Luciasången

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Melodin till Luciasången är tagen från en neapolitansk (italiensk) visa där texten börjar Sul mare luccica /l’astro d’argento ('Glittrande havets/silverne stjärna') och har titeln Santa Lucia.

Innehåll

Bakgrund

Musiken och texten anges ofta vara komponerad eller nedtecknad 1835 av den italienske tonsättaren Teodoro Cottrau (1827-1879). Det är troligen snarare så att Cottrau, som var son till den franskitalienske kompositören och sångsamlaren Guillaume Louis Cottrau (1797–1847) nedtecknade och översatte sången från neapolitanska till italienska. Cottrau publicerade sången som ”Barcarolla” 1849.

Uppgiften att melodin till luciasången skrevs ner av Gunnar Wennerberg på besök i Neapel 1852 är inte belagd. I Wennerbergs italienska resrutt 1851-1852 ingick inte Neapel.

Texten är lagd i munnen på skepparen till en liten slup eller utfärdsbåt, som (åtminstone i sångens början) ligger vid kaj i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen Santa Lucia är från havet. "Tu sei l'impero dell'armonia, Santa Lucia!” – ”Du är harmonins rike, Santa Lucia.”

Fredrika Bremer skriver i sin Lifvet i gamla verlden. Dagboks-anteckningar under resor i söder- och österland, andra delen. Italien. Stockholm 1860.

Ischia den 10 juli (1858?)
”Under en strålande stjernhimmel och ljufligt vaggande af hafvet vände vi åter mot vår villa. Hvart årtag frambragte en hel svärm lysande meduser, eld-blickar och tårar. Psyche sjöng och slutligen vi alla med henne 'Santa Lucia.' Den sköna barcajuolon, 'vera barcarola popolare' må här stå i min fria öfversättning på orimmad vers, i hopp att den snart må få en bättre på rimmad, såsom den förtjenar.”

Sedan följer sex verser i Bremers egen översättning och därefter originaltexten under rubriken ”Vera Barcarola Popolare. Il Barcajuolo di Santa Lucia.”

En del av sången är citerad i Viktor Rydbergs Romerska sägner som utkom 1877:

”Över det glittrande vattenbrynet, blandande sig med den glasartade klangen av de framvälvande vågorna och det friska suckandet av det brutna och tillbakavikande, förnims från fjärran fiskarens sång:
Sul mare luccica
l'astro d'argento,
placida è l'onda,
prospero il vento…
O, dolce Napoli,
suolo beato,
dove sorridere
volle il creato…
och under tiden kämpar solljus och gyllene dimmor där ute vid synranden, Sorrento glänser som silver, och över kuster och öar breder sig smältande metalliska färger.”

I USA publicerade M. McCaffrey från Baltimore en tidig version av sången, med text på engelska av Thomas Oliphant. Bland de globalt mer berömda versionrna finns en av operasångaren Enrico Caruso. Sången har också spelats in av Elvis Presley, på albumet Elvis for Everyone från 1965.

Alex Garff skrev en text på danska som heter Nu bæres lyset frem. Denna version är den mest berömda i Danmark.

I det tidigare Tjeckoslovakien gjordes melodin berömd med texten Krásná je Neapol, som sjöngs av Waldemar Matuška.

Luciasången på svenska

Den italienska melodin har tre berömda texter på svenska. Ingen av dessa är en översättning av det italienska/neapolitanska originalet.

  1. Sankta Lucia, ljusklara hägring av Sigrid Elmblad (1860-1926). Publicerad 1919. Texten till Sankta Lucia, ljusklara hägring finns på Wikisource
  2. Natten går tunga fjät av Arvid Rosén (1895-1973), tryckt i Sånger för skolan, 1928. Arvid Rosén skrev texten då det moderna Luciafirandet tog fart i Stockholm. Av texten att döma ville Rosén att den skulle låta som en ålderdomlig folkvisa. Ordvändningar som stuva för stuga och förlät för lämnade (tyska: verlassen, danska: forlade) var svårbegripliga redan 1928. Det konstiga sus som på något sätt svingar sig genom tysta rum lånade han från den äldre Luciatextens "drömmar av vingesus". Trots eller på grund av dessa låtsasålderdomliga ordvändningar var denna version av Luciasången länge den mest sjungna. Den äldre, men rättframmare texten Sankta Lucia har dock hela tiden funnits som alternativtext och har sedan slutet av 1980-talet återigen ökat i popularitet.
  3. Ute är mörkt och kallt. Ute är mörkt och kallt är framför allt vanlig på förskolornas och dagmammornas Luciafirande, ibland även i skolorna. Sångens tema liknar Natten går tunga fjät och Sankta Lucia, ljusklara hägring. Ute är mörkt och kallt använder enklare ord, samt utgår från ett barns perspektiv. Vem som skrivit texten, och när, är inte helt klarlagt men den tillkom troligen under 1970-talet. Det finns med i barnsångboken Smått å gott från 1977, där den nämns som italiensk folkmelodi. En kommentar i Barnens svenska sångbok från 1999 nämner att textursprunget är okänt, men enligt en uppgift är skriven av Gudrun Olsson. Versionen finns inspelad på Luciaskivan från 2005 av Kerstin Andebys barnkör & Peter Wanngrens orkester.

En annan text, Kärlek på svenska och italienska, skrevs av Emil Norlander och spelades in 1912 av Ernst Rolf.

Källor

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg