Europaväg
Från Rilpedia
Europavägar är ett vägnät som förbinder Europas länder. Europavägar numreras med ett E följt av ett ett- till tresiffrigt tal.
FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic Commission for Europe, UNECE) är ansvarig myndighet för numreringen av europavägarna.
Se även listan över samtliga europavägar.
Innehåll |
Historia
1950 antas den första resolutionen om Europavägar av UNECE. Den infördes cirka år 1962 i Sverige i samband med en stor reformering av nummersystemet. På motsvarande sätt införde man i Norge 1965 europavägar i samband med en stor reform. Dessa två länder inkorporerade europavägarna i sitt nationella system så att de i allmänhet inte hade andra nummer. I Belgien och Jugoslavien valde man att inte skylta nationella vägnummer längs europavägarna. I Östtyskland skyltades motorvägar med bara europavägnummer eftersom de inte hade några nationella nummer. I stort sett alla övriga länder skyltades europavägar parallellt med nationella vägnummer, inklusive i Danmark och Finland. I Storbritannen och Irland skyltades inga europavägar alls. Jämför artikeln Lista över äldre europavägar.
1975 antogs en ny internationell överenskommelse [1]. Det nya systemet innebar omnumrering av nästan alla Europavägar. Det gjordes bland annat för att få fler europavägar. För detta användes en logisk princip för numreringen, hämtad från USA:s vägar och Tyskland:s motorvägar nummer 1-9. Detta infördes i många länder 1985. Danmark och Finland införde förändringen cirka 1990 såsom den var skriven, samtidigt som Danmark gjorde en stor reform av sitt nummernät och då införde europavägsnummer som enda nummer längs de vägarna.
Sverige, Finland och Norge tog fram ett förslag till ändring av 1975 års överenskommelse som innebar att E 4 och E 6 skulle behålla sina nummer i stället för E 55 respektive E 47. Anledningen var att vägnumren redan hade blivit väletablerade, och att kostnaden för omskyltning skulle bli hög.[2] Förslaget accepterades av de andra länderna och i denna form godkändes det nya systemet av Sveriges riksdag 7 maj 1992.
1975 års överenskommelse har ännu inte införts av alla europeiska länder. Följande länder deltog 2006-05-25: Azerbajdzjan, Belgien, Bosnien och Herzegovina, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Georgien, Grekland, Italien, Kazakstan, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Makedonien, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien och Montenegro, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Vitryssland, Österrike. Armenien och Albanien gick med sommaren 2006. [3].
Utanför stod alltså Cypern, Irland, Island, Malta, Storbritannien plus mikrostaterna.
Utvidgningar
Utvidgningar av nätet har gjorts efter 1992. Norra Europa:
- E134 och E136 las till i Norge 2000.
- E8 förlängdes i Finland 2002.
- E263 och E264 las till i Baltikum 2004-2007.
- E265 är på väg att läggas till i Baltikum 2008.
- E45 förlängdes i Sverige 2006 (skyltad 2007).
- E16 är preliminärt beslutad av regeringarna i Norge och Sverige att förlängas.
- E45 övervägs att förlängas i Finland och Norge.
Östra Europa:
- Ett antal nya europavägar las till i Sibirien och Centralasien 2001.
- E22, E30, E38, E40, E60 förlängdes till Sibirien/Centralasien 2001-2004.
- I Rumänien, Bulgarien och Turkiet infördes några nya europavägar efter 2000.
I resten av Europa har några enstaka ändringar gjorts efter 1992.
Numrering
Det finns tre typer av europavägar: referensvägar (reference roads), mellanvägar (intermediate roads) och anslutningsvägar (branch, link and connecting roads). Grundprinciperna i numreringen är att vägar i nord-sydlig riktning numreras med udda tal och öst-västliga vägar numreras med jämna tal. Numreringen för vägarna börjar i norr respektive väster. I princip ligger de i nummerordning, udda och jämna i var sin serie.
