Nya Varvet
Från Rilpedia
Nya Varvet är en stadsdel i Göteborgs kommun tillhörande stadsdelsnämndsområde Göteborgs Stad Älvsborg.
Regeringen beslöt 1700, att en örlogseskader skulle förläggas till Göteborg. Man inrättade verkstäder, förrådshus, kaserner och bostäder inrättades, och ett större jordområde inhägnades till varv och station för flottan, varefter platsen fick namnet Nya varvet. År 1717 byggde Paul Ludvig Leijonsparre vid Nya varvet två batterier om tolv grova kanoner vardera, och elden från dem bidrog väsentligt till Peder Tordenskjolds avvisande 2 maj (gamla stilen). Efter den senares anfall på Nya Elfsborg 1719 utlades vid Nya varvet en bom tvärs över älven. År 1756 beslöts, att Göteborgs eskader inte skulle bestå av skepp och fregatter, utan endast av galärer och dylika mindre fartyg. Stationen, som stod under befäl av en amiral eller kommendör (sedermera kommendörkapten) med titel av stationsbefälhavare, blev 1817 ytterligare kompletterad och utvidgad.
År 1866 förändrades varvet till depå, lydande under Stockholms station och tillhörande Skärgårdsartilleriet. Redan 1863 hade rikets ständer på Kungl. Maj:ts proposition bifallit, att Nya varvet fick försäljas till enskild person, men någon försäljning kom då ej till stånd. Fångvårdsstyrelsen, som hade behov av ett större straff- och arbetsfängelse, väckte emellertid förslag om att för detta ändamål få överta Nya varvet, och 1870 skedde överlämnadet, sedan depån som sådan blivit indragen, dess fartyg och förråd överförda till Stockholm och dess civila tjänstemän satta på indragningsstat. Bland villkoren för denna överlåtelse stadgades, att, om behov av de upplåtna lägenheterna eller någon del av dem framdeles skulle uppstå för sjöförsvaret, desamma då skulle, efter ett års uppsägning, återlämnas av Fångvårdsstyrelsen. Till en början blev Nya varvet centralfängelse och arbetsanstalt för en avdelning av kronoarbetskåren, omfattande ynglingar under 21 år, men sedermera förändrades det till centralfängelse för män och tvångsarbetsanstalt. På grund av kungligt brev 5 maj 1876 blev Nya varvet en självständig församling, Nya varvets församling, dock utan kyrkoherde.
När Älvsborgs fästning börjat byggas och i följd därav Älvsborgs kustartilleridetachement 1902 skulle uppsättas, återtogs Nya varvets upplåtelse till Fångvårdsstyrelsen, och redan då återlämnades en del av området och byggnaderna till flottan, varefter kasernetablissemang för nämnda detachement där började inredas. Först 1907, när Nya varvet i sin helhet återlämnats, kunde emellertid kasernetablissemanget fullbordas. Nya varvet införlivades enligt kungligt brev 16 maj 1919 fullständigt med Göteborgs stad och Carl Johans församling.
Under de båda världskrigen huserade Nya varvet krigsmateriel som torped- och ubåtar samt sjöflygplan. Från 1936 och framåt, byggdes väldiga bergrum, numera använda som lagerlokaler. Området upphörde vara militärt 1982, då flottan flyttade till Käringberget. Området såldes 1985 till Källfelt Byggnads AB och och idag har cirka 2000 personer sin arbetsplats på omkring 80 företag, institutioner och utbildningsenheter, som numera har sin verksamhet där.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nya varfvet, 1904–1926 (Not).
