Västmanlands regemente
Från Rilpedia
colspan="2" style="background:#
6b8e23; color:white; text-align: center;" | Västmanlands regemente |
|
---|---|
Aktiv: | 1628–1927, 1994–1997 |
Land: | Sverige |
Lojalitet: | Försvarsmakten |
Försvarsgren: | Armén |
Typ: | Infanteri (1628–1927) Försvarsområde (1994–1997) |
Storlek: | Regemente |
Del av: | Milo M (1994–1997) |
Förläggningsort: | Västerås |
Färger: | Blå och röd (uniform, –1690) |
Marsch: | "Kungl Västmanlands regementes marsch" (1880s–1927, 1994–1997) |
Segernamn: | Narva (1700) Düna (1701) Kliszów (1702) Fraustadt (1706) Helsingborg (1710) Gadebusch (1712) Valkeala (1790) |
Västmanlands regemente, I 18 eller Fo 48, var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet lades ner år 1927 (även 1997, se nedan). Regementets soldater rekryterades ursprungligen från Västmanland där det senare förlades.
Innehåll |
Historia
Västmanlands regemente härstammar från de västmanlandsfänikor som sattes upp under mitten av 1500-talet och sedan bildade regementet 1628. Västmanlands regemente vapenövades från 1780-talet på Salbohed, flyttades 1906 till Västerås med beteckningen I 18 men drogs in 1927. Efter att ha varit nedlagt sedan dess återuppstod regementet 1990 i form av en försvarsområdesstab (Fo 48) som vidmakthöll traditionerna från det tidigare Västmanlands regemente. Försvarsområdesstaben hade dock aldrig tilläggsbeteckningen I 18. Regementet lades dock åter ned 1997. Idag förs regementets traditioner vidare av Ledningsregementet i Enköping.
Till regementet skänkte Karl XI en uppsättning nattvardskärl i silver. I uppsättningen ingick förutom en vacker kalk också en vinkanna, en ask och en tallrik för oblater. Silvret medföljde i Karl XII:s krig mot Ryssland mars 1700. Nattvardssilvret handhades av regementspastorn Georg Nothman som vandrade med regementet fram till det sista slaget vid Poltava 1709. När Nothman insåg att slaget var förlorat grävde han, enligt den västmanländska historien, ner nattvardssilvret vid en stor ek. Vid den svenska kapitulationen hamnade cirka 20 000 soldater i rysk fångenskap. Efter freden i Nystad 1721 frigavs de överlevande soldaterna varav bara 4 000 återkom till Sverige. Pastor Nothman tog den långa omvägen över Poltava. Där ska han ha grävt upp silverskatten en stjärnklar kväll och burit den med sig hem till Sverige, via Finland. Nothman behöll Poltavasilvret för sig själv i sju år och lät gravera in sitt eget namn i det. Inte förrän 1729, när regementet samlades till en första generalmönstring efter kriget, återlämnade han sina dyrgripar. Silverkärlen förvarades därefter på Västerås slott eller i Domkyrkan. Carl Snoilsky författade mot slutet av 1800-talet, i en tid av svensk nationalism, en dikt om regementskalken i Svenska bilder. När Västmanlands regemente lades ned 1927 blev Armémuseum formell ägare till silvret, men placerades i Västerås domkyrka. Där stod silvret tills det under andra världskriget överlämnades till Västmanlands flygflottilj vid en ceremoni på regementets gamla idrottsplats på Viksäng 1943. Poltavasilvret förvarades sedan på F 1 tills flottiljen lades ned 1981. Silvret hamnade därefter på länsmuseet i Västerås på Slottet efter en diskussion om var silvret skulle förvaras. Under början på 2002 så stängdes Västmanlands länsmuseum:s utställning ned under 5 år och silvret magasinerades tills 2005 då Armémuseum tog över kyrkosilvret för magasinering.
Organisation
1634(?)
|
1814(?)
|
Övrigt
Västmanlands regemente | 1628 | – | 1927-12-31 |
Västmanlands regemente | 1994-07-01 | – | 1997-08-29 |
I 18 | 1816 | – | 1927-12-31 |
Fo 48 | 1994-07-01 | – | 1997-08-29 |
Västerås/Utnäs löt | – | 1906-09-30 | |
Salbohed | 1779 | – | 1906-09-30 |
Västerås (F) | 1906-10-01 | – | 1927-12-31 |
Västerås (F) | 1994-07-01 | – | 1997-08-29 |