jag se till att redigera hela artikeln. Är artikeln väldigt lång kan man använda webbläsarens sökfunktion för att komma till det ställe man vill redigera på. /-nothingman- 26 december 2008 kl. 15.15 (CET)
Det går att lösa (och är en bra idé), men programvaran måste troligen modifieras och det kräver utvecklare. Eventuellt kan <references/> läggas in i någon meddelandevariablel på förhandsgranskningssidan; jag skall undersöka det. --Petter 26 december 2008 kl. 16.38 (CET)
Kanske går det att lösa med MediaWiki:Previewnote. Jag vet inte om <references/> funkar där eller hur man skall göra för att de bara skall dyka upp om man redigerar ett avsnitt. Troligen måste vi lägga till lite javascript i common.js också. --Petter 26 december 2008 kl. 16.43 (CET)
Jag kom på en annan lösning. Använd finessen "Texteditor för Mediawiki" (WikEd). Klicka sedan på förstoringsglasen brevid knappen "Förhandsgranska". Då ser du en förhandsgranskning av stycket du redigerar nedanför och referenserna i avsnitten syns nedanför. --Petter 26 december 2008 kl. 17.03 (CET)
Tack, det funkar! WikEd kan ju vara trevligt för extra syntax highligting också, men det var en himla massa toolbars man fick. Nåja, det går nog att stänga av ... (jo, det verkar tillräckligt justerbart för att göra mig nöjd i alla fall). --kaj@kth.se 27 december 2008 kl. 20.36 (CET)

Enkel lösning på klotterhantering från ip-nummer

Under dagarnas klottersanering har jag märks att det ska hålla på att mallas, flytta undan gamla meddelanden och hålla på, allt för att nån har skrivit skjhfsdoifuds i nån artikel. Här är en enkel lösning som skulle minska allt administrativt adminarbete (för kom inte och säg att k-mallarna läses efter första gången de läggs in, det gör de garanterat inte). Skriver nån klotter så vet de att de gjort fel. Blockera i en timme och gå till nästa artikel. Mer än så behöver inte göras. Man behöver inte förklara för de som gjort fel att de visst är välkomna om de bidrar seriöst. Det vet alla. De flesta ungdomar är vana vid internetforum där man blir bannad om man skriver en massa skit. Snarare blir de förvånade när de inte blir det från Wikipedia... Jag tror också, att om vi skulle börja lägga in korttidsblockeringar skulle klottret över tiden minska. Om folk ser att de blir blockerade tolkar de det som "shit wikipedia har ändrat sina regler, nu blir man bannad om man klottrar", och efter hand skulle folk sluta. Det finns ju inget mer lockande än att göra förbjudna saker som man inte straffas för.

Hoppas verkligen att folk faktiskt tänker igenom det här. Just det här att skriva tiotusentals klottermallar känns bara kontraproduktivt. /Grillo 18 december 2008 kl. 02.30 (CET)

Intressant tanke, men jag tror faktiskt inte alls att alla klottrare vill förstöra. Många redigeringar av typen "kljshljsfgfd" känns mer som någon som testar, "fungerar verkligen det här, kan jag verkligen skriva vad jag vill på den här sidan?". Sådana redigeringar kommer från potentiella medarbetare, och för sådana vill vi förklara vad Wikipedia är och hur det fungerar. Då är det synd att ryggmärgsblockera. Jag vet att klottersaneringen tar väldigt mycket tid, men den fungerar väldigt bra så till vida att i princip allt klotter upptäcks och försvinner direkt. //Rotsee 18 december 2008 kl. 07.05 (CET)
Jag har inte sagt att vi ska ryggmärgsblockera, men på vilket sätt tjänar ett "sluta klottra tack"-meddelande för att lära upp folk som testar att det faktiskt går att göra så? Bättre att då konstatera "ja det gick visst", sen tas det bort inom några sekunder. Bra där. Ingen behöver kommentera över huvud taget. Personen förstår att det går att ändra utan att få veta att "ja, det går faktiskt att ändra, men du får egentligen inte lov att ändra". Personer som inte menar väl behöver vi inte lägga tid på alls. Alltså är denna typen av meddelanden i båda fallen onödiga. /Grillo 18 december 2008 kl. 08.12 (CET)
Jag tror på förslaget. Men vad för meddelande får man automatiskt om man försöker redigera från ett blockat IP? Om det kommer en enstaka oskyldig klotterredigering som Rotsee syftar på räcker det nog oftast att bara återställa, detta tar ju verkligen bara ett ögonblick som det sägs. Njaelkies Lea (d) 18 december 2008 kl. 09.10 (CET)
Hela tänket att skolklottrare är potentiella framtida bidragsgivare tror jag är fel. Någon ytterst enstaka gång ser jag att en nyupplagd artikel är skapad av tidigare klotterkonto (ev annan elev), men dessa nya "artiklar" är då typiskt erbarmligt svaga (typ uuu är supporterklubb till fff och består av 40 personer på norra läktaren). Samtidigt ser vi att antalet nya användare som försöker lägga upp någorlunda ordentliga artiklar ökar kraftigt, och det känns betydligt mer motiverat stötta upp dessa till acceptabla artiklar än artiklar enligt ovan av skolelever. IP nummer från skolor som bara generar klotter kunde med fördel stängas av längre tider. Hur fort man sedan kan slå till handlar om hövlighet, men ur nyttosynpunkt kan de gärna huggas direkt. Och om vi inte vill prioritera hövlighet så kunde man efter en första tvåtimmarblockering nästa gång ge en vecka direkt och tredje gången 6 månader så vi får mer arbetsro. Wanpe 18 december 2008 kl. 09.27 (CET)
Jag är för Grillo's förslag. --Ettrig 18 december 2008 kl. 15.13 (CET)
Jag tycker Grillos och Wanpes förslag är bra. Det är som sagt tidsbesparande och Wikipedias trovärdighet som encyklopedi ökar. Under Wikipedia Academy var det vissa som blev fundersamma när de fick höra om all vandalism och klotter, och undrade om Wikipedia bara är en enda stor lekstuga. Hårda tag behövs och precis som Wanpe framhäver bör längre blockeringar sättas tidigare för att vi ska bli av med uppenbara klotteranvändare. Vid tredje eller fjärde blockering bör en längre blockering sättas. Obelix 18 december 2008 kl. 15.20 (CET)
Jag håller inte med om att det är en bra ide att blockera IP-adresser under längre tid. Många skol-IP:n tillhör hela kommuner och det innebär att man även eventuellt blockerar bibliotek och andra kommunala verksamheter. Det motverkar Wikipedias syfte och kan liknas med kollektiv bestraffning. Att gå över till ge kortare blockeringar snabbare vid uppenbart klotter, enligt Grillos förslag, tycker jag borde räcka i så fall. Det är trots allt att lägga in klottermallar och flytta runt dem som är det mest besvärliga vid administrationen av klotter. Skulle det vara så att vi går över till att blockera skol-, eller kommun-IP:n längre perioder bör en sådan åtgärd åtföljas av ett mail till den som ansvarar för IP-adressen. -- JIESDEO 18 december 2008 kl. 15.34 (CET)
Jag håller med Grillo om förenklingen enligt ovan, skrota

{{k0}}, {{k1}} och {{k2}} --Rosp 18 december 2008 kl. 15.35 (CET)

Jag gillar också Grillos förslag med återställning och korttidsblockering utan snack när det gäller simpelt klotter från oinloggade. Egentligen skulle jag önska att det fanns en logg över antalet sådana åtgärder per IP och att vi kunde e-posta till den ansvarige för de allra värsta klotteradresserna där vi berättar hur det ligger till och frågar hur de kan hjälpa oss minska problemet. Hur ska de ansvariga kunna göra något så länge de svävar i aningslöshet? Däremot får ingen statistik synas så att elever kan börja tävla i mest klottrande. /Rolf B 18 december 2008 kl. 17.50 (CET)
Bra förslag! När K-mallar bara fortsätter att staplas och staplas blir det ju ganska tomma hot till slut och den respekteffekt som Grillo nämner är nog ganska sann. Skjhfsdoifuds-klottret tycker jag ändå kan uppföljas med en TIS-mall så det inte går helt ouppmärksammat förbi. Till exempel ger en blå diskussionslänk en direkt "den här användaren har klottrat förr"-varning till i alla fall mig själv och skulle någon "skjhfsdoifuds":a flera gånger går det knappast att se som test längre. --Melo man 18 december 2008 kl. 18.21 (CET)
Instämmer också. Jag har alltid tvivlat på att så värst många av klottrarna återkommer som seriösa bidragsgivare senare. Man kan dock vara lite tålmodig och avvakta innan man tar till långtidsblockeringar. Några enstaka gånger kommmer kanske någon att förhastat bli blockerad fastän inget ont var menat, men jag tror att i de flesta fall finns i så fall förståelse för att klotter måste hållas efter. / Sten A 18 december 2008 kl. 20.23 (CET)
Håller med om att det är ett bra förslag. Jag är inte säker på om det ger minskat eller ökat klotter, men jag tänker gå över till metoden och prova. Skulle det gå att få kortare tider än två timmar i blockeringsmenyn, förslagsvis 20 minuter och en timme? Visst kan man skriva in tiden för hand, men det blir snabbare att välja i en lista.
Några synpunkter:
Jag tror att det fortfarande finns användning för

{{k0}}, {{k1}}, {{k2}} och {{test}} till oinloggade, särskilt testmallen som ger en vänlig hänvisning till Sandlådan.

Jag påpekade att oinloggade inte lätt kan se IP-numrets användarbidrag eller användardiskussion. Det vore bra om det infördes en sådan möjlighet; jag tror bland annat att det skulle underlätta om någon på t.ex. en skola vill kolla vad som har lett fram till en blockering. Se Rilpedia:Wikipediafrågor# Att komma åt användarbidrag och användardiskussion som oinloggad.
Frågan om man ska kortblockera klottrare direkt eller varna först är en fråga som är skild från frågan om man ska långtidsblockera skolor. Jag ser det som att man måste väga mängden klotter mot mängden seriösa bidrag, och blockera på lång tid (t.ex. till slutet av terminen) om det är det som ger bäst slutresultat för artiklarna.Sjö 19 december 2008 kl. 13.18 (CET)
Lite reflektioner över ditt inlägg bara Sjö. Smiley.svg Jag tycker att det är rimligt att åtminstone blockera en eller två timmar, och inte i 20 minuter. Effekten kan bli att de väntar av de 20 minuterna bara. Det får inte bli för kort blockeringstid heller. Jag tycker vi kan skrota mallarna k0, k1, k2 då det är bättre att blockera direkt vid uppenbart klotter. Däremot bör vi behålla mallarna

{{test}} och {{tis}} där vi misstänker att det kan vara test. De är ju liksom utformade till om personen ifråga testar och inte uppenbart klottrar. Vad säger du om det? Obelix 19 december 2008 kl. 13.36 (CET) Fördelen med {{k0}}, {{k1}}, {{k2}} och {{test}} mallarna är att det ger en bild av hur mycket en person har klottrat. Antalet {{k3}} mallar ger väl en motsvarande bild med det nya systemet (för jag antar att vi fortfarande skriver dit dem på IP-numrets diskussionssida). Men jag tycker förslaget är bra, det kommer att bespara tid Markus a 19 december 2008 kl. 14.23 (CET)

Som jag tänker mig det så ska inte heller K3-mallen användas, utan man blockerar och går vidare. Vill man se hur mycket IP-numret blivit blockerat finns det ju blockeringsloggar. För adminsitratörer är det dessutom ganska enkelt: i bilden där man väljer blockeringstid m.m. finns en lista över tidigare blockeringar med tidpunkt, längd, alternativ och kommentar. Där kan man alltså få en uppfattning om det kommer lite eller mycket klotter från IP-numret.Sjö 19 december 2008 kl. 15.23 (CET)
Jag kommer att prova "Grillo-metoden" under julledigheten (i mån av tid). Då kommer jag också att testa blockeringar på ca 20 minuter och se om det är så att samma person kommer tillbaka direkt efter blockeringen och fortsätter klottra. (En fördel med ledigheten är att man kan vara ganska säker på att det är samma person som kommer tillbaka och inte bara en annan elev på samma skola.) Jag har sett en tendens att skolklottrare kommer tillbaka dagen efter en tvåtimmarsblockering och fortsätter i samma artikel som förut. Blir det samma resultat av kortare blockeringar än två timmar så har vi i alla fall inte förlorat något, men det blir mindre olägenheter för seriösa användare från samma IP-nummer. Visar det sig att klottrarna kommer tillbaka ganska snart efter det att en kortkort blockering gått ut så vet vi att det inte fungerar.Sjö 20 december 2008 kl. 10.08 (CET)
Jag tycker HerrX sätt att implementera denna modell är lovande. vid första klotter en kort personlig text samtidigt som blockering skett direkt, följt av allt längre blockeringstid utan förvarning med personlig text vid upprepningar. Wanpe 20 december 2008 kl. 10.29 (CET)
Jag trodde Grillos modell inte var så mycket som att det inte skulle mallas på diskussionssidan utan helt enkelt att inte lämna något meddelande alls och gå vidare för att jobba med viktigare grejer. Har jag fattat fel? /Ainali 20 december 2008 kl. 15.51 (CET)
Jo, typ. Men i så fall är meddelanden som Herr X:s bättre än en standardmall. Då fattar åtminstone de som klottrat varför de blockerats, om det nu mot förmodan inte skulle vara uppenbart. /Grillo 20 december 2008 kl. 23.27 (CET)

Angående det Rolf B skrev ovan (18 december kl. 17.50) om en logg över antalet korttidsblockeringar per IP: En sådan logg finns, exempel. Eller tänkte du dig något mer avancerat? //Essin 20 december 2008 kl. 22.08 (CET)

Stödjer Grillos förslag här... och exakt hur långa de korta blockeringarna skall vara kan vi väl låta växa fram med tiden, räcker det inte med 20 minuter då får vi väl testa 40 osv.
Passar på att lägga in en länk till en rätt nygjord graf som visar hur antalet tillbakarullningar har sett ut den senaste månaden, uppdelat på dygnets timmar: [5] /Fluff?Fluff! 21 december 2008 kl. 11.38 (CET)
En länk från IP-adressens/användarens diskussionssida till en sån månadsgraf skulle ge en pinsamt god bild att förmedla direkt till den datoransvarige. Det blir ett verktyg för denne att kolla att de åtgärder som h*n vidtar också leder till relsutat och att alla Wikipedianer kan se hur det fortskrider. /Rolf B 26 december 2008 kl. 04.37 (CET)
Och fanns det dessutom en länk till IP-adressens diskussionssida och användarhistorik (på samma sätt som det finns för inloggade) skulle det vara ännu lättare för en IT-ansvarig (eller t.ex. lärare på en skola) att följa upp vad som har skrivits från den egna adressen.Sjö 28 december 2008 kl. 10.56 (CET)

Editwars som aversionsterapi

Sådana här redigeringar är tyvärr sådant som får mig att vilja invänta Rilpedia:Flagged revisions innan jag själv medverkar mera i sv.wikipedia. OBS att det är inte jag som skrivit texten, och jag är inte mån om just den här texten i sig, men jag är mån om att Wikipedia fungerar på ett sådant sätt att sabotörer, propagandörer och andra fridstörare inte premieras med att deras aktiviteter omedelbart blir synliga. För er som är vana vid editeringskrig är det såklart bara att göra revert. Men för andra, som inte vill lägga sin energi på sådant, fungerar det som aversionsterapi.

Jag kan inte gissa mig till hur många som fungerar på samma sätt som jag, men jag skulle tro att det är en del, och att de som "blir kvar" inom Wiki-projektet inte nödvändigtvis är de vars personlighetstyper man skulle önska se koncentrerade.

