Från Rilpedia

Försvarsbeslutet 1982 (FB 82).

I juni 1982 kom riksdagen att besluta om hur försvarsmakten skulle se ut de kommande fem åren. Beslutet medförde att försvarsmakten stod inför ett besparingsmål på ca 10 miljarder för perioden 1982–1992. Med det skulle den total personalen minskas med 5.800 personer från de då ca 45.000 anställda, besparingarna kom att gå ut över de förband där värnpliktiga utbildades. Innan beslutet hade försvarsmakten redan under 1970-talet gjort en personalbesparing på 6.000 officerare och civilanställda. Regeringen och riksdagens mål med besparingen var att ge försvaret en mer balanserad utveckling genom ökad materialanskaffning.

Försvarskommittén hade arbetat med beslutet sedan 1978 och inför beslutet föreslogs tre stycken brigadproduceranderegementen och ett kustartilleriregemente för avveckling, Livregementets grenadjärer (I 3), Norra Smålands regemente (I 12), Dalregementet (I 13) och Härnösands kustartilleriregemente (KA 5)^[1]. Dessa kom dock att räddas genom att dåvarande mittenregeringen (Regeringen Fälldin III) tog hänsyn till protesterna från de drabbade kommunerna och kom istället föreslå andra förband för avvecklingar inom försvaret.

En ort som kom att drabbas extra hårt var Karlstad. Staden hade fått många nya jobb inom försvaret i samband med utflyttning av statliga verk från Stockholm under 1970-talet. Ett större kvarter, Karolinen, byggdes i Karlstad för att hysa de anställda. Men med försvarsbeslutet 1982 började nedtrappningen när sammanlagt 1.500 jobb i försvarets civilförvaltningar, FMV, FortF, FRI och Pliktverket, i Karlstad lades ner (From 2005 har Försvarsmakten lämnat både karolinen och Karlstad i sin helhet).

Vid försvarsbeslutet kom även riksdagen att besluta om ett nytt stridsflygplan skulle utvecklas, detta som efterträdare till Viggen. Benämning till systemet kom att bli JAS 39, ett kombinerat jakt-, attack- och spaningsplan. Detta genom rösterna 172 röster mot 167.

Innehåll 1 Armén 2 Flygvapnet 3 Marinen 4 Referenser

Armén

Inom Armén beslutades nedan förändringar^[2]

• Livgardets dragoner (K 1) införlivades senast 1985 i Svea livgarde (I 1). Den beridna högvakten behålls men samordnas med Stockholmpolisens ridenhet.
• Försvarsområdesstaben (Fo 44) vid Livgardets dragoner (K 1) övergår till Svea livgarde (I 1).
• Livregementets husarer (K 3) omlokaliseras till Karlsborg år 1985.
• Göta signalregemente (S 2) i Karlsborg införlivas i Livregementets husarer (K 3).
• Malmöbrigaden (PB 7) vid Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) flyttas till Revingehed öster om Lund. Regementes- och försvarsområdesstaben blir kvar i Ytstad. Ystad kompenseras genom att luftvärnet Lv4 flyttar från Malmö in i P7 gamla lokaler.
• Skånska luftvärnskåren (Lv 4) omlokaliseras från Malmö till Ystad och samlokaliseras med P 7/Fo 11, detta som kompensation för Ystads förlus av Malmöbrigaden (PB 7).
• Skånska dragonregementet (P 2) samlokaliseras med Skånska trängregementet (T 4) i Hässleholm.
• Smålands artilleriregemente (A 6) avvecklas senast 1985. Av regionalpolitiska skäl kom Artilleriets officershögskola (ArtOHS) att omlokaliseras till Kristinehamns garnison.
• Svea trängkår (T 1) avvecklas senast 1987 och Trängtruppernas officershögskola (TrängOHS) omlokaliseras till Skövde. (Detta beslut kom att ändras genom att Svea trängkår (T 1) införlivades som Svea trängbataljon inom Livgrenadjärregementet (I 4).
• Gotlands artilleriregemente (A 7) och Gotlands luftvärnskår (Lv 2) uppgår tillsammans med Gotlands regemente (P 18) inom Gotlands militärkommando. Samtidigt beslutas att Gotlands artilleriregemente (A 7) och Gotlands luftvärnskår (Lv 2) ska samlokaliseras med Gotlands regemente (P 18).

