Luciatåg
Från Rilpedia
Ett luciatåg är ett tillfälligt sammansatt följe som uppför en traditionell svensk musikalisk föreställning inom givna ramar. Luciatåg förekommer enbart vid luciatid, särskilt på morgonen på luciadagen den 13 december.
Innehåll |
Historik och utbredning
Traditionen med luciatåg uppstod i Sverige under slutet av 1800-talet och har därefter spritts till andra nordiska länder.
Sammansättning
Luciatågets viktigaste person är lucian. Lucian är en en flicka eller ung kvinna. Under intåget går lucian främst. I sitt följe har hon vanligen 4-20 tärnor som också är flickor eller unga kvinnor och som vanligen följer lucian parvis. Ibland förekommer även stjärngossar som är pojkar eller unga män.
Framför allt om deltagarna är barn kan det även gå pepparkaksgubbar, pepparkaksgummor, tomtar och en Staffan Stalledräng med eller utan "fålar" i tåget.
Genomförande
Den vanligaste typen av luciafirande genomförs så att publiken sitter i ett mörklagt auditorium och luciatåget närmar sig sjungande och med tända ljus utifrån. Luciatåget rör sig genom auditoriet och går upp på scenen där lucian ställer sig i mitten och tärnorna på ömse sidor om henne i en linje. Om andra roller deltar står dessa vanligen på ytterkanterna. Tomtar kan ibland sitta på huk framför tärnorna. Luciatåget framför en musikalisk föreställning med luciasånger, julsånger och versläsning. Sångerna framförs a cappella eller till ackompanjemang av piano eller orgel. Om det finns en Staffan Stalledräng med kan han vara solist när den sången sjungs. Luciatåg med barn kan också ha ett större inslag av tablåer än luciatåg med vuxna deltagare. Föreställningen avslutas genom att luciatåget sjunger en luciasång och tågar ut ur lokalen.
I mindre sammanghang bjuder lucia eller tärnorna ibland på något ätbart, vanligtvis pepparkakor eller lussekatter. Barn som håller luciatåg för sina föräldrar kan bjuda på frukost.
Att delta i ett luciatåg kallas - särskilt om sammanhanget är mindre seriöst - för att lussa. Det är på vissa orter vanligt att gymnasieelever lussar för en del av sina lärare i deras bostäder - vanligen mycket tidigt på morgonen. I sådana sammanhang är det vanligt att de klassiska sångerna förses med mer eller mindre smickrande egenproducerade texter om lärarna i fråga.
Sångrepertoar
Till de vanligaste sångerna hör Luciasången (oftast med någon av de tre texterna "Natten går tunga fjät", "Sankta Lucia, ljusklara hägring" eller "Ute är mörkt och kallt"), Staffansvisan, Nu tändas tusen juleljus, Stilla natt och Så mörk är natten i midvintertid. Om det finns pepparkaksfigurer i tåget brukar dessa sjunga Tre pepparkaksgubbar och om tomtar är med brukar dessa sjunga Tomtarnas julnatt ("Midnatt råder"). Ibland läses några särskilda verser med luciatema.
Uttagning
Det mest uppmärksammade svenska luciatåget leds av Sveriges lucia som utses i en omröstning varje år. Som tärnor deltar de kvinnor som inte blev valda till lucia. De flesta kommuner har egna luciatåg där lucian vanligen utses efter en omröstning i lokaltidningen. Det har tidigare funnits en stark uppfattning om att lucian bör ha långt blont hår, och dessa omröstningar har ibland kritiserats för att vara utseendefixerade, rasistiska och sexistiska. På senare år har utseendets och hårfärgens betydelse därför tonats ned, men att vara lucia eller tärna i ett seriöst luciatåg är fortfarande bara tillgängligt för flickor och kvinnor.
I vissa skolor har man på grund av risken för ökad mobbning numera frångått omröstningsförfarandet. I förskolor är det vanligt med flera lucior i samma luciatåg.
Kostym
Lucia och tärnorna är klädda i vita, långa, långärmade, ej urringade lucialinnen. Lucian bär traditionellt en luciakrona; en metallkrona eller en krans av lingonris ljus i. Ljusen är jämnt fördelade i kransen omkring huvudet och ofta finns det ett ljus uppe på hjässan. Lucian har också ett rött band om midjan. Tärnorna kan också ha rött band eller glitter runt midjan; ofta har de även glitter i håret. Tärnorna bär ofta ett ljus i handen. Detta ljus brukar ha en manschett av papper dekorerad med glitter. Manschetten används även för minnesanteckningar, till exempel vilken ordning sångerna ska sjungas i eller verser som ska läsas.
Traditionellt har lucian och tärnorna levande ljus, men i vissa sammanhang ersätts de av elektriska ljus av säkerhetsskäl för att undvika brand eller att någon svimmar. Elektrisk belysning förekommer framför allt i skolorna. Inom förskolorna är elektrisk belysning självklar, då barnen är små och inte anses ännu ha lärt sig handskas tillräckligt bra med stearinljus.
Stjärngossar brukar ha samma typ av vita särkar som tärnorna, stjärngossestrut på huvudet och en stjärndekorerad pinne i handen. Tomtar är vanligtvis klädda i röda tomtedräkter (även grå vadmal kan förekomma). Pepparkaksgubbar och pepparkaksgummor efterliknar bakverken i sin klädsel - brunt med vita kanter och dekorationer. Staffan Stalledräng gestaltas vanligen som en schablonartad bonddräng av 1800-talstyp, med skjorta, väst, slokhatt och gärna lite halm i fickorna.