-- Degeröbo 18 december 2008 kl. 18.20 (CET)

Du är ingen ny användare... /Pieter Kuiper 18 december 2008 kl. 18.25 (CET)
Nej, det inses väl lätt att jag har wiki-erfarenheter. :-)
Skulle det göra min åsikt mindervärdig mindre relevant för er? --Degeröbo 18 december 2008 kl. 18.34 (CET)
Du har ett obegripligt sätt att presentera ditt ärende. Överskriften till ditt inlägg hjälper inte heller till att förklara vad det är du vill. Du har blivit fascinerad av Flagged revisions, som du sett på tyska Wikipedia, och du ogillar den sorts sabotage som du här visar upp. Jaha. Men har du satt dig in i debatten om Flagged revisions som hållits på tyska Wikipedia? Har du satt dig in i de andra typer av klotter och kvalitetsbrister som finns på svenska Wikipedia? Kan du presentera någon statistik över hur vanligt förekommande denna typ av klotter är, som Flagged revisions skulle kunna skydda emot? Kan du uppskatta hur stort arbete som krävs för att gå igenom och flagga alla artiklar, efter införandet av Flagged revisions? Min slutsats är att svenska Wikipedia ännu inte är mogen för Flagged revisions, eftersom vi är för få och eftersom det finns alldeles för många artiklar som jag aldrig skulle gå med på att flagga som godkända trots att de är fria från uppenbart klotter. Men du formulerar dig som om du hotar med att sluta skriva ("får mig att vilja invänta") om inte Flagged revisions införs nu på stunden, och att de som resonerar som du skulle vara fler än du vågar gissa. Vart vill du komma med ett sådant hot? Ska vi bli rädda av att du hotar att sluta skriva? När folk börjar hota med att sluta på Wikipedia, så går det inte längre att föra en konstruktiv dialog. Då är det som när den feta damen sjunger i slutet av operaföreställningen "jag dör, jag dör, jag dööör", så att man vill utbrista "ja, men dö någon gång, då". Alltså: 1) sluta hota och sluta ställa psykologiska diagnoser på dina meningsmotståndare, 2) läs på om problemen med Flagged revisions, 3) föreslå ett sätt hur svenska Wikipedia kan bli tillräckligt moget för införandet av funktionen. --LA2 18 december 2008 kl. 20.41 (CET)
I någon slags prioritetsordning: Jag avsåg inte, och avser inte, att hota. Ja, jag läste i varje fall en hel del av de tyska diskussionerna. Du har helt rätt med ditt påpekande om utdragna arior. Jag uppskattar att du (än en gång) tog dig tid att skriva i frågan. Något behov att flagga "alla" artiklar kan jag personligen inte se. Och vad mig anbelangar skulle även en robot-uppflaggning av versioner som varit oförändrade i t.ex. två veckor göra stor nytta. Det viktiga är inte att säga till läsaren "den här versionen är bra" utan att säga till klottraren "sabba du, det är ändå ingen som får se din graffiti". Mitt ärende är inte att få sv.wikipedia att ändra sig nu genast. Det jag hoppades på var ungefär att vara en droppe som gör sitt lilla till för att urholka stenen. Redan Peters reaktion fick mig att inse att jag nog inte var på rätt väg, och din formulering om psykologiska diagnoser visar det än tydligare. Kalla mig naiv om du vill, men jag tror faktiskt att antalet wikipedianer på sikt skulle öka, och förtroendet för wikipedia öka, om... om... nu är jag där igen. Hur ska jag säga det utan att såra er som står ut?
...För att jag ska känna mig motiverad att lägga ned den ansträngning på käll-läsning och verifiering som jag önskar att många wikipedianer ska orka med, så behövs det något som gör det lite svårare för IP-användare att med omedelbar verkan radera frukten av mina ansträngningar.
...Att man över huvud taget ska känna något slags behov av att likt en vakthund regelbundet logga in för att se efter vad av ens ansträngningar som nu senast visat sig impopulärt hos någon retsticka, och att nedlåta sig till "krigföring" med osynliga och oförbätterliga, det ökar inte direkt min motivation att göra något med seriositet. Och efter sig själv känner man andra.
--Degeröbo 18 december 2008 kl. 21.37 (CET)
Olika pedianer har olika ambitionsnivå här på wp. Det finns sådana som vill skriva fylliga kvalitetsartiklar som till slut blir utmärkta (se användare: popperipopp), det finns sådana som bara skaffar sig ett konto för att ändra lite, kanske inte mer än nån gång i månaden i en förening som de själva är med i... sen finns sådana som jag, sådana som mest rättar fel, wikifierar, patrullerar, snyggar till, rättar språk. Alltså inte sysslar med att skriva särskilt kvalitativa artiklar. Mitt tips till dig är att (du verkar vara av den förstnämnda typen) du satsar på att skriva schyssta artiklar och sen lägger upp dom är på WP för att sen låta dom vara och låta andra klottersanera. Det känns som att det skulle vara det mest konstruktiva för just dig eftersom du känner att det är så jobbigt... Jag personligen gillar att titta runt och sanera klotter. Jag skulle "till och med" kunna göra så att om du tipsar mig om bättre artiklar, säg 3000b eller större som du gör, så bevakar jag dom och "håller dom rena" så att du inte arbetar i onördan... Givetvis inte en lösning för WP i stort men för tillfället för just dig. Ta in illa upp över föregående talares mindre pedagogiska skrivsätt, de vill väl... även om jag kan tycka att de är lite bitska. mvh Herr X (D) 18 december 2008 kl. 21.46 (CET)

Det är lustigt att Herr X tar just Popperipopp som exempel, med tanke på de redigeringskrig denne användare fordom var inblandad i... Crabbofix 21 december 2008 kl. 08.05 (CET)

Tack. Nej, jag tar inte illa upp. Som jag skrev: Jag har wiki-erfarenhet. Jag vet mycket väl vilka tonerna blir ...vilka toner som lätt uppstår i ett elektroniskt forum. Och att även jag själv lättare blir missuppfattad här än i yrkeslivet - och gudarna ska veta att det händer där med! --Degeröbo 18 december 2008 kl. 21.53 (CET)
(Om sedan Peter Pieter kommer ihåg mig från förr så är det ju bara kul!) --Degeröbo 18 december 2008 kl. 21.58 (CET)
Jag tycker inte att det är kul med sådana gissningslekar. Är du någon som har gjort bort sig? Blivit blockerad? Eller bara ändrat ståndpunkt i någon fråga? Som sedan här börjar plädera för åtgärdar mot "sabotörer, propagandörer och andra fridstörare". Har jag matat trollen? /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 01.38 (CET) Jag stryker det, efter Degeröbos inlägg på min diskussionssida. Det finns förstås många rimliga förklaringar. /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 09.01 (CET)
Med wikipedias grundprincip fri för vem som helst att redigera följer möjligheten att korrekt information tas bort - av "klottrare", av illvilja eller av okunskap/olika ståndpunkter. Att hantera de kvalitetsproblem som kan uppstå är en av utmaningarna med Wikipedia där många olika sorts lösningar prövas, som alla dock kräver extrainsatser av frivilliga kvalitetsövervakare. Mycket avancerade tekniker som flagged revsions (som i sig kräver enorma basinsatser) kan vara en lämplig teknik för de riktigt stora som engelska och tyska wp. För sv:wp är det dock att skjuta mygg med kanoner, då vi med cirka 100 nya artiklar och 7000 redigeringar förhållandevis lätt kan övervaka dessa speciellt med lite semiautomatiska hjälpmedel och lämpliga regler för blockering mm. Jämfört med att systematiskt gå igenom huvuddelen av alla våra 300 000 artiklar (flagged revision modellen) så är det betydligt tidseffektivare och roligare att fixa och dona med de cirka 300 artiklar om dagen som "förstörts" eller gjorts ofullkomliga. Den modellen ger också bra möjlighet fixa annat än sabotage som att snygga till och att aktivt hjälpa nybörjare. Wanpe 19 december 2008 kl. 09.55 (CET)
Förutom att flagged revisions är lätt ohanterligt är frågan om det är bra eller dåligt ännu viktigare: hela poängen med Wikipedia är att redigeringar syns på en gång. Om det helt plötsligt slutar vara så, exempelvis att små testredigeringar ("går verkligen ens redigeringar igenom en gång") inte längre skulle synas, skulle vi förmodligen tappa en hel del spontanredigeringar eftersom folk inte längre tror att det fungerar att redigera. Dessutom vore det ytterst förvirrande för nykomlingar om wikikoden inte längre stämde överens med texten som står i artiklar. Utöver detta vore det ett avsteg från den fria encyklopedin, att helt plötsligt kräva att folk hade speciella privilegier för att se den senaste versionen av alla artiklar. Dessa wiki-nackdelar väger imo klart över -pedia-fördelarna. /Grillo 19 december 2008 kl. 10.43 (CET)

Jag ber om ursäkt om jag framstod som onödigt tvär och butter. Låt oss resonera om hur och när Flagged revisions skulle kunna införas. Tyskarna har satt en ära i att flagga en klotterfri version av varenda artikel. Det har tagit dem ett halvår. Det är här jag ser svårigheten: Vi har gjort en del "stora jobb", till exempel könskategoriseringen, men att flagga samtliga artiklar är uppskattningsvis ett fyra gånger större arbete. Jag betvivlar att vi klarar av det, och dessutom drar det energi från andra "stora jobb" som skulle behöva genomföras. Om vi inte klarar av det, utan bara en bråkdel av alla artiklar blir flaggade, så kommer projektet att framstå som misslyckat. Hur ska vi förklara att vi sätter godkäntstämpel på artiklar, men bara på några få? Och om vi per automatik godkänner allt som legat orört i två veckor, hur mycket klotter kommer vi då inte att godkänna? Idag har vi massor av artiklar utan källor, där det är tveksamt om de innehåller sanning eller lögn. Risken är stor att Tromsöfjorden, Fredrika Bremers bröllop och Hökebergs slott skulle ha stämplats som godkända. Det innebär inte bara att Flagged revisions blir ett verkningslöst medel mot klotter, utan också att vi gör oss kända för att ha satt godkäntstämpel på sådant klotter. Så hur har tyskarna klarat det här? De har helt enkelt mycket hårdare krav på källor och stubbrensning. Om vi raderar 100.000 stubbar av tveksam kvalitet, så kommer vi i ungefär samma läge som tyskarna var i, när de införde Flagged revisions. Av våra 300.000 artiklar är det idag bara 29.000 som använder ref-taggen och cirka 55.000 artiklar som har någon av rubrikerna Källor/Referenser/Noter. Men kanske finns det andra sätt? Om vi kräver att artiklar ska ha källhänvisningar för att få flaggas som klotterfria, så kan våra sämsta 245.000 få ligga kvar som de gör, men det blir förbjudet att flagga dem som klotterfria. Den sortens utvägar har jag inte tidigare reflekterat över. --LA2 19 december 2008 kl. 17.58 (CET)

Kanske vore det en bra idé att ägna tid åt att gå jävligt hårt åt alla artiklar utan källhänvisningar (ta bort i de fall där inga hittas efter x veckor), och tjata en massa på de som lägger in fakta utan källhänvisningar? Plrk 19 december 2008 kl. 18.14 (CET)
Be inte om ursäkt! Det är ju inte ditt fel om jag gjorde ett försök att uttrycka mig och lyckades mindre bra. Sånt händer!
Mitt tänkande i korthet, eftersom jag har brådis:
  1. Besiktning ska ha till syfte att förbättra hur Wikipedia ter sig för den oinitierade som kommer hit via Google, etc.
  2. Besiktning ska inte primärt syfta till innehållsdeklaration. Det finns idag andra medel för det.
  3. Besiktning ska primärt avskräcka klottrare och sabotörer. Ur "vår" synvinkel inte mycket annorlunda än revert + mall på IP-diskussionssida idag, men ur klottrarens synvinkel helt annorlunda eftersom man aldrig belönats med att få se sin hälsning "Hej, KUK!" bli synlig.
  4. Men med sabotörer förstås också sådana som försöker radera misshagliga budskap i kontroversiella artiklar där wikipedianerna lagt ner stor möda på NPOV och kompromissande.
  5. Den som besiktigar en sida tar bara ställning till att en ändring ter sig seriös, inte att den är sann och lever upp till policies.
  6. Många sidor kommer länge att förbli obesiktigade. Jag kan inte se det som något problem. Det är de ju redan. Det blir ju ingen försämring.
  7. Besiktning av de hittills obesiktigade artiklarna behöver inte utföras vid andra tillfällen än när man som erfaren wikipedian ändå tittar på en artikel, t.ex. för att man vill kolla en ändring som någon annan gjort.
  8. Vissa typer av artiklar som berör väldigt aktuella händelser är måhända helt olämpade för en sådan här besiktning.
  9. På sikt är det ju en möjlighet att införa en andra grad av flaggning som motsvarar någon slags kvalitetsgranskning - men det tror jag inte själv kan bli av inom någon överskådlig framtid.
Det jag själv ser som största problem för en wiki-community som sv.wikipedia är:
  1. Att man måste fastställa en procedur för vem som får besiktningsbefogenheter (t.ex. 500 edits, eller nån annan metod), och eventuellt en procedur för att upphäva den rätten också - knivigt!
  2. Det som Grillo med flera påpekar, att för många av er som länge varit engagerade så är omedelbarheten något ni ser som en fördel - vilket alltså inte jag gör.
  3. En växande "backlog" med ändringar av besiktigade artiklar som väntar på att någon erfarnare wikipedian ska besiktiga dem.
Det är den där sista punkten som jag själv ser som det potentiellt största problemet. Och det måste alltså vägas mot de fördelar man realistiskt kan hoppas på.
För övrigt hade jag hållit med Plrk om det inte vore för att jag tror att somliga hade pekat på allt obelagt som redan finns i artiklar. --Degeröbo 19 december 2008 kl. 19.17 (CET)
Man ska heller inte glömma bort att för den nye eller relativt nya användaren kan besiktning innebära positiv feedback. När ett förslag man presenterat får stå kvar så är det "belöningen" idag. Med ett besiktningssystem blir det mycket mera påtagligt att en mera erfaren wikipedia-redaktör har granskat mitt ändringsförslag och tyckt att det är bra.
Det ska nog inte underskattas att signalern vi ger till nya användare blir helt annorlunda om de gång på gång får positiv feedback blandad med lite konstruktiv kritik om att om du kan presentera det där tillsammans med en källa så blir det ännu bättre.
Jag är själv fjärran från "stora jobb"-ambitionerna. Jag tänker mig att man smyger in möjligheten att besiktiga sidor, utan allt för mycket buller och bång, men efter att ha tänkt igenom det hela först ordenligt, såklart. Och därefter faller det säkert automatiskt att det är wikipedias klotter-populäraste och google-populäraste sidor som först blir besiktigade. Och sedan fler och fler.
Tyskar anser ofta, lite fördomsfullt, att svenskar är flegmatiska ungefär som lantbor eller Edvard Persson. Den här gången kanske det vore lite bra om svenskarna kunde införa flagged revisions på ett lite mera flegmatiskt sätt?
--Degeröbo 20 december 2008 kl. 08.55 (CET)
Som du ser om i inläggen ovan har flera av oss tittat på flagged revision utifrån sv:wp perspektiv och kommit till slutsaten, ur flera aspekter, att det vore kontraproduktivt införa denna teknik som användningen av sv:wp ser ut nu. Dessutom finns det flera alternativa bättre metoder att lösa de problem du för fram och som successivt är på väg införas (typ kortare tålamod med skolklotterkonton). Så om du vill bidra till att minska obehagen av klottrare så rekommnederar jag dig sätta dig in i och komma med förslag inom de mer pragamatiska åtgärderna som kontinuerligt diskuteras (Fluffs bot, scripts för att följa ändringar gjorda av IP nummer, blockeringsfilosofi, modeller för strukturerad övervakning av artiklar etc).Wanpe 20 december 2008 kl. 10.20 (CET)
Det du förespråkar här är ju mest polisiära/kustodiella strategier. Det jag förespråkar är att göra sv.wikipedia mindre lockande för de oseriösa. --Degeröbo 28 december 2008 kl. 01.20 (CET)

användade av mall:Bokref

Jag skulle vilja be om råd för hur man lämpligast utformar källhänvisningar. Själv tycker jag att mallar är En Mycket Bra Idé. Men för att få ett så enhetligt utseende på fotnoterna som möjligt, så fick jag idén att försöka inskränka mig till att använda mall:Bokref och strunta i mall:Tidskrift. Min tanke är att om en ändring görs i den ena mallen men inte i den andra så skulle det ge ett oenhetligt och oskönt resultat, och kräva mycket arbete för att rätta till problemet "för hand" - när man väl upptäckt att det uppstått ett problem.

Men mall:Bokref är ju kanske inte helt optimerad för tidskrifter av typen Personhistorisk tidskrift eller för ett vetenskapligt verk med flera olika författare. Dessutom saknas parametern ISSN.

Men jag har försökt göra bästa möjliga när jag testat mallen för de tre översta referenserna under Kejneaffären#Referenser.

Nu skulle jag önska positiv och negativ kritik.

Och om nu någon tycker att jag förpestat Bybrunnen med alldeles för många inlägg nyligen så lovar jag att jag snart ska ha lugnat ner mig på den punkten.

Tack på förhand! --Degeröbo 19 december 2008 kl. 01.06 (CET)

Tillägg: den fjärde referensen utnyttjar mallen Tidskriftsref. Den har inte heller fält för ISSN, har annat namnformat, och ett icke-intuitivt sätt att ange volym och placerar årtal på annat sätt. Att förenhetliga mallarna, dvs att ändra mallen "Tidskriftsref" torde få oönskade följder någon annanstans. -- Degeröbo 19 december 2008 kl. 10.29 (CET)

{{bokref}} är inte optimerad för tidsskrifter och saknar tidsskriftsserienummer (ISSN) därför att, eh, det är en mall för böcker, inte tidsskrifter. Citerar man tidsskrifter gör man bäst i att använda just {{tidsskrift}}. Det vore ju dock bra om de hade ett enhetligt utseende, men det kan ju ombesörjas genom att man redigerar mallarna - att byta mall är överflödigt och onödigt komplicerat. Plrk 19 december 2008 kl. 01.22 (CET)
När jag skriver noter för att peka ut sidor i verk som är upptagna bland källorna, ser jag till att verket är ordentligt specificerat med ISBN och allt i källförteckningen, men jag nöjer mig med en kort hänvisning i noten. Första noten skulle jag bara skriva "1. Hamilton 1999, sid 130". Dels finns då bara ett ställe att rätta ev fel i ISBN-nr och annat, dels blir noterna kortare och mer rakt på sak. I redigeringsläget blir det enklare att överblicka texten, inte minst för stackars nybörjare. Håller med Plrk om att det är bättre att använda rätt ref till rätt sak. Se det som ett sätt att deklarera fakta. Hur det sedan ska presenteras kan alltid justeras i malldefinitionen efteråt. /Rolf B 19 december 2008 kl. 01.32 (CET)
Om man refererar till exakt samma sak flera gånger, som det ser ut att göras i Kejneaffären, kan man namnge fotnoten i wikikoden första gången den förekommer och sedan bara ange namnet i koden, se Rilpedia:Källhänvisningar#Använda samma fotnot på flera ställen för hur man gör. Rolf B:s variant är också bra, men den är egentligen bara nödvändig om man ska referera till olika sidor i samma bok till exempel (som i H.S.M. Coxeter där olika sidor i Siobhan Roberts biografi refereras till i fyra olika fotnoter, med fullständiga uppgifter om boken utanför själva fotnoterna). //Essin 21 december 2008 kl. 18.36 (CET)
Vi menar nu i ref nr 5 och uppåt, väl?
Innebär det att sidhänvisningar/sidnummer inte är önskvärda?
-- Degeröbo 24 december 2008 kl. 11.38 (CET)
Sidhänvisningar/sidnummer är mycket önskvärda tycker jag. Detta gäller framför allt när det är ett visst påstående i Wikipedia-artikeln som man vill belägga med en trovärdig källa. Men ibland vill man ju hänvisa till att mer information finns i en viss bok rent allmänt och då behöver man inte skriva sidnummer. Ulner 24 december 2008 kl. 12.21 (CET)
Jag tycker också att sidhänvisningar är önskvärda, men ibland händer det ju att man hänvisar till t ex en hel artikel i en tidskrift flera gånger. Då kan man undvika upprepning genom att använda <ref name="namn" />. //Essin 26 december 2008 kl. 21.47 (CET)

Jag tackar för kritiken!

Se gärna också Användare:Degeröbo/Eric Thorsell#Referenser. Där har jag valt begreppen "Källor" - "Källhänvisningar". Det är inte riktigt standard här, väl? Skulle det kanske vara en vettig lösning för att få just källhänvisningarna korta och snygga? --Degeröbo 28 december 2008 kl. 01.26 (CET)

Olycklig stämpling som klotter

Något jag ibland märker är när användare skriver om sig själva här så raderas artiklar som klotter vilket jag tycker är verkligen olyckligt. Visst kan man klassa sådant här Hej! Jag heter Olle och är bäst i världen!!!! som klotter och raderade det som det. Det säger jag inte emot alls, men artiklar som kan vara seriöst menade bör inte enligt min mening radera som klotter, utan då är det bättre att märka det som intressekonflikt och lägga upp mallen {{intressekonflikt}} på användarens diskussionssidan. Det är ett betydligt bättre bemötande där användaren får chans att lära sig vad Wikipedia går ut på istället för att dennes/dennas bidrag blir stämplade som klotter. Alternativt radera med motivering att det inte förklara sin egen relevans och ännu bättre än en mall på användarens diskussionssida skriva ett egetskrivet, men då det rör sig om ganska många fall kan det vara bra att lägga upp en mall för att spara tid.