Flygvapnet

Genom att flygvapnet tillfördes Saab 37 Viggen fick det som resultat att flottiljerna i det närmaste halverades i antalet. I försvarsbeslutet 1982 beslutades att tre stycken flottiljer skulle avvecklas.^[3]

• Södermanlands flygflottilj (F 11)
• Kalmar flygflottilj (F 12)
• Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18)

Senare har det ändå visat sig att flygvapnet bedrivit verksamhet vid flottiljer som antagits varit avvecklade. Detta genom att Bråvalla flygflottilj (F 13) även hade en basering vid fd. Östgöta flygflottilj (F 3) i Malmslätt. Ditt även Östgöta arméflygbataljon (AF 2) 1985 kom att lokaliseras till, genom att Arméflygskolan (ArméflygS) i Nyköping avvecklades. Och att divisionen "Adam Gul" vid Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) endast organisatoriskt överfördes till Upplands flygflottilj (F 16), men var fortfarande baserad i Tullinge. Kalmar flygflottilj (F 12) kom att bli ett detachement till Blekinge flygflottilj (F 17). Transportflyget som TP84 Herkules kom helt att helt koncentreras till Skaraborgs flygflottilj (F 7).

Flygplan	ant. div	År
JA 37 Viggen	2 8	1982 1992
AJ 37 Viggen	5.5 4.5	1982 1992
SF 37 Viggen / SH 37 Viggen	6 6	1982 1992
JAS 39 Gripen	1	1992
Notering: Försvarsbeslutets påverkan i förändringen av antalet divisioner[4]

Förutom det lätta attackplanet SK 60 (som även var skolflygplan) blev flygvapnet tillförda 5.5 divisioner av AJ 37 Viggen (attackflyg) och tre stycken divisioner vardera av SF 37 Viggen och SH 37 Viggen (spaningsflyg) med 18 flygplan i varje division. År 1981 kom leveranserna av åtta divisioner med JA 37 Viggen (jaktplan. Genom att JAS 39 Gripen skulle tillföras flygvapnet under 1990-talet, bibehölls fyra divisioner med utrustade med J 35 Draken (jaktversion).

Marinen

Besparingarna inom försvaret blev mest kännbara för marinen^[5].

• Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) reducerades kraftig genom avveckling av grundutbildningen och olika samordningar med övrig militärverksamhet inom garnisonen.
• Nya varvet i Göteborg avvecklades och marinens officershögskola omlokaliserades till Karlskrona.
• Karlskrona örlogsbas (ÖrlBS) slogs samman med Karlskrona örlogsskolor (KÖS). Samtidigt avvecklades bataljon Sparre.
• Marinens verksamhet i Näsby-Park utanför Stockholm omlokaliseras till Berga örlogsskolor.

Sex stycken äldre Spica båtar ersätts av nya robotfartyg vilka beställs från Karlskronavarvet. Tolv yngre Spica båtar får kommande år den svensk utvecklade sjömålsroboten RB 15. (Marinen hade föreslagit amerikanska Harpoon). Än mer satsas på sjöminor och ubåtarna får möjligheter att lägga ut minor. Två minröjningsfartyg beställdes också.

Regeringen upptäckte samtidigt att marinens ubåtsjakt var avvecklad och som resultatet av den grundstötta ubåten hösten 1981, utlovades marinen 200 miljoner extra för ytbevakning och ubåtsjakt. Regeringen betonade också särskilt i försvarsbeslutet att ubåtarna var viktiga, men deras antal reducerades till tolv, detta efter tidigare försvarsbeslutet 1972 och försvarsbeslutet 1977, vilka gav en reducering från 20 stycken i början av 1970-talet, till 12 ubåtar på 1980-talet.

I slutet av 1970-talet tillfördes Marinen tre moderna ubåtar i Näckenklass. Därtill till skötts medel för utveckling av nästa ubåtsserie kallad A17 (Västergötlandsklass). Vidare föreslog regeringen av arbetsmarknadsskäl att alla ubåtar i framtiden skulle produceras vid Karlskronavarvet.

Referenser

1. ↑ Kustförsvaret i Norrland Avläst 5 aprl 2009
2. ↑ Perspektiv på försvarsbeslut år 1948-2004 Avläst 5 april 2009
3. ↑ Perspektiv på försvarsbeslut år 1948-2004 Avläst 5 april 2009
4. ↑ Viggens historia Avläst 5 april
5. ↑ Perspektiv på försvarsbeslut år 1948-2004 Avläst 5 april 2009

v • d • r Försvarsbeslut i Sverige 1900-talet Försvarsbeslutet 1925 • Försvarsbeslutet 1936 • Försvarsbeslutet 1942 • Försvarsbeslutet 1948 • Försvarsbeslutet 1958 • Försvarsbeslutet 1963 • Försvarsbeslutet 1968 • Försvarsbeslutet 1972 • Försvarsbeslutet 1977 • Försvarsbeslutet 1982 • Försvarsbeslutet 1988 • Försvarsbeslutet 1992 • Försvarsbeslutet 1996 2000-talet Försvarsbeslutet 2000 • Försvarsbeslutet 2004 • Försvarsbeslutet 2008 Övriga beslut Försvarsreformen 1901 • Mälarkarusellen • Luftförsvarsutredningen 1967 • Den svenska linjen