Referensvägar
För att få någon struktur i numreringen har UNECE angett ett antal referenspunkter i Europa. Dessa referenspunkter kan vara större städer, gränsövergångar eller knutpunkter för vägar. Mellan dessa referenspunkter går 28 referensvägar, 10+9 nord-sydliga och 9 öst-västliga, normalt långa och gående tvärs genom Europa. Det finns två sätt att numrera dem. De egentliga referensvägarna har tvåsiffriga nummer och de nord-sydliga slutar alltid med siffran 5 och de öst-västliga med siffran 0. Dessutom finns nio nord-sydliga referensvägar öster om E95, som har tresiffriga nummer: E101, E105, E115, E117, E119, E121, E123, E125 samt E127. Dessa las till åren 1999-2002. Det finns inte några tresiffriga öst-västliga referensvägar.
I Sverige finns det 5 referensvägar (E10, E20, E45, E55, E65). Av dessa har E55 har ingen vägsträckning i Sverige utan börjar vid färjeläget i Helsingborg.
UNECE beslutade 2005-2006 efter ansökan från Sverige att förlänga E45 med sträckan Göteborg-Torsby-Östersund-Karesuando och omskyltning av den berörda sträckan utfördes sommaren 2007. Innan dess slutade E45 vid färjeläget i Göteborg.
Mellanvägar
Övriga europavägar som går i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning kallas mellanvägar. Dessa har också tvåsiffriga nummer och jämna tal anger öst-västliga vägar och udda tal nord-sydliga vägar. Numreringen följer referensvägarnas numrering så att vägarna E12, E14, E16 och E18 har ett läge (i nummerordning) som ligger mellan de två referensvägarna E10 och E20. Dessa vägar är oftast inte lika långa som referensvägarna.
Anslutningsvägar
Anslutningsvägar är europavägar som går mellan två europavägar, referensvägar eller mellanvägar. De är normalt ganska korta (50-500 km), några är lite längre. Dessa vägar numreras med tresiffriga nummer där den första siffran är densamma som närmsta referensvägen norr om aktuell väg och andra siffran är den samma som närmsta referensväg väster om aktuell väg. Anslutningsvägar öster om E101 (i praktiken endast vägar öster om E115) har inte detta system utan istället tresiffriga nummer som börjar med 0. Det finns anslutningsvägar som börjar på 1, men de har jämna nummer (E134 och E136). Udda tresiffriga nummer som börjar på 1 är referensvägar.
Oregelbundenheter
Europavägarna anger inte alltid närmsta eller bästa väg mellan två orter, utan är enbart ett numreringssytem för internationella vägar. I norra Europa (Sverige, Polen, Estland, Finland, Lettland och Litauen) finns ett antal oregelbundenheter i Europavägsnumreringen, sträckningar där man frångått principen om numrens nord-sydliga och väst-östliga ordning. Det är vägnumren E4, E6, E8, E12, E63, E67, E75 och E77 som är inblandade där. I Tyskland och Belgien är inte E42, E44, E46 samt E49 och E51 i helt rätt ordning. I Sydeuropa går E62 för långt söderut och så går E82 på fel sida om E80. Skälen till oregelbundenheterna är mestadels (förutom E4 och E6 som hade politiska skäl, se historiekapitlet) att de har ändrats senare och det hade varit svårt att hålla ihop nummersystemet utan stora ändringar av flera vägar, vilket man ville undvika. Vitsen med systemet är i första hand att hjälpa trafikanter, och principen med snygg ordning i systemet får vara underordnad. En annan typ av oregelbundenhet är att vissa europavägar går omvägar och bitvis bryter mot huvudriktningen. Exempelvis går E20 och E22 i Sverige bitvis nord-sydligt och öst-västligt i övrigt. Effekten blir att det blir stora omvägar att följa dem långa sträckor, t.ex E20 Malmö-Stockholm och E22 Malmö-Norrköping. E4, E6 och E8 går i fel riktning, dock konsekvent så att stora omvägar undviks.