Detta kan tyckas löjligt att ta upp till diskussionen, men jag tycker det är en ganska viktig sak ändå. Det är nybörjare vi pratar om som inte riktigt har förstått idén med Wikipedia, men som mycket väl kan bli duktiga artikelskrivare med tiden. Det är inte kul för någon med seriösa avsikter att få sina bidrag stämplade som klotter. Obelix 25 december 2008 kl. 14.55 (CET)

Precis. Min första redigering på susning (som gällde då) var en copyvio. Någon tog dock hand om mig och förklarade det hela. Och ser här är jag idag... Grön ✉ 25 december 2008 kl. 14.58 (CET)
Instämmer också. Bemötandet av nya (och gamla), registrerade och oregistrerade är helt avgörande för vad det blir av ett projekt som detta. Rent allmänt gäller det att tänka på vilka mallar som hör hemma var. Relevanskontroll-mall placerad på ny artikel kan lätt verka lite avskräckande. På artikelns diskussionssida hade det varit en helt annan sak. Degeröbo 25 december 2008 kl. 15.59 (CET)
Jag tycker redan att IK-mallen används alltför slentrianmässigt. Skall den mallen användas bör man veta att det föreligger en intressekonflikt, inte utgå ifrån det beroende på ämnets karaktär. Jag är därmed helt enig om att det är viktigt att behandla folk på ett vettigt sätt. /dcastor 25 december 2008 kl. 23.12 (CET)
Svjv brukar inte nya artiklar av nya användare om användarens blogg, band eller fotbollslag klassas om klotter (däremot om det handlar om användaren eller användarens kompisar i klass 9B, med rätta, eftersom det rör sig om "Kilroy was here", den äldsta formen av klotter). En stor fet stämpel om relevanskontroll eller intressekonflikt tror jag däremot inte skadar alls. Den som börjar med att skriva om sig själv och sina egna aktiviteter har nog aldrig haft för avsikt att bidra till en encyklopedi, och kommer inte att börja göra det heller. I så fall fattar de innebörden av markeringen och skärper sig, och annars är Wikipedia bara en tvåradig artikel om någons obskyra blogg fattigare. Grundinställningen rimmar helt enkelt illa med de värderingar som alla Wikipedias bidragsgivare måste omfatta. --Idrougge 26 december 2008 kl. 02.24 (CET)
Om vi tittar på de stora feta stämplarna ett tag (Kategori:Relevanskontroll 2008-12) så är jag inte lika säker på det. Det är lätt att se De Stora Grabbarna fräsa Gå och lek nån annanstans, pysen! Och om nu pysen går och leker nån annanstans så blir Wikipedia inte bara utan den behövliga kompletteringen av artikeln. Wikipedia blir också utan en användare och bidragsgivare till.
--Degeröbo 26 december 2008 kl. 08.18 (CET)
Många av medlemmarna får sin första kontakt med Wikipedia inte som editerande användare, utan som brukare. Om man då, det första man gör, stöter på en dåligt skriven artikel som mest ser ut som en personlig presentation på ett bloggforum, ofta också ogrammatikalisk och felstavad. då är det troligen kört: En presumptiv bidragsgivare försvinner i tron att Wikipedia inte alls är den kvalitetsencyklopedi h*n trodde den var. Att låta nybörjarna skriva precis vad de vill, inte ställa några som helst kvalitetskrav på dem, och att aldrig låta dem lära sig hur en bra artikel skall se ut, det är inte att visa dem respekt. I stället bör vi sätta upp en minsta acceptabel standard för dem, kanske inte genom att stämpla dem som klottrare, men kanske genom en referensmall, eller varför inte ett meddelande på användardiskussionen?. Det är i längden att hjälpa dem att göra något som de kan vara stolta över, och är inte, emm, att uppträda som Stor Grabb (eller Stor Tjej; Wikipedia består inte bara av män...) / LawD 27 december 2008 kl. 15.20 (CET)
Idrougge, vi ska vara snälla mot våra nybörjare. Jag är alldeles övertygad om att flertalet som skriver om sig själva eller om sina klasskamrater har seriösa avsikter, och kan mycket väl bli framtida goda artikelskribenter på Wikipedia om vi behandlar dem väl och förklarar Wikipedia lite närmre för dem. Och att stämpla dem som klottrare är inte rätt väg att gå. Obelix 28 december 2008 kl. 16.13 (CET)
Obelix, på vilket sätt är det seriöst att skriva om sig själv i ett uppslagsverk? De som platsar skriver inte om sig själva, det gör andra åt dem. Jag kan inte förstå hur man kan förvänta sig av dessa bidragsgivare att de ska bidra seriöst och positivt när de börjar på det viset, och inte heller förstår jag att de skulle hindras från att bidra på ett positivt sätt genom att artiklar om dem och deras kompisar markeras och raderas. Om de nu är ute efter att bidra på ett konstruktivt sätt kan de också ta kritik, annars är de inte särskilt konstruktiva. --Idrougge 28 december 2008 kl. 17.48 (CET)
Jag kan tänka mig att många kan tänka att det är bra att skriva om sig själv först, för om sig själv vet man mest om kanske och känner att det kan vara en bra första artikel. Vi kan inte förvänta oss att alla direkt ska förstå Wikipedias syfte och grundtanke direkt utan måste ha överseende med att alla inte förstår allting direkt när de kommer hit. Det som det handlar om är första bemötandet av dessa människor. Ingen gillar att få sina bidrag stämplade som klotter och få hot om blockering. Det är mycket bättre att välja den vänliga biten, att radera som intressekonflikt och berätta på ett vänligt sätt att det inte passar att skriva om sig själv för just partiskhet-biten och att innehållet måste vara enycklopediskt relevant. Det handlar allstå inte om att vi inte skulle radera artiklarna för det är självklart att vi ska det, och det handlar inte heller om att nybörjare inte ska kunna ta emot kritik men det handlar om att vår kritik ska vara rätt utformad, där vi inte påstår att de är klottrare utan förklarar för dem om Wikipedia och relevanskraven och problem som uppstår med intressekonflikter. Trevliget gentemot nybörjare varar alltid längst. Ett hårt klimat på Wikipedia vinner ingen på. Obelix 28 december 2008 kl. 18.11 (CET)

Format för riksdagsmandat efterlyses

Några användare (däribland Gevalia, Vogler) har lagt ner ett stort och berömvärt arbete på att dokumentera svenska riksdagsledamöter och valkretsar. I artiklar som den om Västra Götalands läns västra valkrets används successiva indrag för att markera att flera personer har bytts om på samma mandat. Ledamöternas namn står därför i slalomkurvor på sidan. För varje nytt mandat (stol i riksdagen) börjar tabellen om i vänsterkanten. Detta är konsekvent genomfört i många artiklar, men inte helt självklart för den ovane läsaren och det är inte heller dokumenterat vad indragen betyder. Jag vill ha förslag på hur man hade kunnat förbättra de här artiklarna. Vilken formatering används i andra språk av Wikipedia? Om vi kan enas om ett bättre förslag än det nuvarande, bör det genomföras i samtliga dessa artiklar, lika konsekvent som den nuvarande metoden. Jag ber er därför att diskutera en tänkbar lösning, men inte sätta igång och införa den innan diskussionen är färdig. --LA2 27 december 2008 kl. 23.57 (CET)

Jag tycker det ser ganska bra ut, men att den bara är bra om den förklaras. Därför bör en förklaring placeras ut på sidorna. Calandrella 28 december 2008 kl. 17.52 (CET)

Bild av Mattias Klum

Flyttad till Wikipedia:Bildfrågor av StefanB 28 december 2008 kl. 08.35 (CET)

Ny Hjälp-sida

Nu har jag arbetat om Rilpedia:Hjälp och efterlyser några som kan titta på den för att se om den går att göra ännu bättre. För att det inte ska råda några oklarheter redan från början:

  • jag har medvetet kortat ner den rejält för att den ska vara överblickbar på drygt en skärmbild. Jag har tagit bort dubblerad information samt sådant som är för detaljerat för en nybörjare, men även lagt till några sidor som jag tror kan vara praktiska, inklusive tre-fyra rödlänkar (sidor som vi borde ha). Den kanske bör vara ännu mer kortad, jag vet inte. Några av sidorna kan dessutom behöva arbetas om för att passa in på den här strukturen.
  • jag har en fråga och det rör den bok om Wikipedia som jag har skrivit, men som blivit så välsåld och som är utgiven av ett riktigt förlag, och som jag därför la till på sidan för den som vill läsa mer. Tycker ni att det är okej? Annars är det bara att ta bort. Det är ju lite av en intressekonflikt, men ändå inte.

Med vänliga hälsningar, Hannibal 26 december 2008 kl. 01.25 (CET)

Väldigt snyggt! Ska titta igenom det mer noggrant vid en tidigare timme. Popperipopp 26 december 2008 kl. 02.02 (CET)
Ser mycket bra ut. "Reklamen" för boken gör ingenting; om folk får reda på mer om Wikipedia är det bra, efterasom de då blir mer benägna att redigera. Om de sedan får reda på mer via Hannibals bok, hjälpsidor på Wikipedia eller något annat spelar ingen större roll. Calandrella 26 december 2008 kl. 12.53 (CET)
Så länge vi är öppna för att lägga till länkar för andra som orkar skriva böcker ser jag inget problem. Men jag erkänner att jag kan anses jävig eftersom jag har gjort bokomslaget. /Ainali 26 december 2008 kl. 13.07 (CET)
Jag tycker gott du kan länka till en sida där boken är tillgänglig för läsning istället för att länka till en sida där man kan köpa den. Det rimmar illa med Wikipedias budskap om fri kunskap. Jag har inte läst boken så jag vet inte hur relevant den är. Hade en mindre etablerad användare lagt till en liknande länk hade den försvunnit direkt.
Annars är sidan bra, men jag tycker att sök-fältet skall tas bort, eller bytas ut mot ett sökfält som använder Google. --Petter 26 december 2008 kl. 13.45 (CET)
Nu har jag inte läst boken, men det faktum att det är en väletablerad wikipedian som skrivit den bör ju kunna innebära att den är mycket bättre än vad en bok av "en mindre etablerad användare" skulle ha varit. Som det nu är tycker jag länken kan ligga kvar, men dyker det upp flera böcker som skulle förtjäna motsvarande länkar så vore det vettigt att samla dem (inklusive den här) på en sida om böcker om wikipedia och länka till den sidan i stället. --kaj@kth.se 26 december 2008 kl. 14.47 (CET)
Boken är mycket bra läsning om Wikipedia, men det vore ju bättre om den låg i någon PDF-fil här så att alla kan läsa den. M.M.S. 26 december 2008 kl. 14.49 (CET)
Eftersom boken är licensierad under en fri licens är det fritt fram för vem som helst att scanna in den och publicera den någonstans. Dock tyvärr inte på Wikisource eftersom den inte är GFDL-kompatibel. /Grillo 26 december 2008 kl. 15.00 (CET)
Precis, det är en sådan version jag efterfrågar. --Petter 26 december 2008 kl. 16.33 (CET)
Delar uppfattningen att sidan är snygg, vore kanske ännu snyggare om rubrikerna inte var understrukna (jfr med Help engelska språkversionen). Nödvändigt att lista upp systerprojekten? Det verkar inte förekomma på tyska, franska ... Min favorit är nederländska hulp en beheer. Snygg och rolig! / einarspetz 26 december 2008 kl. 22.54 (CET)
Understrykningen beror på olika inställningar. Man kan ställa in svenskspråkiga Wikipedia så att det inte blir understruket också.
Jag tog bort bilderna eftersom jag inte tyckte att de tillförde så mycket. Men andra får naturligtvis tycka annorlunda.//Hannibal 26 december 2008 kl. 23.33 (CET)
Jag tänkte också påpeka att systerprojekten känns malplacerade på en hjälpsida om Wikipedia. --Petter 27 december 2008 kl. 00.35 (CET)
Vad fint. Det blev mycket bättre än förut. Ytterligare förslag på lite detaljnivå:
  • Kursiv stil är visserligen att föredra på rubriker i löptext framför de plottriga citattecknen, men på en samlingssida där huvuddelen av innehållet består av rubriker finns inte samma behov att markera rubrikenrnas start och slut. Så jag föreslår att vi tar bort kursiveringen. I synnerhet som rubrikerna/länkarna åtskiljs av |.
  • Tilltala läsaren konsekvent: det finns några rubriker där vi ”tilltalar” läsaren, men vi använder tre olika pronomen; Hur man läser ..., Hjälp, min artikel ... och Vad du kan göra .... Använd ett och samma tilltal i alla fallen. I instruktionssammanhang (som detta ju är) brukar avsändaren tilltala läsaren med du. I Hjälp, min artikel ... kan man förstås inte bara ändra min till din, kanske kan det bli något i stil med Om din artikel blir föreslagen för radering.
  • Länktexterna på hjälpsidan stämmer inte alltid överens med rubrikerna på målsidan, alltså de artikelrubriker som man kommer till när man klickar på en länk. Det gäller exempelvis länken Testa här som leder till Sandlådan och Hur man argumenterar som leder till Inga personangrepp. Användbarhetsförkämpar rekommenderar att länktexten ska vara samma som rubriken på målsidan. I praktiken är detta förstås inte alltid så lätt, det kan exempelvis bero på att rubriken passar bra på just den sida den tillhör men inte funkar lösryckt ur sitt sammanhang, eller på att rubriken funkade bättre tidigare men inte gör det längre. Jag gjorde bara några stickprov men tycker att alla sidors rubriker och länktexterna på hjälpsidan bör ses över. Sedan är det förstås lite bökigt att ändra artikelrubriker. Iallafall för oss vanliga användare. Kanske ni administratörer kan ändra dem på något annat sätt än att skapa en ny sida och dirigera om? Och i de fall det ”måste” vara olika text i rubrik och länk skulle man kanske kunna lösa problemet genom att komplettera länktexten med artikelrubriken, exempelvis Testa här/sandlådan (eller Testa i sandlådan) och Hur du argumenterar/inga personangrepp. (I dessa fall tycker jag i och för sig att både Testa här och Hur du argumenterar är tydligare även som rubriker på artikelsidorna, men jag förstår att det inte är så lätt att byta ut Sandlådan i en handvändning, med tanke på att så många är bekanta med den.)
/Jalf17 29 december 2008 kl. 00.02 (CET)

Nej till att använda procentsatser för att definiera bredden på faktarutor!

Detta måste få ett slut, att använda procent för att definiera bredden på faktarutor/infolådor/infoboxar är helt galet. Resultatet kanske ser ok ut på normalupplösta skärmar, men på skärmar med lite högre upplösning ser det väldigt dålig ut. Så kan vi bestämma det, en gång för alla, en infolådas bredd ska vara definierad i pixlar, inte procent? //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 14.56 (CET)

Jag är helt klart för detta förslag! Åt helvete med procentsatser! Inte för att jag någonsin sett det förut, men det verkar ju vara helt uppåt väggarna. Plrk 27 december 2008 kl. 15.05 (CET)
Jag har ingen bestämd åsikt kring om det ska vara pixlar eller procent, men hur vanligt är det egentligen att folk har skärmar som är 1920 pixlar breda? Min skärm är inställd på 1280 pixlars bredd, och då kan det ibland vara svårt att följa den rad man ska läsa. Har man 1920 pixlar som skärmbredd har man förmodligen även ökat textstorleken något, och då kan det kanske vara bra att tabellstorleken ändras beroende på hur stort förnstret är. Väsk ✎ 27 december 2008 kl. 15.53 (CET)
Jösses. 1920 pixlars bredd? Med en så bred skärm måste läsning av en artikel kännas som att se på en tennismatch. -- JIESDEO 27 december 2008 kl. 16.26 (CET)
Jag skulle vilja påstå att det främsta argumentet för avskaffande av procentsatser är standardisering: precis som våra bilder by default är 180px (snart 250px) så borde våra infoboxar ha en någorlunda enhetlig storlek, som inte växlar beroende på hur stort webbläsarfönster man har. Plrk 27 december 2008 kl. 16.33 (CET)
Svar på JIESDEO 27 december 2008 kl. 16.26 (CET)
Nja det är det inte, men du kanske ser "ändra bredd"-knapparna i menyn? De är väldigt användbara när man ska läsa längre stycken. Sen att 1920pixlar skulle vara stort är väll något som de flesta har missförstått, det är inte alls särskilt mycket och det är för övrigt standardbredden för en vanlig FullHD-tv. //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 16.52 (CET)
Jag är förvisso på din sida, men de flesta läser nog inte Wikipedia på sin TV... vad kommer breddlänkarna ifrån? Plrk 27 december 2008 kl. 16.58 (CET)
Bredd länkarna har jag kodat själv ock du kan hitta koden i min monobook.js. //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 17.02 (CET)
Upp till 1600px bredd menar jag är vettigt att anpassa oss till. Blir det besvärligt med större upplösning kan man alltid dra ihop browserfönstret en aning. Jag som själv har stor skärm brukar sällan låta browsern täcka mer än ca 75% av skärmbredden. Angående att bestämma oss för att inte använda procent så tror jag inte att det går så bra att bara fatta ett beslut och sedan förvänta sig att särskilt många ska veta om det, men ändra för all del i de artiklar du stöter på. Det säger sig självt att lösningen du pekade på som exempel inte var så vidare bra. Njaelkies Lea (d) 27 december 2008 kl. 17.20 (CET)
Mallen

{{F1-regler}} i exemplet och flera liknade är ändrade till 300px sedan länge --Rosp 27 december 2008 kl. 17.33 (CET)

I sanning, bilden är från en revision 2006 - om några dagar är det 2009. Sertion, har du några exempel på mallar som fortfarande har bredden angiven i procentenheter? Plrk 27 december 2008 kl. 17.43 (CET)
Fast det ändrades för bara två veckor sedan, https://sv.rilpedia.org/w/index.php?title=Mall%3AF1-regler&diff=8100385&oldid=4264759. Njaelkies Lea (d) 27 december 2008 kl. 17.52 (CET)
Att jag använde F1-regler som exempel var för att jag hade ne färdig bild uppe på internet där man tydligt såg problemet. Det som fick mig att starta diskussionen var dessa redigeringar som skedde medan jag var borta. //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 17.55 (CET)
Pixlar som måttenhet bör undvikas i webbsammanhang annat än för beskrivning av rastergrafik (som av sin natur har dimensioner som bäst anges i pixlar). För att en viss bredd ska vara lämplig för en textruta måste en rimlig mängd text rymmas inom densamma.
På högupplösa skärmar (skärmar med fler pixlar per kvadratcentimeter) är en teckenstorlek angiven i punkter, millimeter eller annan fysisk enhet "större" i pixlar räknat än på lågupplösta skärmar. På fysiskt stora skärmar där användaren gärna sitter längre från skärmen är en större teckenstorlek att föredra, både räknat i fysiska enheter och i antal pixlar.
Wikipedias stilmallar använder sig klokt nog av fontstorlekar som är relativa i förhållande till den standardstorlek som användaren själv valt i sin webbläsare. Detta innebär att vi inte kan veta hur många pixlar en viss text tar upp, och rutor som ska innehålla text bör därför inte ha storleksangivelser i pixlar, utan i punkter (pt) eller procent.
Om det sedan ser konstigt ut i exempel som det ovannämnda beror väl det snarare på att förhållandet mellan textstorleken och webbläsarfönstrets bredd som visas är rätt ovanlig–och utan ovannämnda specialhack inte särskilt lämpad för läsning av artiklar på Wikipedia.
Så nej, jag håller inte med om att pixlar är att föredra. Och jag använder också min HDTV som bildskärm, men då med betydligt större text. —LX (diskussion, bidrag) 27 december 2008 kl. 18.45 (CET)
Pixlar som måttenhet på webben är fel i alla lägen utom när det gäller att anpassa till en existerande bild (som ju har en naturlig storlek i pixlar). En faktarutas storlek bör anges i "em" (dvs i förhållande till fontstorleken) eller möjligen procent (som då är andel av det omgivande blocket, vilket ju inte nödvändigtvis har med skärmens storlek att göra). --kaj@kth.se 27 december 2008 kl. 20.02 (CET)
Då är det ju inte just pixlar som jag förespråkar, utan mer att ändra från dagens "dynamisk efter fönstret" till "dynamisk efter text-storleken". Bara vi slipper procent.
Bara för intressets skull så kan jag informera att jag sitter vid en 26s datorskärm med en upplösning på 1920x1200 med standardinställningarna både i operativsystemet och webbläsaren. //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 20.26 (CET)
Ett vanligt problem när bildskärmsstorlekar diskuteras i webbsammanhang är att man förutsätter att folk använder sin bjässe till skärm till att titta på en sida i taget. Det är ändå så gott som omöjligt att läsa längre texter på en 28-tummare med bredbild, och jag tror inte att det är därför som folk skaffar såna skärmar. Jag vet i alla fall att varje gång jag använder en större skärm än 12 tum är det för att kunna ha flera fönster bredvid varandra (till exempel ett för att redigera en artikel och ett för att kolla källor). Svjv rapporteras inte fönsterstorlek, utan bara bildskärmsstorlek, av webbläsaren, vilket kan lura webbdesignern att göra sidor som förutsätter att fönstret täcker större delen av skärmen. Utmaningen idag är inte att anpassa sidor till stora skärmar (där kan ju användaren ändå lätt minska fönstret till vettiga proportioner), utan till små skärmar på mini-pc och mobiltelefoner. Om man tycker att en sida i Wikipedia ser konstig ut är det nog för att man har ett för stort fönster, helt enkelt. --Idrougge 28 december 2008 kl. 17.58 (CET)
Ja, det här med webbsidornas olika objekt och användarnas olika skärmar är sannerligen inte lätt. Jag håller med om att det kan se knasigt ut när faktarutorna blir väldigt smala i ett brett fönster. Det hela kompliceras ju dessutom av att samtidigt som allt fler besökare får större skärmar så ökar ju (precis som Idrougge indikerar) antalet användare med små skärmar i bärbara datorer, Iphoner, mobiltelefoner och andra bärbara apparater. Är det någon som har senaste kollen på vad W3C och användbarhetsexperter som Jakob Nielsen rekommenderar? Om jag inte minns fel så avrådde iallafall Nielsen tidigare från fasta mått, vilket trots allt talar för exempelvis procent (eller em?). Det vore bra om vi kom fram till en användbar lösning för faktarutorna är ju rätt bra. /Jalf17 29 december 2008 kl. 00.23 (CET)

Antal återstående dagar i dagartiklar

Se exempelvis 30 december - "30 december är den 364:e dagen på året i den gregorianska kalendern (365:e under skottår). Det återstår 1 dag av året.". Kanske inte så märkvärdig sak att ta upp - men jag tycker att det återstår mer än en dag den 30 december. Det återstår förvisso minst en hel dag men inte två hela dagar - men så länge datumet är den 30 december återstår alltid mer än en hel dag till årets slut... Ztaffanb 29 december 2008 kl. 11.12 (CET)

Om man räknar dagar i en kalender återstår väl endast en? --Idrougge 29 december 2008 kl. 21.10 (CET)
OK - jag insisterar inte på ändring (men vidhåller att det är en dag + lite till kvar av innevarande år under dagen den 30 december). Ztaffanb 30 december 2008 kl. 07.31 (CET)
Vad sägs om att ändra "då återstår 1 dag av året" till något i stil med "då återstår ytterligare 1 helt dygn av året"? /FredrikT 30 december 2008 kl. 09.13 (CET)

Någon som har behörighet att redigera WMSE:Wikimedia:Donera?

Tack vare artikeln i DN är det förhoppningsvis många som går in på Wikimedia:Donera. Skulle någon som har behörighet att redigera där kunna ändra syterprojekt ->systerprojekt, friviiligga->frivilliga, itne ->inte Wikiedpia ->Wikipedia tillfredsställeelsen->tillfredställelsen årsavgfiten->årsavgiften organsaititon->organisation proesskontakter->presskontakter, markandsföring->marknadsföring och afärsutveckling->affärsutveckling så att sidan ser lite seriösare ut? /Elinnea 29 december 2008 kl. 14.58 (CET)

Pictogram voting keep-green.svg Fixat! , men mer kontrolläsning behövs! M.M.S. 29 december 2008 kl. 15.53 (CET)
Tack! / Elinnea 29 december 2008 kl. 22.12 (CET)
Till läsarnas uppbyggelse föreslår jag att ordet "stiftelse" kommer med i "Donera"-texten på ett sådant sätt att det 1) framgår att det motsvarar det engelska "foundation" och 2) att sådana organisationer har diverse stränga juridiska villkor att uppfylla. Jag klarar inte att skriva det själv, men litar på att det förhoppningsvis bör gå att få in dom upplysningarna på mindre än rad i "Donera"-texten. Mvh / Mkh 29 december 2008 kl. 23.03 (CET)
Nja, Wikimedia Sverige (där den omtalade donerasidan finns) är ju en ideell förening och det är ju dit pengar donerat med hjälp av informationen på denna sida går. Om man däremot klickar sig vidare till Wikimedia Foundations donationssida finns informationen där. /Ainali 30 december 2008 kl. 00.12 (CET)

200 rekommenderade artiklar...

... och vinnaren är Anti-tobaksrörelsen i Nazityskland... Many more to go... Herr X (D) 30 december 2008 kl. 00.24 (CET)

Man ska alltid skriva en motivering till varför den rekommenderats på diskussionssidan, det saknar den där artikeln, alltså är den inte rekommenderad än. / Elinnea 30 december 2008 kl. 00.43 (CET)

Nyårstävling 2008

Var hälsade ärade wikipediakollegor! Jag tänkte bara snabbt göra lite reklam för veckans tävling, som nu går under namnet Nyårstävling 2008. Jag har samlat ihop ett antal artiklar som på något sätt har kopplingar till olika händelser som ägt rum under den gångna året. Tävlingen går ut på att utöka, och på andra sätt förbättra, dessa artiklar. Hoppas vi kan få ihop ett par deltagare till så att det blir någon tävling. Det var allt, och förresten; Gott nytt år! / Frisko (dis.) (bid.) 30 december 2008 kl. 16.40 (CET)

Nyårsstädning?

Inom Kategori:Kvalitetskontroll finns det några kategorier som mest verkar samla damm, dvs där ligger uppmärkta artiklar som ej åtgärdas och ofta inte ens är korrekt märkta än mindre ger någon hjälp till läsare. Se tex Kategori:Artiklar som behöver tillsyn från en expert, Kategori:Artiklar som bör utökas (vad är skillnaden mot substubbar där aktivitet sker?), Kategori:Interwikibegäran (de flesta bara ligger där, ev finns inga länkar att hitta) Kategori:Reklamartiklar (kunde inte dessa hellre klassas med relktrl där något sker inom viss tid) och den värsta Kategori:Städa (vad skiljer den från wikifieringsbehov, där saker åtgärdas?). Kunde det vara en grej att städa bort dessa dammsamlare, genom att åtgärda, ta bort mall eller överföra till kvalitetskategorier som bearbetas regelbundet, och sedan kanske stänga några av dessa kategorier? Skulle vi, som vi gjorde i augusti, ordna en nyårsstädning där vi väljer någon av de första dagarna på det nya året att med en gemensam insats betar av dessa markeringar som inte gör någon glad? Wanpe 28 december 2008 kl. 21.59 (CET)

Och varför inte radera saker som ände inte verkar bli åtgärdade, det kanske är det som behövs för att det ska bli en vettig artikel av det hela. /Grön ✉ 29 december 2008 kl. 11.21 (CET)
Nej, varför ska vi radera alla de kategorierna? De fyller en funktion. Kategorin artiklar som bör utökas är inte för substubbar, utan för viktiga artiklar för encyklopedin som är mer än en stubbe men ändå väldigt korta, se mallens diskussionssida Kategorin reklamartiklar skiljer sig från relevanskontroll, några artiklar som har taggats med mallen reklam kan vara uppenbart relevanta för Wikipedia, men är skrivna på ett väldigt reklamigt sätt. "städa" är inte samma sak som wikifiering. Interwikibegäran har redan tagits upp på SFFR. xenus 29 december 2008 kl. 11.30 (CET)
Angående artiklar som bör utökas så säger du att det är för viktiga artiklar för encyklopedin som behöver utökas, men samtidigt inte är stubbar. Då gäller det först att definiera viktiga artiklar. Visst, vi har våra basartiklar som varje språkversion bör ha. Men vad gör dem viktigare för det? Alla artiklar har en speciell målgrupp, och alla förtjänar att få så mycket information som möjligt. Det jag vill komma fram till att alla relevanta artiklar på Wikipedia är lika viktiga för encyklopedin, och då borde i princip alla artiklar kunna märkas med denna mall, i och med att det knappt finns någon artikel här som inte behöver utökas. /Frisko (dis.) (bid.) 29 december 2008 kl. 16.32 (CET)
Min tanke var inte primärt att ta bort kategorier, utan att få bort artiklar som är märkta och som inte blir åtgärdade och där märkningen inte tillför läsaren något. Och när skäl till att artiklar inte blir åtgärdade är att ingen bryr sig om/förstår syftet med kategorin, så bör också kategorin ifrågasättas. Hur många experter går regelbundet igenom Kategori:Artiklar som behöver tillsyn från en expert (Om nu verkligen en expert vill hjälpa till så är catscan på KK och FK artiklar tillhörande en viss överkategori effektivare). Wanpe 29 december 2008 kl. 16.57 (CET)
Xenus, därför att artiklarna går i stå när de är för dåligt skrivna. De märks upp, men ingen åtar sig att fixa till dem. De märks och sen händer inget på flera månader. Därför är det bättre att börja om på en ny kula och få till en bättre artikel. Samma sak kan också åstakommas genom att ta bort den svårhanterliga texten och göra en substubb av det. Allt för pedians utveckling! /Grön ✉ 29 december 2008 kl. 17.23 (CET)
Om man inte vill avskaffa (vissa av/alla) dessa märkningar, skulle kanske till exempel projekt wikifiering kunna adoptera till exempel städnings-kategorin? Eller annat projekt annan närliggande kategori... --ɐbuı1ɟ 29 december 2008 kl. 20.58 (CET)
Kan vara en mycket bra idé, kan nog vara mer framkomligt och bestående än en nyårsstädning.Wanpe 29 december 2008 kl. 21.59 (CET)

Jag förstår om någon tycker att jag är en alltför perifer figur för att yttra mig, och jag respekterar den invändningen, men ändå skulle jag vilja "lyfta frågan" och förorda att vi tar oss en funderare på vilka mallar som skulle göra sig bättre om de placerades på diskussionssidan istället. Det spelar, tycker jag, en särskilt stor roll för sådana blaffor som visar sig bli kvar vecka efter vecka, och ibland månad efter månad. --Degeröbo 29 december 2008 kl. 21.35 (CET)

I mycket stämmer din synpunkt med det som ligger bakom mitt inlägg. Vissa mallar som tex Faktakoll bör absolut ligga på artikelsidan, då de bär viktigt upplysning till läsaren. andra som interwikibegäran är av noll värde för läsaren och borde bort alternativt kunde läggas in på dikussionsidan. Och de som bara ger begränsat värde för läsaren men ändå bör ligga på artikelsidan som tex plagiat bör bara ligga där en kort tid. Wanpe 29 december 2008 kl. 21.59 (CET)
Just Kategori:Städa tycker jag är helt ohanterlig. Vad menas med städa egentligen? Ofta saknas dessutom motivering, så den som vill åtgärda har ingen aning om vad den som lade in mallen hade invändningar mot. Bättre då att ta bort kategorin och lägga in andra mallar (även om de blir flera). Den som då åtgärdat fluff tar sedan bort fluff-mallen, den som wikifierat tar bort den mallen o.s.v. tills artikeln är OK.Sjö 31 december 2008 kl. 12.30 (CET)

Behöver WP:ASOB uppdateras?

Nyligen skrev jag om att Steven Gerrard misstänks för misshandel i artkeln om densamme. Detta togs sedan bort för att det inte följer riktlinjerna i Rilpedia:Att skriva om brott. Det gör det ju inte, men då undrar jag om inte riktlinjerna behöver uppdateras? Det finns nog inte en enda sporttidning som inte här nämnt misstankarna som nu riktas mot fotbollsstjärnan och därför ser jag inte riktigt varför det inte bör nämnas. Herrn 31 december 2008 kl. 16.23 (CET)

Svenska lag säger ju att en person är oskyldig till att motsatsen bevisas, så det är ett ganska klurigt ämne, det bör ju nämnas att det finns misstankar, om det nu finns, men man ska göra det tydligt att det bara är misstankar och det inte finns någon direkt bevisning, så ja, en bör nog kollas över lite. //Sertion d|B 31 december 2008 kl. 16.32 (CET)
Wikipedia är inte slasklitteratur. /Grillo 31 december 2008 kl. 16.39 (CET)
Och vad vill du ha sagt med det? Bara för att man skriver att kändisar misstänks för brott betyder det inte att det blir slasklitteratur. Ta t.ex. Michael Jackson, han har så vitt jag vet aldrig dömts. Herrn 31 december 2008 kl. 16.55 (CET)
Det där är som att säga att Bosses bilfirma och Volvo båda förtjänar plats på Wikipedia eftersom båda är företag. Om det börjar krylla av kulturreferenser till Gerrards brottsmisstankar är det klart att det kan skrivas om. Fram till dess bör vi undvika att leka kristallkula. WP:BLP gäller som vanligt. /Grillo 31 december 2008 kl. 17.03 (CET)
Jag håller verkligen inte med. Gerrard kan mycket väl vara världens hetaste fotbollsstjärna just nu, precis som Michael Jackson var inom popmusiken en gång i tiden, så det är ingen Bosses bilfirma det handlar om. Och vi leker inte kristallkula, vi skriver om misstankar som riktas mot Gerrard, vi dömer alltså inte ut honom i förhand på något sätt. Herrn 31 december 2008 kl. 17.44 (CET)
Å ena sidan så är väl det där med "har lett till dom" lite väl hårt, vissa rättegångar är så uppmärksammade att de definitivt bör ingå i biografin (t.ex. O.J. Simpson eller Christer Petterson). Å andra sidan så räcker det inte med att en känd person blir anklagad för brott. Om Gerrard förklaras oskyldig i morgon, kommer det här verkligen vara relevant nog att ta upp i artikeln? Det är en balansakt, men det är bättre att skriva för lite än för mycket.
andejons 31 december 2008 kl. 18.48 (CET)
Tänk på att BLP förmodligen är en av Wikipedias allra viktigaste riktlinjer. Tänk efter väldigt noga innan ni skriver något i någon biografisk artikel som ens närmar sig till att bryta mot den. /Grillo 31 december 2008 kl. 23.17 (CET)
Rättegången påbörjas/hålls 23 januari om jag inte missminner mig... Jag tycker personligen att åtalet bör nämnas även om han frikänns, något som med relativt stor säkerhet kommer att hända. Jag har än så länge inte sett någon konkret anledning till varför det inte bör nämnas i artikeln, mer än att det med tiden kan komma att bli irrelevant, men det kan naturligtvis sägas om många detaljer i väldigt många biografiska artiklar. Exempel ur Selma Lagerlöf: När Selma var tio år gammal läste hon igenom hela Bibeln. Hennes far var då mycket sjuk och hon hade fått för sig att fadern skulle bli frisk om hon läste hela Bibeln. Brukar-du-fiska-argumentet undanbedes. Herrn 1 januari 2009 kl. 03.53 (CET)
WP:BLP och en:Seigenthaler_incident är anledningar till att det inte bör nämnas. /Grillo 1 januari 2009 kl. 04.30 (CET)
Vad har BLP med saken att göra? Det står ju klart och tydligt att stycket om brott är en sammanfattning av WP:ASOB. Vi har ett stort antal källor till att Gerrard misstänks för misshandel så jag förstår inte riktigt vilken fara som skulle föreligga om vi skriver om det. Seigenthaler-incidenten var olycklig, men tror du att det inte hade skett om Wikipedias riktlinjer sade emot sådant innehåll? Troll och klottrare tenderar att strunta i riktlinjerna. Herrn 1 januari 2009 kl. 17.18 (CET)

