Vanuatu
Från Rilpedia
| Ripablik blong Vanuatu Republic of Vanuatu République du Vanuatu |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Long God Yumi Stanap (bislama för "Vi litar till Gud") |
|||||
| Nationalsång: Yumi, Yumi, Yumi | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Port Vila |
||||
| Största stad | Port Vila | ||||
| Officiella språk | bislama, engelska, franska | ||||
| Statsskick President Premiärminister |
republik Kalkot Mataskelekele Ham Lini |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Storbritannien och Frankrike 30 juli 1980 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
12 200 km² (156:e) försumbart |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
208 869 (173:e) 16,6 inv/km² (161:a) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $283 milj (174:e) |
||||
| Valuta | Vatu (VUV) |
||||
| Tidszon | UTC+11 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Tabwemasana 1 877 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 30 juli | ||||
| Landskod | VU, VUT | ||||
| Landsnummer | 678 | ||||
Vanuatu är en stat i Stilla havet, bestående av fyra större och 80 mindre öar. På flera av öarna finns aktiva vulkaner.
Innehåll |
Historia
Många av Vanuatus öar har varit bebodda i tusentals år och de äldsta efterlämningarna har daterats till cirka 2000 år f.Kr. 1606 kom den första europén, den portugisiske upptäcktsresanden Pedro Fernández de Quiros, till öarna. Efter den brittiske kapten Cooks besök på 1770-talet började européer bosätta sig på öarna i slutet av 1700-talet.
Under 1800-talet bosatte sig britter och fransmän på ögruppen Nya Hebriderna. 1906 bildade man ett mer formellt samarbete, och styrde öarna tills de blev en självständig stat med det nya namnet Vanuatu 1980.
Geografi
Vanuatu består av 83 öar, två av dessa, Matthew och Hunter, gör även Nya Kaledonien (Frankrike) anspråk på. De flesta öarna är bergiga och av vulkaniskt ursprung. Landets två största städer är huvudstaden Port Vila på ön Efate och Luganville på Espiritu Santo. Vanuatus högsta punkt är Tabwemasana, 1 877 meter över havet.
Klimat och miljö
Klimatet är tropiskt. Från januari till april uppträder tropiska cykloner eller tyfoner. Ett geologiskt aktivt område orsakar mindre jordbävningar och tsunami. 1999 inträffade en allvarlig jordbävning, följd av en tsunami, som orsakade stora skador på ön Pentecote. En annan kraftig jordbävning 2002 orsakade svåra skador i huvudstaden med omgivningar. Även denna jordbävning följdes av en tsunami. Avverkning av skogen är ett miljöproblem.
Provinser
Ekonomi
Vanuatu har naturtillgångar i form av mangan, skog och fisk. 2,46% av landets yta är odlingsbar mark och mer än hälften av befolkningen lever på jordbruk. Turismen ger också arbetstillfällen; 1997 hade Vanuatu 50 000 turister.
De största hindren för ekonomisk utveckling är små exportmöjligheter, naturkatastrofer och stora avstånd till internationella marknader.
Statens intäkter kommer främst från tullavgifter.
All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja.
Demografi
En majoritet av befolkningen har ingen pålitlig färskvattenstillgång.
- Etniska folkgrupper: melanesier 98%, andra (bland annat fransmän, vietnameser, kineser)
- Religiös tillhörighet: presbyterianer 36,7%, anglikaner 15%, katoliker 15%, inhemska religioner 7,6%, sjundedagsadventister 6,2%, annat 19,7%. Här finns bland annat anhängare till cargokulten med "John Frum" som messianisk ledare.
- Språk: engelska, franska, bislama (pidgin) samt mer än 100 lokala språk
Kuriosa
2006 rangordnade de brittiska instituten New Economics Foundation och Friends of the Earth Vanuatu som det lyckligaste stället att leva på bland de 178 stater som deltog i undersökningen. Alla länder betygsattes enligt 'the Happy Planet Index' ([1]), där miljö är viktigare än BNP.