Resultat av Decembertävling

Tävlingen gick mycket över förväntan, men tyvärr nådde vi inte målet att få 0 artiklar under 10 000 bytes. Enligt mina beräkningar (List of Wikipedias by sample of articles har tyvärr inte uppddaterats) har vi kommit upp tre platser med 33,22 poäng, före tjeckiska, finska och ungerska Wikipedia. Vi fick 14 deltagare, med Nordelch som den flitigaste, som lyckades att förlänga 94 artiklar över 10 000 bytes-gränsen. Fortsätt gärna att förlänga basartiklar! M.M.S. 1 januari 2009 kl. 15.39 (CET)

Nya rön om grafiska problem

För ett tag sedan rapporterade IP att Internet Explorer ibland skapade stora vita ytor [6]. Genom lite (till en början omedvetet) experimenterande i Vara kommun har jag nu funnit att sådana kan dyka upp när man lägger in två radbrytningar direkt efter varandra, även om den ena finns i en mall. Vi borde därför se till att undvika dels dubbla radbrytningar rent allmänt, och dessutom se till att få alla radbrytningar som ligger och inkluderas i diverse mallar. Finns det någon möjlighet att få fram information om sådant ur databasdumpar?
andejons 1 januari 2009 kl. 15.48 (CET)

Stargaterensning

Wikipedia innehåller en mängd skräpartiklar om och relaterat till Stargate. De flesta skapade av samma person och dess marionetter... Vad sägs om att gå igenom Kategori:Stargate och rensa, det vill säga radera typ 90% av artiklarna? Alla som inte handlar om något som förekommer så pass så att det har beskrivits i annan media bör förmodligen bort. Inklusionskraven bör vara typ klingon. /Grillo 27 december 2008 kl. 17.35 (CET)

De artiklar som borde vara kvar är en för varje tv-serie, en för varje film, en lista över raser/faktioner/planeter, en lista över avsnitt, samt såklart artiklar för relevanta medarbetare (regissörer, skådespelare). Möjligtvis även egna artiklar för några nyckelkoncept, som de allra största faktionerna eller kanske stargatarna själva. Resten bör snabbraderas enligt WP:REL. Plrk 27 december 2008 kl. 17.41 (CET)
En rensning bland stargate-artiklarna behövs definitivt! /-nothingman- 27 december 2008 kl. 17.57 (CET)
Oh yes. Grön ✉ 27 december 2008 kl. 17.59 (CET)
Delete... Delete... Delete... Delete... //Маукие (Дискуссион) 27 december 2008 kl. 18.51 (CET)
Om vi vill att Wikipedia ska bli en seriös kunskapskälla, så kanske vi ska uttrycka oss lite seriösare än "ja, ja, radera, radera", annars är vi moraliskt och mentalt kvar på ruta noll. Det blir ett gatans parlament, där vem som helst (med er som föredöme!) kan starta hetskampanjer för att rensa bort vissa typer av material. --LA2 27 december 2008 kl. 19.22 (CET)
Istället kan man ju tycka att det är positivt att man frågar på Bybrunnen innan man börjar städa upp en hel kategori. Om vi vill att Wikipedia skall fortsätta vara en seriös kunskapskälla måste vi helt klart rensa ut Kategori:Stargate, men om man gör något sådant på eget bevåg (eller enbart med stöd från en liten IRC-cabal) blir det lätt bråk. Det är föredömligt av Grillo att ta upp saken på Bybrunnen, och det är hedervärt av nothingman, Grön, och Maukie att uttrycka sitt stöd. Plrk 27 december 2008 kl. 19.29 (CET)
Sen är det ju så att jag hade väntat mig synpunkter på hur det här ska göras, och då är väl egentligen bara Plrk:s inlägg direkt efter mitt konstruktivt... Ännu bättre hade det varit om nån insatt i Stargate hade uttalat sig om vad som bör vara kvar och vad som är fancruft. Det är ju inte så lätt att bedöma när folk som varit med i ett avsnitt behandlas likadant som folk som är med i hela serier. /Grillo 27 december 2008 kl. 19.49 (CET)

'ej HumtaH 'ej DechtaH 'Iw Plrk 27 december 2008 kl. 19.00 (CET)

Jag invänder inte mot upprensningen. Det jag invänder emot är det otrevliga tonläget: fetmarkeringen av ordet radera och 90% som målsättning, samt sättet som Maukie formulerade sitt stöd. Nästa gång är det någon som frågar "vad sägs om att rensa ut Centerpartiet?" Det går säkert att få med sig en mobb på ett sådant förslag också. Den här utrensningen kan säkert ha goda grunder, men då går de också att klä i goda ord. God fortsättning! --LA2 27 december 2008 kl. 19.58 (CET)
LA2 har rätt, om någon föreslår en utrensning av Centerpartiet så är jag på... fast jag tycker dom ska få vara kvar på wikipedia (ps, ironi, ps humor) Herr X (D) 27 december 2008 kl. 21.16 (CET)
Ett bra ställe att börja på kunde ju vara att se om motsvarande artikel finns på andra språk. Finns det inte ens på enwp är relevansen troligen högst tveksam. Men för en hel del av artiklarna kan nog infogning i översiktsartiklar vara den bästa lösningen, om någon orkar. Njaelkies Lea (d) 27 december 2008 kl. 22.20 (CET)

Vore inte det bättre om artiklarna om planeterna i Stargate var under Arter och allianser istället? Goauld 27 december 2008 kl. 22.28 (CET)

Jag håller med HerrX att Kategori:Stargate att dom skall få vara kvar på Wikipedia. Eftersom jag har jag har skapat och skrivit artklarna med mina egna ord så därför borde dom få vara kvar. Goauld 27 december 2008 kl. 22.41 (CET)
Kanske istället för att radera allt så att man skulle slå ihop flertalet artiklar till en, typ Raser i Stargate, Planeter i Stargate osv. (har aldrig sett serien så jag vet inte vad som vore relevant)? //Sertion d|B 27 december 2008 kl. 23.22 (CET)
En snabb titt på artikeln Stargate, som nog de flesta som är intresserade först vänder sig till, visar att den i dagsläget är drygt 9600 byte. Den är med andra ord halvlång. Förvisso ingen stub, men inte så lång att den inte skulle kunna rymma mer information, t.ex. information från några av artiklarna i Kategori:Stargate. Jag tycker med andra ord att vi börjar i galen ända här: först en bra grundartikel, och sedan bryta ut delar som blir för omfångsrika (à la Sveriges historia ur Sverige eller Monoteism ur artikeln Gud). Jag vet att det inte alltid behöver ske i den ordningen, men jag tror samtidigt att vi behöver fokusera mer på artikeln Stargate än på artikeln Cimmerianer.//Hannibal 27 december 2008 kl. 23.38 (CET)
Jag tycker att Sertions förslag mycket bättre än min eget förslag. Vore inte det bättre om det fanns en kategori bara för Raser i Stargate och en kategori bara för Planeter i Stargate??. Själv tycker jag att det är en utmärkt ide.//Goauld 28 december 2008 kl. 00.32 (CET)
Instoppad: Tror att du missförstod mig, jag menade inte en kategori, jag menar att alla raser i stargare ska vara en egen artikel. //Sertion d|B 28 december 2008 kl. 00.46 (CET)
Bara de mest kända Stargatefenomenen bör ha artikel (jag har aldrig sett något Stargate så jag vet inte vad som skall ha artikel mer än filmerna och TV-serierna). Skapa listor över planeter, organisationer och liknande. J 1982 27 december 2008 kl. 23.51 (CET)
En lösning för bevarande skulle väl vara att skapa sv.stargate.wikia.com och exportera Stargate-materialet inkl. historik dit och därefter skapa några sammanfattande/listande artiklar här som Plrk föreslår? Och därefter radera Kategori:Stargatestubbar och artiklar om perifera företeelser. I princip samma lösning som gjordes för Harry Potter. Det är ju bra om vi kan hjälpa till att bevara det arbete som lagts på materialet i en lämpligare hemvist. JT 27 december 2008 kl. 23.54 (CET)
Om nån Stargatefantast känner för att starta en sån så visst. Men vi är inte skyldiga att göra allt jobb åt potentiella stargatefantaster. /Grillo 27 december 2008 kl. 23.56 (CET)

Lägg Kategori:Planeter i Stargate under Arter och Allianser

Vore inte det bättre om artiklarna om planeterna i Stargate var under Arter och allianser istället? Goauld 27 december 2008 kl. 22.28 (CET)

Och dem artikelar som jag har skapat för exempel Breeders borde vara kvar eftersom de är skrivit med mina egna ord. Goauld 27 december 2008 kl. 22.28 (CET)

Att en artikel är skriven är inte detsamma som att den ska stanna kvar. Du kan exempelvis kolla WP:REL för lite inklusionskrav. Kort sagt ska helst någon annan form av media ha skrivit om just den här arten (inte om hela Stargate alltså) för att den ska vara med. Exempelvis har det skrivits massvis om klingoner i Star Trek. Ungefär i den klassen ska det vara. Alltså inte sånt som bara nämnts i ett enda avsnitt. /Grillo 27 december 2008 kl. 23.56 (CET)
Jag tycker att raserna och planeterna ska ha egna artiklar, det finns tillräckligt mycket information för att det ska vara motiverat. Att Wikipedia skapas i första hand av män (?) i åldren 20-40 (?) med intressen som inte alltid är representiva för den genomsnittliga populatinen är bara att acceptera. Med samma resonemang som ovan borde Sagan om ringen kategorierna rensas upp också. Vädligt många ser på SG, jag ser inget fel, om nu en eller ett par person(-er) har tagit sig tid att skriva som serien. Inget raderande alls tack Markus a 28 december 2008 kl. 17.07 (CET)
Sedan behöver artiklarna wikifieras, men det är en annan historia Markus a 28 december 2008 kl. 17.09 (CET)
De kan med fördel sammanfogas till samlingsartiklar. Och sen kan man ifrågosätta vad som krävs för en fiktiv plats att platsa - om en planet nämns i ett avsnitt av Stargate - ska den då ha en artikel, eller ens nämnas alls? --Bomkia 28 december 2008 kl. 18.04 (CET)
Det finns relevansriktlinjer för vad för slags fiktivt material som ska beskrivas och vad som ska beskrivas i egna artiklar. En del av Stargateartiklarna är så perifera att de inte ens länkas till från andra artiklar. Om det ska stå kvar tycker jag att alla korta artiklar ska slås ihop eller bakas in i en annan artikel. Informationen finns kvar, uppslagsorden kan vidarebefordra till relevant stycke i den längre artikeln, och om det nu skrivs 10 000 tecken om en viss ras eller rymdskepp i Stargate kan det stycket brytas ut till en egen artikel igen. --Idrougge 28 december 2008 kl. 18.07 (CET)
Vårt grundläggande inklusionskrav är verifierbarhet. Uppfyller dessa artiklar det kravet? Om inte, bör de raderas. /Grillo 28 december 2008 kl. 19.20 (CET)
Eller: infon är med största sannolikhet insamlad genom att titta på själva serien. Sånt funkar bra på en specialwiki, men inte på Wikipedia som inte tillåter egen forskning. Går det inte att referera till någon annan infokälla (exempelvis ett tryckt stargateuppslagsverk utgivet av skaparna av serien) går det inte att skriva om innehållet på Wikipedia. Detta var exakt samma fråga som när vi flyttade ut HP-materialet till HP-wikin. /Grillo 28 december 2008 kl. 19.23 (CET)

Vore inte det bättre om ni samlade allihop om Stargate och flytta den som ni gjorde med HP-materialet, kan ni inte göra det med det här också till en svensk wikin???--Goauld 28 december 2008 kl. 19.47 (CET)

Jo. Men det är inte "vi" (vilka är vi?) som ska göra det, utan det får lämpligen någon stargateintresserad göra. Du kanske? /Grillo 28 december 2008 kl. 19.51 (CET)

Jag förstår det, men jag vet inte hur man gör, kanske någon av er kan hjälpa mig med göra sidan. Så när den är klar så kommer all Stargate vara borta här ifrån, om ni någon av er hjälper mig. /Goauld 28 december 2008 kl. 20.23 (CET)

Kunde någon av er hjälpa mig, med den svenska wikin? /Goauld 28 december 2008 kl. 22.03 (CET)

Jag vet tyvärr inte hur man gör rent tekniskt, och jag antar att det delvis måste synkas med stargate.wikia.com. Varför inte fråga på deras forum? Det har bevisligen skapats språkversioner för cs, de, es, fr förut. JT 28 december 2008 kl. 22.48 (CET)
Det är bättre att infoga och skapa listor. Vad jag vet var Stargate en stor världssuccé. Hur blir vi mer "seriösa" genom att ta bort? Är det för att science fiction inte uppfattas som finkultur (det är som att vi skulle "rensa bort" Ingmar Bergman-filmer och skapa Ingmar Bergman-wiki). Jag vill inte ha en massa temawikis som splittrar oss och ger mindre bidragsgivare, bättre att informationen finns här eftersom många nog känner att de inte hinner/orkar/vill vara aktiva på massa olika sådana. J 1982 29 december 2008 kl. 00.20 (CET)
Det handlar inte om fin- eller fulkultur (jag är själv ett stort Star Trek-fan), det handlar om verifierbarhet. Att sidor ska gå att verifiera går över allt annat. Detta är fullständigt grundläggande och inte under diskussion. Att verifiera innebär att det går att hitta någon sorts extern källa som nämner något. Exempelvis finns det gott om referenser till klingoner i västkulturen, så pass att det till och med skapades en språkversion av Wikipedia på språket. Kort sagt bör det gå att hitta externa referenser till dessa raser och planeter, annars bör de inte inkluderas på Wikipedia. Jag brukar förresten hänga på memory-alpha (även om jag inte redigerar), och tycker inte det är "jobbigt" att surfa på mer än en wiki. Snarare tycker jag det är fullständigt nödvändigt, eftersom nivån av detalj som artiklarna där har aldrig skulle kunna uppnås på Wikipedia. Vår målgrupp är inte startrek/stargate-fans. /Grillo 29 december 2008 kl. 11.51 (CET)
Ännu mer nödvändigt att dela upp på fler wikier blir om man tittar på Wowwiki, som förutom att handla om Warcraftvärldens story handlar om speltips i World of Warcraft, och Lostpedia, som innehåller detaljanalyser av avsnitten. /Grillo 29 december 2008 kl. 11.56 (CET)
Det handlar inte ytterst om fin- respektive fulkultur (även om jag personligen skulle vilja hävda att Stargate var en medioker film följt av en serie än mediokrare TV-serier) utan om en rimlig detaljnivå. Jag tror att många wikipedianer skulle reagera på samma sätt som vi nu gör mot dessa mängder av Stargate- Harry Potter- och andra liknande artiklar krin fenomen med stor "fandom" ifall någon började skapa hundratals artiklar om varenda person eller plats i t ex Strindbergs eller Hemmingways böcker. /FredrikT 29 december 2008 kl. 12.13 (CET)
Du slår huvudet på spiken. Problemet är inte ämnesområdet, problemet är den mängd artiklar som skapas om varenda mindre detaljer i ett antal TV-serier/filmer (vilket blir snabbt blir väldigt mycket). Jag anser inte att en mindre planet i en TV-serie är relevant nog för en egen artikel, däremot kan den avhandlas på en sida som går igenom planeterna i TV-serien (på samma sätt som vi har samlingsartiklar om karaktärer i Harry Potter). --Bomkia 31 december 2008 kl. 03.14 (CET)
Precis. Det har bara aldrig hänt att någon börjat skapa artiklar om Klas Recke eller om Antonius Block en masse. Plrk 31 december 2008 kl. 12.16 (CET)

Förslag till Goauld: Börja med att lägga in interwikilänkar till de artiklar som finns på engelska Wikipedia. Även om varje språkversion har sina egna relevanskriterier så ger det en fingervisning om hur de ser på viktiga och mindre viktiga inslag i serien. Jag ser till exempel att enwiki har samlingsartiklar för många av de uppgifter som är separata artiklar här.
Om vi väljer samma indelning på svenska Wikipedia som på den engelska blir det lättare att skapa interwikilänkar. Men, att lägga ihop artiklar inom Stargate är inget jag har lust att ge mig på utan det är en uppgift för den som är intresserad av ämnet.Sjö 31 december 2008 kl. 13.16 (CET)

Min åsikt, såväl som andras här, är att artiklarna bör slås ihop och infogas i samlingsartiklar. Jag tvivlar på att något behöver raderas och det går garanterat att hitta externa källor för att verifiera faktainnehållet. Därför anser jag att de inte ska snabbraderas eller märkas med relevanskontroll, utan märkas med infoga och slå ihop mallar. Obelix 1 januari 2009 kl. 23.11 (CET)

Användaren tycks dock ignorera denna diskussion och har fortsatt att skapa ännu fler separata artiklar istället för att infoga dem i samlingsartiklar. / Elinnea 2 januari 2009 kl. 12.01 (CET)
Jag ignorerar inte denna diskussion, det är för att jag inte vet hur man samlar allt till en samlingsartikel. Om någon kunde berätta hur gör man en så lägger jag in allting där istället. / Goauld 2 januari 2009 kl. 16.26 (CET)
Ok, ledsen att jag missförstod, tolkade det som om du inte brydde dig. Gå till en artikel, t.ex Tobin (Stargate), kopiera texten där och klista in den samlingartikel, t.ex Lista över raser i Stargate. Lägg #REDIRECT[[Lista över raser i Stargate]] i artikeln Tobin (Stargate) och fortsätt sedan med de övriga på samma sätt. Ta inte med en massa petitessdetaljer och sådana som bara medverkat i något enstaka avsnitt. / Elinnea 2 januari 2009 kl. 17.00 (CET)
Här är en lista som de har gjort på engelska Wikipedia, gör något i den stilen: en:List of Stargate SG-1 characters. Vissa av raserna och de allra viktigaste karaktärerna kan nog vara berättigade en egen artikel, t.ex. Goa'uld som det har skrivits mycket om, men ta med en sammanfattning i listartiklarna också. Njaelkies Lea (d) 2 januari 2009 kl. 17.19 (CET)
Okej de gör inget man kan missförstod, okej jag ska lägga till #REDIRECT på Tobin (Stargate) och resten. / Goauld 2 januari 2009 kl. 17.22 (CET)
Jag tror du missförstod lite hur Njaelkies Lea menade. Kolla hur jag har gjort med Lista över raser i Stargate, Aschener, Tobin (Stargate). Sen behöver även listartikeln rensas. 42 raser av mänskligt ursprung är nog inte alla viktiga. Det finns enligt min mening ingen anledning att dumpa in allt från Races_and_cultures på stargate.wikia.com till Wikipedia utan nöj dig med de 15 viktigaste eller så. Stargate-projektet behöver också rensa i

{{Stargateproduktionerna}} och få ner listan över Arter och allianser till det viktigaste. Resten kan ersättas med en länk till listartikeln. Mvh, JT 2 januari 2009 kl. 21.07 (CET)

Wikipedia kritiseras av Rosemari på Kulturbloggen

I inlägget Varför jag aldrig kommer att skänka ett enda öre till Wikipedia kritserar signaturen Rosemari svenska Wikipedia, och hävdar att:

Wikipedia har inga ambitioner att vara objektivt eller heltäckande eller på något sätt vara ett uppslagsverk på Internet. Det har tydligt deklaretats från dem och om du söker på Wikipedias egna uppgifter om företaget ser du att det är så. Det är inget de döljer.

Det verkar som om inlägget bygger på ett antal stora missförstånd, att Wikipedia skulle vara ett företag t ex. Det vore kanske lämpligt att skriva ett svar på kritiken? Ulf Abrahamsson 29 december 2008 kl. 14.16 (CET)

Även upplagt på WP:Wikipedia i Media /Fluff 29 december 2008 kl. 14.20 (CET)
Min spontanta reaktion på hennes blogginlägg är: BU FUCKING HUUUU!!! Mycket fel var det också... portvakter? maila med wikipedia? wtf! Herr X (D) 29 december 2008 kl. 14.47 (CET)
Jag har skrivit ett svarsinlägg på hennes blogg, men hon måste tydligen godkänna det innan det blir synligt. /FredrikT 29 december 2008 kl. 14.59 (CET)

Wikipedia har inga ambitioner att vara objektivt eller heltäckande eller på något sätt vara ett uppslagsverk på Internet. Hur tänker hon nu? »поτωışτ(disk.|bidr.) 29 december 2008 kl. 15.03 (CET)

Jag tycker att Fredrik T skrev ett bra svar. Det kommer alltid finnas folk som blir sura över att de själva eller deras bloggar/företag/böcker/hobbyband/album inte får gratispublicitet på Wikipedia. Om man menar att Wikipedia inte är ett uppslagsverk av den orsaken, så antar jag att man även anser att alla andra uppslagsverk som inte heller har dessa uppslagsord inte är uppslagsverk... Har Rosemarie mailväxlat med dem också? Jag tror att det handlar om ett missförstånd vad ett uppslagsverk är för något. Angående frågan om Arvid Falk så har inte heller NE något sådant uppslagsord (åtminstone inte på nätet(, men slår man upp på Wikipedia så kommer man, helt korrekt, till artikeln om Röda rummet där faktan finns. / Elinnea 29 december 2008 kl. 15.18 (CET)
Den Arvid Falk bloggen syftar på är dock inte Strindbergs romanfigur utan en "debattportal" som drivs av bl a en Rosemari Södergren [7] - häpp! /FredrikT 29 december 2008 kl. 15.22 (CET)
Aha, jag slarvläste, klickade inte på länken, tog för givet att det handlade om romanfiguren... / Elinnea 29 december 2008 kl. 15.27 (CET)
arvidfalk.se ligger på 72:a plats på Twingly [8], så den verkar inte encyklopediskt relevant i nuläget. En annan kritik är att boken "Alla kan blogga : en handbok för dig som vill börja blogga" har raderats från Wikipedia, men jag hittar inte motsvarande sida tyvärr. Annan kritik gällde ju kulturbloggen som numera finns som artikel. Ulner 29 december 2008 kl. 18.59 (CET)
Kulturbloggen är världens 374 552 populäraste hemsida enligt alexa http://www.alexa.com/data/details/traffic_details/kulturbloggen.com känns inte riktigt som att vi bör ha artiklar om de 400 000 mest populära hemsidorna på internet. <ironi>Kanske räcker det om vi drar gränsen vid 100 000?</ironi> MiCkE 29 december 2008 kl. 20.41 (CET)
Jag har replikerat till Micke på WP:Wikipedia i Media samt på artikelns diskussionssida. Kanske är det bäst att fortsättningsvis försöka samla diskussionen om just artikelns vara eller icke vara på sistnämnda plats och här i stället fokusera på kritiken i hennes debattinlägg? /FredrikT 29 december 2008 kl. 20.54 (CET)

Alexa-ranking är inte något perfekt mätverktyg och kan mycket väl missa en populär svensk sajt, speciellt om den nyligen har blivit populär. Den under hösten 2008 lanserade Newsmill.se rankas fortfarande bara som 180.226 av Alexa, trots att den borde vara i klass med na.se (rank 40.460) eller corren.se (rank 68.125). Om fler installerar Alexa Toolbar (finns nu även för Firefox), så blir mätvärdena baserade på ett bredare statistiskt underlag. --LA2 30 december 2008 kl. 12.09 (CET)

Kulturbloggen har fått mothugg (och verkat - ur Rosemaris synvinkel - kontraproduktivt). se här: http://www.danielaberg.se/?p=2069 /FredrikT 30 december 2008 kl. 15.18 (CET)
Tack till er som varit artiga i bemötandet av Rosemari. Det är viktigt vid den här typen av kontakter; även om Rosemari inte verkar vara någon större auktoritet. /Yvwv [y'vov] 30 december 2008 kl. 15.43 (CET)

Igår trillade det in till wikimedia Sverige en donation på 1000 kronor, idag fyra till på sammanlagt 1000 kronor, betydligt fler och mer än vi är vana vid att se (donationer direkt till WMF vet vi ignet om). Säkerligen en effekt av DN artikeln - om det sedan var Joakims positiva eller Rosemaris negativa kan man bara spekulera om. Wanpe 30 december 2008 kl. 20.36 (CET)

Det har kommit in fler donationer i kronor, en på 1 000 kronor nyligen. Med den takt donationerna trillar in nu ska det bli spännande och borde vi nå målet på 6 000 000 dollar redan ”i år”. Kul! Det hade jag inte trott för någon vecka sedan. /Jalf17 31 december 2008 kl. 12.44 (CET)
Skilj alltså på donationerna som går till Wikimedia Sverige (och som används för diverse projekt för att främja Wikimediaprojekten i Sverige) och donationerna till Wikimedia Foundation i USA (som används för löner till tekniker och underhåll av servrar, utöver främjande av Wikimedia-projekten). Wikimedia Sverige har knappast något sexmiljonersmål, snarare sextusen... /Grillo 31 december 2008 kl. 23.40 (CET)
15 000 för att vara exakt, som synes i vår budget för 2008. /Ainali 1 januari 2009 kl. 01.37 (CET)

Jag och Rosemari har haft en mailväxling på OTRS och det är säkert den som hon refererar till i det stycket. Jag har svarat med hänvisning till sedvanliga riktlinjer och svarat på hennes kritik, men givetvis har jag inte hävdat att vi inte har ambitionen att inte vara ett uppslagsverk... utan det är hennes egen slutsats. Så, det här är ännu ett missförstånd av den vanliga typen "jag trodde att Wikipedia är platsen för allt världens vetande" och "men eftersom alla andra företag och webbplatser får vara med måste ju min sida få vara med....". När så inte är fallet och artiklarna raderas blir de förbannade och skriver till Wikipedia. Jag tycker inte att det är något att bry sig om och jag kan inte för mitt liv tycka att Kulturbloggen platsar på Wikipedia. Riggwelter 2 januari 2009 kl. 12.16 (CET)

Använd fler och bättre bilder!

Som har uppmärksammats tidigare kan bilder starkt höja läsarantalet för en artikel. Commons innehåller numera många fantastiska bilder och fotografier. Flera av dem är i absolut världsklass. Att inte använda sådana bilder i Wikipedia är skamligt! Jag skulle gärna vilja att alla bilder som fått pris, eller blivit "featured" på Commons får användning i någon artikel. För några veckor sedan gjorde jag en insats där jag gick igenom de flesta "featured" och "picture of the year"-bilder på Commons och lade till i relevanta artiklar här. Kolla in Featured pictures och se själv vad du kan bildsätta och försköna med! Mer om bilder:

  • Bilder kan förmedla mycket mer information på liten yta, än text kan göra, i väldigt många fall.
  • Bilder / illustrationer kan bidra till större neutralitet. Om man tex beskriver ett förlopp över tid, kan man i text välja ut enskilda datapunkter och ge intryck av att fenomenet har ökat / minskat när det i själva verket har gjort det motsatta. Om man däremot gör en bild, en graf, som visar hela utvecklingen blir det omöjligt att missrepresentera hela utvecklingen. Därför lade jag in en graf i artikeln Sveriges migrationshistoria.
  • Bilder kan avsevärt förbättra förståelsen av abstrakta eller teoretiska begrepp. Särskilt samhällsvetenskap skulle jag (som är samhällsvetare) vilja se illustrerat på ett bättre sätt. Ett favoritexempel på en mycket informativ illustration är den i World Values Survey.
  • För några försök att kreativt illustrera abstrakta samhällsvetenskapliga begrepp, se artiklarna Social norm och Kollektivt handlande.
  • Att lägga till bilder är ett snabbt och effektivt sätt att förbättra en artikel. Motsvarande engelsk artikel har mycket ofta fler och bättre bilder.
  • Var kreativa med bilder! Tänk efter: hur skulle jag kunna illustrera det här? Eller om ni ser en bra bild; till vilket ämne kan den här passa? Man måste inte avbilda fenomenet exakt, det går bra att bara visa en aspekt, en konsekvens eller del. Se till bara att inte misspresentera och att förklara i bildtexten.
  • Studier av tidningsläsare visar att det en läsare ser först i en artikel är bilden. Därefter kommer rubriken, därefter bildtexten (därefter ingressen).
  • Bra bildtexter är därför mycket viktigt om man vill göra riktigt bra artiklar. Riktigt högkvalitativa tidningar lägger ofta ner särskilt arbete på bildtexterna (två utmärkta exempel är de brittiska Economist (ekonomi) och Edge (datorspel)).
  • Bilderna och bildtexterna tjänar till att dra in läsaren till artikeln / texten. Därför kan bildtexter vara rätt plats för "kuriosa", intressanta anekdoter eller uppgifter som inte passar någon annanstans. På så sätt kan man även lösa "problemet" med kuriosa-avsnitt. Detta har jag delvis försökt göra i artikeln Svensk kultur.
  • Till vissa ämnen tycker jag gott man kan vara frikostig med bilder. Det kan vara ämnen som konst, eller där det finns särskilt spännande saker att bildsätta såsom mytologi, natur eller landskap. Om man använder sig av thumb-märkningen så optimerar MediaWiki sidan så att bara en liten bild laddas ner.
  • Bilder är olika bra. Välj bra bilder. Försök (när det går) att välja bilder som passar med varandra.

Koios 1 januari 2009 kl. 17.11 (CET)

En förteckning över artiklar utan bilder finns på Användare:Caesar/Artiklar utan bilder Thoasp 1 januari 2009 kl. 17.27 (CET)
Används ännu inte i svenska Wikipedia.
Handmålad av Svenboatbuilder.
De flesta bilder i Wikipedia är fotografier. Men jag vill slå ett slag för pedagogiska illustrationer och i synnerhet commons:Kategori:Illustrations with numbers. Se till exempel artiklarna Skördetröska eller Rullstensås och försök förklara samma sak enbart med ord. --LA2 1 januari 2009 kl. 17.32 (CET)
Vad sägs om att lägga in bilder i "årsartiklarna" som teknikåret 1992 osv? //Sertion d|B 1 januari 2009 kl. 17.35 (CET)
Några har bilder, t.ex. konståret 1862. --LA2 1 januari 2009 kl. 17.47 (CET)
Jag har systematiskt lagt in bilder i alla de cirka 40 konstårsartiklar som jag har uppdaterat med information. Arbetet fortgår och hjälp är självklart önskvärt! Jag har dock inte lagt in någon värdering av de tavlor som är i årtalsartiklarna och de skall inte allid ses som representativa för konstströmningar etc. under just det året (även om jag självklart har försökt att finna igen de mest välkända verken/verk av de mer betydelsefulla konstnärerna). Tyvärr har ju inte alltid commons tillräckligt med bilder för att kunna göra det. Jopparn 1 januari 2009 kl. 18.17 (CET)
Bra att veta. Bildsatte ett 20-tal artiklar på E. Men en hel del i den listan hade redan bilder. Skulle man inte ganska enkelt kunna skapa ett verktyg som kollade om översättningarna till artikel X har N bilder i någon/några artiklar? Finns det redan? Koios 1 januari 2009 kl. 18.47 (CET)
Menar du FIST? Jag håller helt med dig, men jag märker att man helst vill ha menlösa bilder på wikipedia. /Pieter Kuiper 1 januari 2009 kl. 18.57 (CET)

{{kb}} Vem är "man" i det fallet? Och varför skulle någon helst vilja ha menlösa bilder? --  boivie  ✎ 2 januari 2009 kl. 05.57 (CET)

Jag har försökt lägga in illustrationer av duktiga tecknare, i Toyota Prius, i FRA-lagen och i Flygbombningar av Gaza. I stället blev det en menlös bild på en till bil, och FRA:s vapensköld högst upp som gör att artikeln ser ut som myndighetsinformation. /Pieter Kuiper 2 januari 2009 kl. 10.30 (CET)
Hur i hela friden kan du tycka att det är lämpligt att infoga en satirisk teckning i en artikel om en föreslagen lagförändring? Nog för att jag är helt emot FRA-lagen men att Wikipedia skulle ha en satirisk teckning i artikeln känns väldigt oseriöst. »поτωışτ(disk.|bidr.) 2 januari 2009 kl. 10.37 (CET)
Angåend Prius-teckningen så är den ganska informativ, men ger ändå ett lite oseriöst intryck. Och vad gäller nidteckningen mot FRA-lagen och teckningen om flygbombningarna så är de väldigt politiska. Att ha dem högst upp i artikeln ger intrycket att Wikipedia är emot FRA-lagen och emot flygbombningarna. Förmodligen är de flesta av Wikipedias skribenter emot FRA-lagen och flygbombningarna, men Wikipedia ska ändå vara neutral. Däremot kan sådana teckningar passa lite längre ner i artikeln under avsnitt om kritik eller liknande. --  boivie  ✎ 2 januari 2009 kl. 10.47 (CET)
Nu är det väl inte främst användning av bilder i artiklar som redan innehåller bilder som skulle diskuteras (rekommenderar commonslänkmallar) utan användning av bilder i artiklar som hittills saknar dem. Caesars lista borde uppdateras enligt den senaste databasdumpen, sedan hade man kunnat gå igenom den uppifrån och ner. Ännu bättre om den kunnat sorteras efter kategori. /Grillo 2 januari 2009 kl. 12.08 (CET)
FIST är ett oslagbart verktyg för den typen av arbete. Du kan söka artiklar på flera sätt (bland annat per kategori, och hur många bilder artiklarna redan har) och du kan välja på att få förslag på bilder från Commons, iw-länkade artiklar och Flickr. --  boivie  ✎ 2 januari 2009 kl. 12.37 (CET)

Omarbetning av stubbmallen

Borde man inte skriva in en motivering när man lägger in en stubbmall? Det tycker i alla fall jag man borde göra för att hjälpa dem som ska utöka den. Därför har jag designat fram en ny stubbmall, säg vad ni tycker om den!

Wiki letter w.svg
 Denna artikel anses vara kort
Den bör utökas med mer information. Hjälp gärna till med att utöka den.
Ingen motivering har angivits.

M.M.S. 31 december 2008 kl. 16.33 (CET)

Själv så tycker jag om den, men det finns ju flera motståndare mor stubbmärkning, så gör dig beredd på en uppförsbacke med motvind, men jag röstar i alla fall för! //Sertion d|B 31 december 2008 kl. 16.35 (CET)
Herregud nej. Vi har i många år jobbat för att göra stubmallarna mer och mer diskreta och här kommer ett förslag för att göra dem större än vad de någonsin varit förr? /Grillo 31 december 2008 kl. 16.39 (CET)
Även jag har ett förslag till omarbetning. Vad sägs om att göra varje stubmall såhär kort: (jag skriver ut hela koden) [[Kategori:Stubkategori]]. Jag tycker det fyller samma funktion som nu. Att få reda på att man kan utöka stubartiklar är rätt lätt änddå. /Grön ✉ 31 december 2008 kl. 16.44 (CET)
Jo, mitt förslag har ett tag nu varit att ta bort mallarna helt och byta namn på kategorierna till "Korta artiklar om x" eller "bara påbörjade artiklar om x". Det sistnämnda är tyvärr lite klumpigt och det förstnämnda är lite missvisande, så bättre förslag tas tacksamt emot. Att en artikel är en stub är förresten så pass uppenbart att en motivering bara behövs i undantagsfall. I de fallen ska de, som motiveringar i allmänhet, ligga på diskussionssidan. Artikelns innehåll ska inte diskuteras i artikeln. Även detta är något vi under många år hållit heligt men som det nuförtiden av någon anledning börjat tummas på. /Grillo 31 december 2008 kl. 16.51 (CET)
Åh, det låter som ett bra förslag. Att överlag avskaffa alla wiki-uttryck till förmån för mer lättförståeliga uttryck är något som jag tror skulle behövas. Att döpa om stubbarna till korta artiklar är ett bra steg i rätt riktning. Jag tycker det är lite synd att avskaffa stubbmallarna, de fungerade bra som utfyllnad i korta artiklar, och hade ju fina bilder, men måste ändå säga att jag håller med Grön och Grillo. //moralist 31 december 2008 kl. 17.04 (CET)
'Nej! Ja till omdöpning av "stub", men nej, nej, nej, till omdöpning till "korta artiklar". "Korta artiklar" är redan en kvalitetsnivå, se WP:KGT bland annat. "Mycket korta artiklar" kanske? Calandrella 31 december 2008 kl. 17.50 (CET)
Jag är positiv till mallförslaget. Däremot tycker jag att det fortfarande kan kallas för stubbe (förutom i mallen då). Tänk på att wikiuttrycket används vad jag vet på många (alla?) språkversioner och blir därför inget nytt för wikifolk. Obelix 31 december 2008 kl. 17.58 (CET)
Jag är ganska ny till wikisystemet och att redigera wikiartiklar, och jag fattade inte riktigt vad dessa "stubbar" var fören jag väl satt mig in lite i systemet, vilket kanske säger lite om hur förvirrade det är (det var först när jag såg en stubbe bredvid en stubbmall på enwiki som jag förstod). Men det kan ha med att göra att jag är lite trög. //Sertion d|B 31 december 2008 kl. 18.27 (CET)
Håller med Grillo. Sofokles 31 december 2008 kl. 18.32 (CET)
Jag tycker det är bra att en läsare (och en stubbskapare) direkt kan se i stubartikeln att Wikipedia har högre ambitioner än så här. Dessutom tycker jag att det är utmärkt att man ska motivera stubbmärkningar. Det finns uppslagsord där även en kort text ger god hjälp och där det bara blir krystat att förlänga. Räkna inte bytes utan mening. Ge en ledtråd till vad som fattas. /Rolf B 1 januari 2009 kl. 03.01 (CET)
Motivering av submall? Motiveringen borde ju alltid vara: "kort". Nej, gör då hellre som Grön och ta bort dem helt. --Petter 1 januari 2009 kl. 11.32 (CET)
Ska man byta namn bör man absolut inte välja "korta", en benämning som redan används inom kvalitetsarbetet. Det har tagit fram till nu att få ordning efter förra bytet där "bra" plötsligt fick en ny betydelse, så att sätta igång igen nu och byta betydelse av "korta" är väldigt olämpligt. Då är "bara påbörjade" oerhört mycket bättre, förutom att benämningen inte redan är upptagen säger det så mycket mer, eftersom inte alla korta artiklar är stubbar och inte alla stubbar är korta. Att en artikel är kort behöver man ju inte påpeka för läsaren, de kan de flesta se själva, däremot att en artikel bara påbörjats och att viktiga element saknas, det är det stubmallen är till för. Instämmer med RolfB att det vore bra om man talade om vad det är som saknas, gärna på diskussionssidan. Stubbmallarna bör inte tas bort helt eftersom de är en viktig del i kvalitetsarbetet, de togs ju bort på prov för en tid sedan, men det funkade inte och återställdes därför. Jag har föreslagit att man kan skapa en stilmall, på så sätt kan enkelt de som inte vill se stubbmallar i artiklarna kan lägga in något (kan någon skapa något sådant?) i sina personliga stilmallar och de som vill se dem kan fortsätta att göra det? Jag tycker att det vore den allra enklaste lösningen på detta problem. / Elinnea 1 januari 2009 kl. 12.12 (CET)
Jag måste säga att jag stödjer Elinneas förslag här ovan. Men annars tycker jag det funkar bra som vi har det idag, men att ta "bara påbörjade" skulle vara det bästa. Svanen93 1 januari 2009 kl. 17.13 (CET)
Problemet är inte att jag ser stubmallaran utan att läsarna får en massa julgranar som de inte förstår serverade till sig. Kvalitetsarbetet är väl för den delen inte hjälpt av just mallarna utan av de kategorier som mallarna använder sig av? Grön ✉ 3 januari 2009 kl. 13.31 (CET)

Vädjan om en bättre Mall:Landsfakta

{{landsfakta}} är dålig på många sätt, bland annat döljs inte variabler som inte har någon information i sig, vilket gör att nationssidor som Kungadömet Ungern ser hemska ut. Skulle någon vänlig själ vilja fixa till detta? Dessutom skulle den estetiskt med fördel kunna anpassas lite mer som den engelska varianten (se en:Template:Infobox_Country/sandbox som exempel) där nationstexten inte är utanför själva tabellen, samt att texten är lite mindre. Den svenska varianten ser inget vidare ut i jämförelse. »поτωışτ(disk.|bidr.) 1 januari 2009 kl. 17.25 (CET)

Jag tycker att åtminstonde bara variabler med text ska synas och att dem som är utan inte borde kunna ses. Det tror jag i varje fall är lösningen . Tyvärr vet inte jag hur jag skulle kunna fixa det. Någon annan som vet eller känner för att göra någonting åt det? Svanen93 1 januari 2009 kl. 17.54 (CET)
Om det inte framgick så är det exakt vad jag också tycker :) jobbet består väl i att tabellraderna måste flyttas in i variabel-platsen (med tre {{{) för jag tror det är något i stil med detta visas om variabeln finns (inte säker på detta och det är därför jag inte gör det), men i så fall skulle det behöva bli något i stil med html-kod för flagga »поτωışτ(disk.|bidr.) 1 januari 2009 kl. 17.57 (CET)
Den ser bättre ut nu, men jag hinner inte fixa mer nu. --Petter 1 januari 2009 kl. 18.26 (CET)
Allt jobb är uppskattat! Dock funderar jag på om det kanske inte är bättre att bara kopiera hit hela mallen från ENWP och ersätta variabelnamnen. »поτωışτ(disk.|bidr.) 2 januari 2009 kl. 10.39 (CET)
Instämmer, de har arbetat betydligt mer med sina mallar så jag tror det är något vi skulle tjäna på. //NatoX 2 januari 2009 kl. 10.43 (CET)
Det är så jag brukar göra med astronomimallarna och det fungerar mycket bra. Att uppfinna hjulet flera gånger borde vi försöka undvika och istället låta de stora Wikipediorna stå för det avancerade utvecklingsarbetet så att vi kan fokusera på annat. Dock har jag för mig att det gjordes ett försök till detta gällande landsfakta förut men att några användare höjde rösten mot detta (textstorleken?) varpå skaparen tappade lusten och den aldrig blev införd. Men tiden kanske är mer mogen nu. Njaelkies Lea (d) 2 januari 2009 kl. 11.50 (CET)
Enda nackdelen jag kan se är att ENWP's mallar kan vara väldigt stora och komplexa, vilket nog kan vara rätt skrämmande för gemene man, detta ställer högre krav på en bra dokumentation för mallarna. Standaren på malldokumentationen på SVWP är förövrigt generellt anskrämlig.--Magnus242 2 januari 2009 kl. 23.58 (CET)

Sökresultat som externa länkar eller källor

Ibland har jag sett länkar till Googlesökningar användas som externa länkar och/eller källhänvisningar. Jag tycker att det är lite märkligt, eftersom sökresultat inte är särskilt stabila över tid (som Rilpedia:Externa länkar#Typer av länkar som generellt bör undvikas uttrycker det: "Länkar till sidor där innehållet ständigt förändras så att man inte kommer direkt till det material som gör sidan relevant som extern länk.") Speciellt konstigt blir det som källhänvisning, eftersom Google inte är källkritiskt – det är ju inte ens säkert att de resultat man får upp innehåller informationen som står i artikeln och ska källbeläggas. Visst kan man väl hävda att det är i samklang med Wikipedias "gör det själv-anda" att låta läsarna göra en del av källinsamlingen, men en Google-länk i en artikel underlättar inte mycket jämfört med att inte länka alls. Vad tycker ni? //Essin 2 januari 2009 kl. 17.41 (CET)

Jag instämmer till fullo. Calandrella 2 januari 2009 kl. 17.47 (CET)
Ja det är märkligt. Emm bör sådana länkar tas bort. Visserligen kan det vara värt att kolla om det finns någon relevant träff och istället länka om till den, men sökmotorlänken kan tas bort. /Ainali 2 januari 2009 kl. 18.07 (CET)

Google-länkar som källa är självklart inte okej. Det vore bra om någon som scannade databaser och sådant där roligt kunde göra en någorlunda regelbunden rapport som kunde leta upp:

  • google-länkar överallt i artikeln
  • externa wikipedia-länkar i ref-taggar
  • externa wikipedia-länkar under rubrikerna "Källor", "Källhänvisningar" eller "Referenser"
  • externa länkar som innehåller "blog", "blogg", "wordpress" etc i ref-taggar (dessa är inte alltid utav ondo men är ofta det)

Plrk 3 januari 2009 kl. 15.29 (CET)

Sidor som länkar till google kan man hitta via MediaWikis API, t.ex.: *.google.se och *.google.com. Det går även att använda Special:Länksökning som ger ett mer användarvänligt gränssnitt, men då kan man inte begränsa sökningarna till artikelnamnrymden. /EnDumEn ✍ 3 januari 2009 kl. 16.00 (CET)
Härligt! Jag har redan börjat rensa bort google-sökningar. Plrk 3 januari 2009 kl. 16.15 (CET)

Tävling vecka 2

På måndag startar en ny tävling, med geografi som tema! Alla artiklar som på något sätt kan kopplas till geografi är med i tävlingen. Skynda att anmäla er! //Маукие (Дискуссион) 3 januari 2009 kl. 14.32 (CET)

Kan någon fixa utseendet på beskrivning av noter?

Jag lade in anvisningar om hur man gör noter i två spalter på Rilpedia:Källhänvisningar, men fick det inte att se riktigt snyggt ut. Högra spalten hamnade en rad ovanom den vänstra. Är det någon som kan fixa det? --Salisbury 3 januari 2009 kl. 22.38 (CET)

Pictogram voting keep-green.svg Fixat! MiCkE 3 januari 2009 kl. 23.19 (CET)
Noter i två spalter har diskuterats förr och vi har kommit överens om att undvika det, och helt och hållet köra med standardiserade referenslistor. Detta för maximal kompatibilitet. WP:KISS /Grillo 4 januari 2009 kl. 22.09 (CET)
Med andra ord borde Salisburys anvisningar i Rilpedia:Källhänvisningar tas bort, korrekt? Plrk 4 januari 2009 kl. 22.20 (CET)
Om vi inte vill ta upp frågan på nytt så får nog det anses vara rådande konsensus. Njaelkies Lea (d) 4 januari 2009 kl. 22.24 (CET)

Bildstorlek

Jag upplever att det är vanligt att bilder sätts till en fast bredd istället för att bara använda thumb så de sätts enligt användarens inställningar. Jag antar att detta görs för att den som lägger in bilden tycker den blir för liten om standardbredd används. Personligen har jag ställt in 250px. Vad sägs om att öka standardinställningen på bildbredden till kanske 250px (är 180px idag vad jag kan utläsa) så vi slipper att många lägger in tvingande storlekar och där med försätter egna inställningar ur funktion?--Kruosio 19 december 2008 kl. 15.24 (CET)

Jag skulle mycket gärna se att standardinställningen ökas till 250px. Jag kör på standardinställningen därför att jag vill veta hur vanliga läsare ser artiklarna och inte de förhållandevis få som läser inloggat. Med nuvarande standard blir det oftast hopplöst litet, därför sätter jag vanligen ca 250px som fast storlek istället. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.02 (CET)

Jag brukar ta bort sådana specifieringar on sight. Plrk 19 december 2008 kl. 16.23 (CET)

Vad kör du på för storlek? Standard eller större? Jag brukar inte lägga till dem "on sight", däremot om jag ändå har något att redigera. Jag anser det vara betydligt viktigare att alla oinloggade får en vettig storlek än att de erfarna medlemmar som har hittat storleksinställningen ska få det exakt som de önskar. Grundproblemet är ju dock att standard är för liten, om denna ökades skulle man bara behöva sätta en fast storlek när det finns särskilda skäl. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.30 (CET)
Jag kör personligen på max (300px), men min upplösning är ju också 1680*1050... Jag anser att det viktigaste är att det finns en enhetlig standard, lämpligtvis regleras den genom mjukvaran - alternativet är att springa runt och manuellt specifiera alla bilder. Problemet med att hitta en "vettig storlek" är att det är väldigt stor skillnad mellan 800*600 och 1600*1200. Att höja standard från 180px till säg 250px skulle nog, som Kruosio säger, låta oss slippa en massa sånt här. Plrk 19 december 2008 kl. 16.38 (CET)
Håller helt med Njaelkies Lea. /Rolf B 19 december 2008 kl. 16.33 (CET)
Jag gör som Plrk och rensar regelbundet bort storleksstyrningen (om det inte är väldigt många bilder). Eftersom man inte vet vilken upplösning andra läsare använder vet man ändå inte hur det kommer att se ut. Själv har jag ställt in 350 px för att jag vill kunna se bilderna någorlunda ordentligt, och det är klart störande när de då ändå förminskas av storleksstyrningen. Jag instämmer absolut i att standardstorleken borde ökas. Vi hade en diskussion om det här ganska nyligen, men jag vet inte riktigt vad som hände med den. /dcastor 19 december 2008 kl. 16.36 (CET)
Jag minns också denna diskussion! Plrk 19 december 2008 kl. 16.38 (CET)
Diskussionen ligger på Rilpedia:Bildfrågor#Standardstorlek på minibild (thumbnail). /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 16.45 (CET)
Ja, vi diskuterade det tidigare, dock blev det visst ingen verkstad av det. Nej, vi vet inte vilken upplösning en specifik läsare har dcastor, men vi vet att det sannolikt inte är en upplösning som får bilder i 180px att se vettiga ut. Samtidigt fungerar det bra att läsa artiklar i en upplösning så låg som 800*600 med bilder på 250px. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 16.54 (CET)
Japp, det var nyligen en diskussion kring det här, dock verkade det krångligt att ändra. Jag stödjer dock förslaget på 250px. Det tror jag är lagom, passar min skärm på 1024*768. //moralist 19 december 2008 kl. 16.55 (CET)

Jag tror att jag vet hur det ändras, man ställer dels in de olika valmöjligheterna i $wgThumbLimits och därefter vilken av dessa som ska vara standard i $wgDefaultUserOptions. Fast det är ju förstås inget som bara går att ändra av oss dödliga. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 17.19 (CET)

Är vi tillräckligt överens för att lägga upp en bugzilla-begäran om detta? Plrk 19 december 2008 kl. 17.34 (CET)
Ja, begär. /Ainali 19 december 2008 kl. 17.38 (CET)
Det enda frågetecknet jag kan känna är om detta möjligen kommer påverka serverkapaciteten i någon nämnvärd omfattning? Men å andra sidan leder små bilder till att folk kommer behöva klicka upp dem istället vilket drar kapacitet även det. Troligen säger hur som helst teknikerna ifrån om det skulle vara något problem. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 18.01 (CET)
Utvecklarna har vid flera tillfällen uttryckligen sagt att serverkapacitet inte är någonting vi skall fundera på, det kan vi lämna i deras händer. jag postar en bugzillarequest imorgon om ingen annan hinner före. Plrk 19 december 2008 kl. 18.16 (CET)
Jo, jag är medveten om det. Om vi nu ändå ska ändra detta, skulle vi kanske även kunna plocka bort någon av de minsta storlekarna och lägga till t.ex. 350 eller 400px som valmöjlighet? Skärmarna har ju vuxit en hel del sedan dessa val skapades. Njaelkies Lea (d) 19 december 2008 kl. 18.26 (CET)

En ändring som är mycket mer angelägen än detta med att ändra [[:Bild: till [[:File: . Problemet är att ingen verkar veta vem det är som genomför sådana ändringar. /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 17.00 (CET)

Varför är det mer angeläget? Det spelar väl ingen direkt roll, då både Bild: och Image: fungerar även fortsättningsvis? Det är för övrigt utvecklarna av mjukvaran som bestämmer... Plrk 19 december 2008 kl. 17.11 (CET)
Bild och Fil avhandlas i tråden "Bild = Fil" ovan. Låt oss inte tappa huvudspåret (Bildstorlek) i denna tråd. /Rolf B 19 december 2008 kl. 17.31 (CET)

I databasdumpen av 20 november finns 96.351 förekomster av "thumb", därav 47.545 (nästan exakt hälften) som också anger en bredd i "px". De här breddvärdena är vanligast: 250px (12419 förekomster), 200px (10573), 300px (7724), 150px (2449), 220px (1671), 100px (1308), 240px (1204), 350px (1065), 400px (1040), 180px (736), 260px (693), 280px (669), 105px (576), 230px (387), 120px (359). Om nu 180px är default, varför vill man då sätta 150px? Att man kan vilja sätta 100px kan jag förstå, t.ex. för stadsvapen. Om defaultet ändras till 250px så borde alla angivelser mellan 200px och 300px kunna tas bort. Det är över 30.000 förekomster av de 47.545 som finns. --LA2 19 december 2008 kl. 18.22 (CET)

Jag är en av dem som (i brist på vett?) angett fasta bredder av både större och mindre storlek än standard, ofta för att de ska passa ihop med faktarutor o. dyl. En anledning till att man vill ha den mindre än standard är att ibland har bilden ett annorlunda höjd-breddförhållande, så den kan bli för stor (hög) jämfört med övriga bilder, vilket ger ett hafsigt intryck. Vivo disk.↔ 19 december 2008 kl. 23.23 (CET)
Ja, bilder i faktarutor är ett problem, och olika faktarutor och mallar har olika syntax om hur man ska lägga in bilden. Annars finns det direktivet "upright", så att bilder i porträttformat inte får för stor yta. Man kan ge en parameter, men default blir "upright=0.7". /Pieter Kuiper 19 december 2008 kl. 23.33 (CET)
Vi bör inte automatiskt ändra alla inställda bildbredder; ibland vill man ha mindre bilder för att få plats, ibland vill man ha en fast storlek för att kunna använda imagemaps. I de flesta fallen bör dock inte parametern anges.
andejons 20 december 2008 kl. 01.33 (CET)
Jag är mest skeptisk till när man sätter fast bildbredd på bilder som är mest för att dekorera artikeln. Till exempel i artikeln båt där bilderna var satta till 250px. Denna typ tycker jag man kan ta bort "on sight"--Kruosio 20 december 2008 kl. 12.43 (CET)

Har du lagt upp en Bugzilla plrk? :) Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 10.59 (CET)

Nu har jag det Plrk 21 december 2008 kl. 12.12 (CET)
Bra det, då är det bara att hoppas på att någon förbarmar sig över oss. Rösta gärna på buggen de som kan och vill. Njaelkies Lea (d) 21 december 2008 kl. 14.40 (CET)

Olika storlek på bilder

Jag har lite tyckt det varit dumt att ha inställningen (attityden) att individuella storlekar på bilder skall tas bort, eftersom man just kan vilka lyfta fram vissa bilder i förhållande till andra. Dock är det förstås inte särskilt lyckat egentligen med statisk bildstorlek, så jag tänkte nyligen ta upp här ifall det inte vore en idé att kunna ange olika relativa bildstorlekar, som t ex 1,5 ggr standard, 2 ggr standard, hälften av standard, et c. Innan jag hann skriva något upptäckte jag i en artikel på tyska Wikipedia (Qualia) en bildvariabel som faktiskt verkar göra just detta; upright=1.5, vilket alltså i sammanhanget [[Bild:Buntstifte 01 KMJ.jpg|thumb|upright=1.5|bildtext]] som jag förstår det visar bilden på färgpennorna 1.5 gånger så stor. Stämmer det? Är variabeln på något sätt problematisk att använda? Annars vill jag passa på att sprida detta som tips. --ɐbuı1ɟ 23 december 2008 kl. 00.55 (CET)

Det har tidigar ofta sagts (bland annat av mig) att relativ bildstorlek förmodligen inte fungerar eftersom använda bildstorlekar lagras i serverutrymmet för att man inte varje gång skall behöva hämta den stora bilden för nedskalning. Det här förefaller dock fungera. Jag testade i sandlådan: här. /dcastor 23 december 2008 kl. 01.23 (CET)
Parametern är tänkt för porträtt, bilder på höghus osv, med värden som är mindre än 1. Om man använder detta för att göra bilder större, ger det problem hos användare som har valt 300px som standardinställning. /Pieter Kuiper 23 december 2008 kl. 01.30 (CET)
Vilka problem då? Jag har 300 som standardinställning och ser inga problem (testade till och med med IE för säkerhets skull...) /dcastor 23 december 2008 kl. 08.53 (CET)
Jag tycker också det hela verkar fungera ändå. Det kanske blir något mer jobb för servrarna, jag vet inte, men hade man velat undvika det hade själva bilden kunnat "stretchas" istället för att cachas om. Så går det väl förmodligen inte till. --ɐbuı1ɟ 5 januari 2009 kl. 12.56 (CET)
Om man med inställningen 300px får en sida med bilder på två gånger standardstorlek blir det 600px. Med större multiplikationsfatorer blir det ännu värre, se ett extremt exempel. /Pieter Kuiper 5 januari 2009 kl. 13.10 (CET)
Inte ens det "extrema" exemplet förorsakar några problem ens på min lågupplösta skärm – jag behöver inte ens scrolla för att se den. Om det är så att det här systemet finge spridning och man tycker att bilder blir för stora med standardinställningen 300 så går det ju lätt att minska den. /dcastor 5 januari 2009 kl. 14.05 (CET)

Wikistats är död! Länge leve Wikistats!

Erik Zachte postade inatt i sin blog Infodisiac en rapport om att Wikistats nu uppdateras igen efter att ha stått stilla sen i maj. Fler funktioner har givetvis tillkommit. Ta en titt själva på http://stats.wikimedia.org/ /Ainali 25 december 2008 kl. 10.27 (CET)

Vid en närmare betraktelse verkar siffrorna för svwp konstiga. Jag har ställt frågan till Erik i hans blogg och väntar otåligt på ett svar. /Ainali 25 december 2008 kl. 12.07 (CET)
Trevligt, men var är siffrorna mellan september 2006 och juni 2008? Och jämförelsetalen längre ner var ju rätt så obegripliga... /Grillo 25 december 2008 kl. 12.13 (CET)
Graferna verkar dessutom vara uppskattningar av hur det skulle ha sett ut om projekten fortsatt som det såg ut i september 2006... Kanske inte så himla smart att gissa när man inte har datan. /Grillo 25 december 2008 kl. 12.29 (CET)

Nu har äntligen Wikistats uppdaterats på riktigt [9]! M.M.S. 5 januari 2009 kl. 20.15 (CET)

Men siffrorna för svenska Wikipedia är ju helt uppåt väggarna! Antalet artiklar över 2kb har här minskat från 16% till 2% och antalet över 500 bytes har minskat från 59% till 31%. Det totala antalet artiklar för svWP är enligt statistiksidan nu 74 000! Alltså en fjärdedel av det faktiska antalet. -- JIESDEO 5 januari 2009 kl. 20.20 (CET)
Hm, så ser det inte ut för mig. Testa att rensa cachen, kan vara det som är fel. Det var nämligen så det såg ut sist de uppdaterades. //moralist 5 januari 2009 kl. 20.37 (CET)
Ah, det funkade. Tack! -- JIESDEO 5 januari 2009 kl. 21.07 (CET)

Flaggor och andra ikoner

Denna diskussion startade ursprungligen på Rilpedia:Wikipediafrågor#Unionsflaggsfundering, men gled off-topic och passar nog bättre att fortsättas här på Bybrunnen.

Ska personer som föddes/avled under den period som Norge och Sverige ingick i en union (1844–1905 tror jag det var) ha unionsflaggan Swedish norwegian union flag.svg i exempelvis födelse- och dödsortsparametrarna i mall:Infobox biografi, istället för den svenska flaggan? -- Lapplänning 17 november 2008 kl. 20.51 (CET)

Inte riktigt ett svar kanske, men varför används dessa små flaggor överhuvudtaget? Landsnamnet står ju oftast utskrivet i klartext alldeles bredvid flaggan, och det är bra mycket lättare att tyda än gamla flaggor med pryttliga detaljer. På engelskspråkiga Wikipedia finns ett ganska pratigt men ändå läsvärt dokument om detta som svenskspråkiga Wikipedia enligt min mening borde ta efter lite mer. //Essin 17 november 2008 kl. 21.43 (CET)
Ja, det är läsvärt. Jag har själv hittills använt många infoboxar, men men inte tänkt så mycket på om flaggorna var ”bra” eller ”dåliga”. Som framgår av den engelska ”stilmaualen” för symboler har dock flaggorna sina begränsningar. Jag tror att användbarhetsgurun Jakob Nielsen håller med mycket av det som står om begränsningarna med att använda flaggor som symboler i den engelskspråkiga guiden. Jag röstar för att lokaliserar en del av rekommendationerna från den engelska guiden till svenska Wikipedias riktlinjer, vet dock inte riktigt var det skulle passa. Och att vi tar bort flaggsymbolerna vid födelse- och dödsorter i mallarna för infoboxar. Men nu kanske den här diskussionen skulle flyttas till Bybrunnen istället? /Jalf17 17 november 2008 kl. 23.29 (CET)
Eller flyttas till WP:BF? --Rosp 17 november 2008 kl. 23.57 (CET)
Har flyttat diskussionen nu. En användning av flaggor som jag faktiskt tycker är vettig är i till exempel Slaget vid Trafalgar, där flaggorna används för att på ett smidigt sätt ange befälhavarnas nationalitet i en infobox med begränsat utrymme (men att skriva ut både flagga och landsnamn i klartext längre ner i infoboxen är å andra sidan onödigt). Men detta är snarast ett undantag som bekräftar regeln. Ser fram emot fler synpunkter i denna fråga! //Essin 28 december 2008 kl. 01.29 (CET)

För sportartiklar, till exempel de om olympiska spelen, används äldre flaggversioner för Kanada före 1960 och för Nazityskland. Mallen {{OS-land}} baseras på mallen {{flaggbild}}, som klarar av att hantera detta. Det borde fungera även för svensk-norska unionens flaggor. Unionen bestod mellan 1814 och 1905, men unionsflaggan infördes väl 1844. --LA2 28 december 2008 kl. 01.41 (CET)

Jag är inte alls speciellt förtjust i användningen av "Sverige" vad gäller forna landsdelar av Sverige, speciellt inte vad gäller numera välavgränsade länder som Estland, Lettland, Finland och Norge. Det faktum att dessa råkade tillhöra Sverige under någon period är inte alltid nödvändigtvis så relevant att det bör påpekas att en viss person föddes "i Sverige, landsdelen Norge/Finland/Estland/Lettland". Jag ser då hellre att personen föddes i "Norge/Finland/Estland/Lettland, som då tillhörde Sverige". Jag ser nu och då att Sverige överbetonas på det förstnämnda sättet, och det ser nog unket nationalistiskt ut och skulle knappast användas på någon annan språkversion av wikipedia. --Ace90 28 december 2008 kl. 02.11 (CET)
Man kan säkert ha väldigt olika åsikter om det där. Om någon föddes i Viborg, Sordavala eller Königsberg (före WWII, alltså) så är detta ju idag i Ryssland, men i kulturellt hänseende vore det helt missvisande att markera vederbörande som "född i Ryssland". --Degeröbo 28 december 2008 kl. 02.20 (CET)
Håller med om det, jag ser inget som helst problem med att skriva att någon exempelvis var född i Estland som då tillhörde Ryssland, Sverige eller som nu: sig själv. Det är ren historisk fakta och bör inte blandas ihop med olika sätt att värdera länder i realtid. Däremot är det intressant att redogöra var och när en person föddes, både för att få geografisk fakta och för att få information om den geografiska platsens dåvarande aktuella statstillhörighet, vilket ofta kan utgöra avsevärda skillnader för den enskilde.
/Ronny 28 december 2008 kl. 12.12 (CET)
I vissa sammanhang gäller det ju verkligen att göra klart för läsaren vilken nationalitet en person har. X född i Ryssland kämpade mot ryssarna årtal Y kan ju låta helt absurt om det inte skrivs ut att personen i fråga var född i (det som då var) Finland som finsk medborgare. Det går säkert att hitta tusentals till exempel som blir helt bisarra om vi ska blunda för vilket land som styrde över den geografiska placering en viss person är född i. /Ainali 28 december 2008 kl. 16.48 (CET)
Finland var en del av Sverige, Norge tillhörde aldrig Sverige utan vara bara i union. Kanada bytte flagga 1965, inte 1960. Jag tycker man skall skildra historien som den var så mycket det går, har inget emot flaggor från förr på historiska artiklar av olika slag. J 1982 28 december 2008 kl. 23.19 (CET)
De som kan mest har oftast bäst argument. Koios 29 december 2008 kl. 20.58 (CET)

Anledningen till att jag flyttade diskussionen var egentligen inte att få svar på ursprungsfrågan, dvs vilken flagga ska användas?, utan att få svar på min off-topic-motfråga, dvs ska vi använda småflaggor över huvud taget, och i så fall i vilken omfattning? Det kanske vore lämpligast att dela diskussionen i två? //Essin 1 januari 2009 kl. 02.53 (CET)

Jag är tveksam till flaggsymbolerna. Oenigheterna ovan indikerar ju exempelvis att det många gånger inte är helt självklart vilken flagga man ska använda och att en del förtydliganden behöver göras i text. Möjligen skulle flaggsymbolerna kunna användas vid platsbrist i exempelvis omfattande tabeller. (Vilket även den engelska Manual of Style (icons) som vi nämner ovan indikerar.) Men om många länder ingår i sammanställningen är det ändå ganska sannolikt att ett antal flaggor är mindre kända, och många gånger kan det vara lättare att lista ut vilket land det handlar om med ledning av landkoden än av flaggan. Dessutom tror jag att länkar av landkoderna ofta går till respektive lands artikel, medan flaggikonen ”bara” går till bildsidan.
Jag tror alltså att landkod länkad till respektive land är att föredra framför flagga. Bilder av flaggor passar främst i respektive flaggas artikel, eller eventuella underavsnitt om just flaggan. /Jalf17 1 januari 2009 kl. 22.03 (CET)
Flaggor är bra och enkla sätt för att ange nationalitet, men är ofta onödig om det bara handlar om att berätta var en person råkar vara född eller avliden. Att en person är född på en plats, betyder ju inte nödvändigtvis att personen hade motsvarande nationalitet. Flaggor bör helst användas bara när det handlar om att en person på något sätt i sin gärning har företrätt ett visst land, t.ex. för idrottare, militärer och statsledare. Därvid bör den flagga användas som landet använde när personen var aktiv, annars handlar det om en historisk anomali. E.G. 5 januari 2009 kl. 19.33 (CET)

1 % av Sveriges befolkning

Klockan 21.53 idag fick svenskspråkiga Wikipedia sin 92 489:e användare. Detta är mer än 1 % av Sveriges befolkning (enligt SCB). /Ainali 30 december 2008 kl. 21.58 (CET)

Det vore kul att se statistik på hur många av dessa användare som vart inloggade, låt säga, de senaste 6 månaderna »поτωışτ(disk.|bidr.) 30 december 2008 kl. 22.10 (CET)
Vilket inte motsäger hur kul det är att mer än 1 % faktiskt skaffat konto på Wikipedia, även om vi inte alla är lika aktiva hela tiden... menar BiblioteKarin 30 december 2008 kl. 22.21 (CET)
För att döda eran glädje lite, men är inte alla samlingskonton i över alla wikiprojekt? Om det är så betyder inte det att vi har betydligt mycket färre användare? Och kan man, i så fall, kolla hur många som har svenskspråkiga wikipedia som hemmawiki? //Sertion d|B 30 december 2008 kl. 22.25 (CET)
Och det är 3 498 st som har gjort redigeringar de senaste 30 dagarna enligt statistik sidan. //Sertion d|B 30 december 2008 kl. 22.27 (CET)
Sertion, det stämmer. Jag tar upp det och andra felkällor i min blogg. /Ainali 30 december 2008 kl. 22.33 (CET)
Hur vet vi att alla dessa konton är aktiva? Jag vet i alla fall en person som har ett konto på Wikipedia men inte har varit här på flera år och själv har jag inte gjort några egentliga redigeringar sedan i somras. Sedan kan det också finnas personer som har mer än ett konto. Det kan också – som sagt – även finnas folk i andra länder som är mer eller mindre aktiva på svenska Wikipedia. Svenska talas ju inte bara i Sverige och somliga kanske registrerar sig mest för att göra interwikilänkar eller så. Ulla 5 januari 2009 kl. 22.39 (CET)

Nyårsönskningar inför 2009

  • Att vi inför nolltolerans mot klottrare, vandaler och troll Wanpe 31 december 2008 kl. 19.14 (CET)
  • Att vi gör ett generalangrepp på onödiga förvirrande och förfulande mallar (inklusive alla stubmallar) Wanpe 31 december 2008 kl. 19.14 (CET)

Vad innebär nolltolerans här? Herrn 1 januari 2009 kl. 03.53 (CET)

Borde betyda att om du klottrar så åker du ut, det vill säga blir IP-bannad. Fula mallar fixar jag dagligen. //Sertion d|B 1 januari 2009 kl. 03.56 (CET)
Jag delar mycket av Wanpes nyårsönskningar och har skrivit ner mina tankar och reflektioner om 2009 års arbete i ett blogginlägg här. Obelix 1 januari 2009 kl. 04.13 (CET)
Jag tycker att "nolltolerans" är ett flufford som inte säger särskilt mycket. Känns bara som ett maktbegrepp utan att riktigt sätta fingret på vad man menar. Om alla klottrare, vandaler och troll hade en tydlig hatt på sig där det står "Klottrare/vandal/troll" så skulle det vara enkelt. Tyvärr är det inte så, vad menar man med "nolltolerans", ska vi evighetsbanna barn som skriver "Bajs" eller "Emma r best" och därmed hela kommuner? Det kanske bara är jag, men jag tycker att klotterhanteringen fungerar rätt bra i nuläget, det är sällan det står kvar i mer än några minuter, tycker ofta att det är så att när man ska radera något klotter så har redan någon annan hunnit göra det. Ordet "generalangrepp" låter också lite fluffigt och maktaggressivt. Vad menas med det? Vilka mallar är det som avses (utom stubmallarna). Jag tycker definitivt att de mallar som hjälper både läsaren och i kvalitetsarbetet bör vara kvar. / Elinnea 1 januari 2009 kl. 12.31 (CET)
Du har nog rätt Elinnea (som vanligt). Jag tycker dock diskussionen om admskapet för Prk varit bedrövlig. skulle det inte varit bättre att snabbt tagit bort det första trollinlägget och blockerat det IP-numret, istället för att låta det inlägget generera kommentarer, där åtminstone jag tycker även de försvarande var tveksamma utifrån "tro gott" och respekt för integritet. Wanpe 1 januari 2009 kl. 12.42 (CET)
Nolltolerans är svårt, precis som Elinnea skriver. Ofta kan man med en gång se vad som är klotter, men i vissa fall är det inte lika tydligt. Ibland kan man också hitta klotter som någon har lagt mitt i en lång artikel för länge sedan, hur blir det med nolltolerans om ingen hittar allt sådant med en gång? Vad beträffar fula mallar, så är ju det en smaksak. Det som en tycker är fult, kanske en annan tycker är helt okej eller rent av bra. E.G. 5 januari 2009 kl. 19.21 (CET)

Angående skrivskydd av användardiskussionernas arkivsidor

Medan jag av princip är emot skrivskydd av sidor, typ min användarsida eller min diskussionssida, så trodde jag det var en vedertagen praxis att skrivskydda arkiven av ens diskussionssidor. Då både av omtanke av skribenter så de inte av misstag skriver inlägg på arkivsidorna (hände mig två ggr 2008) och dels så jag skall veta utan att kolla i historiken att det som står i arkivet var utseendet vid arkiveringen. Och här har en tex ett signaturbyte påverkat mitt arkiv, vilket kanske är OK i just detta fall, men i allmänhet är jag inte säker på att jag gillar att signaturer förändras i mina arkiv, det kan ju göra minnesbilden förlorad. Jag har dock sett att jag kanske låst förhastat och ej i enlighet med praxis. Hur ser ni andra på detta? Wanpe 2 januari 2009 kl. 12.25 (CET)

Jag ser det som en i princip god åtgärd (historiken är viktigare än "rätten" att skriva i detta fall) - själv har jag dock aldrig skrivskyddat mina arkiverade diskussioner. Men som sagt, rent principiellt skyddar detta mot manipulering. Ztaffanb 2 januari 2009 kl. 12.37 (CET)
Den som tycker att det är viktigt att skrivskydda en sådan sida får gärna göra det för min del, men vi bör t.ex. inte utfärda någon allmän rätt att få en sådan sida skrivskyddad. Jag kan tänka mig en situation där boå plötsligt översvämmas av folk som vill ha alla sina gamla arkiv skrivskyddade trotsa att det aldrig varit något problem där. Alla sådana här åtgärder skall syfta till att se till så att det blir mindre jobb, om det tvärtom skulle leda till merarbete bör vi naturligtvis sätta stopp. MiCkE 2 januari 2009 kl. 12.56 (CET)
Law och jag hade helt riktigt ett samtal, men noterade att h*n inte ställde sig emot att den skulle låsas, utan rekommenderade att ta upp det på BOÅ. Nu tog jag det via IRC och Herr X låste. Jag tycker som sagt att man bör kunna få sina arkiv låsta. Man slipper eventuella arbetsbelastningar i framtiden med att återställa klotter och vandalism i dem, samt trolleri. Ingen behöver ju heller redigera i ens arkiv; det kan bara vara destruktiva ändringar i normalfallet förutom då signaturändringarna som jag själv anser befogade om det är ens namn. Men där har jag märkt att wikigemenskapen är kluven. Det tar ju heller inte särskilt lång t