Skyltning
Europavägar skyltas alltid med en rektangulär skylt med grön botten, vit ram och vit text. Olika länder har olika policy för skyltning av europavägar.
I vissa europeiska länder som till exempel Sverige, Serbien, Danmark, Norge och Belgien används europavägsnumret som det primära vägnumret. I Sverige, Danmark, Norge är europavägarna integrerade i nätet, och de har inget annat nationellt nummer. I Belgien, Serbien mfl har europavägarna ett nationellt nummer, men bara europavägsnumrena skyltas (även om internationella kartböcker oftast envisas med att markera båda).
I många länder, exempelvis Tyskland, Schweiz, Frankrike, Finland och Polen är den huvudsakliga skyltningen det nationella vägnumret. Europavägsskyltning finns alltså även i dessa länder så att det går att följa dessa där också även om det nationella vägnumret går i första hand. I en del av dem är skyltningen av europavägar inte bra, så att det är svårt att följa dem, t.ex i Tyskland.
I Storbritannien och Irland skyltas inte Europavägarna alls.
Enligt 1975 års överenskommelse [1] är skyltning av europavägar obligatorisk, men kan kombineras med nationella vägnummer.
Standard
I konventionen (1975 års överenskommelse)[1] anges krav på standarden för att en väg skall få märkas som europaväg. De krav som ställs är egentligen att den skall vara belagd med permanent asfalt/betongbeläggning, att den ska vara minst 8,4 m bred, inte ha för skarpa kurvor, vara huvudled, gå runt tätbebyggda områden, och många andra krav. De ska ha tillräcklig kapacitet för att undvika köbildning och helst vara motorväg eller motortrafikled.
Men man har inte hållit särskilt hårt på standardkraven när nya vägar lagts till. De kan ha nästan vilken standard som helst, vara en motorväg eller en smal väg som genomkorsar tätorter. Exempelvis har nya E45 i Sverige ned till 6 meters bredd, liksom bitar av norska vägar.
I praktiken tolereras knappast vägar med under 6 meters bredd, eftersom lastbilar då får svårt att mötas, och inte heller grusvägar p.g.a. bärigheten för lastbilar. Kravet på vägbeläggning ledde till att E6 i Norge först 1983 skyltades som E6 fram till Kirkenes, innan dess var inte hela vägen belagd. E10 längst ut på Lofoten är inte i närheten av 6 meters bredd, och turistbussarna har svårt att ta sig fram, men den har ändå fått bli europaväg.
Lista över europavägar
Längsta och kortaste europavägarna
| Nummer | Längd (km) | Inom Europa |
| E40 | 8 500 | 4 100 |
| E60 | 6 200 | 3 900 |
| E30 | 6 050 | 5 030 |
| E22 | 5 320 | 4 600 |
| E80 | 5 620 | 4 110 |
| E45 | 4 920 | 4 920 |
| E50 | 4 910 | 4 910 |
| E70 | 4 550 | 3 920 |
| E75 | 4 340 | 4 340 |
Principen är att referensvägarna, som slutar på 0 och 5, ska gå genom Europa, och därför är längst.
Längsta europavägarna inom ett land är E22 (3080 km), E105 (2970 km), E30 (2900 km), samtliga inom Ryssland och E6, 2630 km inom Norge.
De kortaste europavägarna är E821 och E852, som båda är 20 km långa, E844, 22 km lång och E32 som är 30 km lång.
Den kortaste europavägen inom ett land är E4 som är 800 m inom Finland.
Den längsta omvägen längs en europaväg (alltså en europavägssträcka jämfört med den kortaste möjliga vägen mellan ändpunkterna) är längs E40 Calais - Ridder, där det går att åka en 2200 km kortare genväg bl.a. längs E30. För E6 Trelleborg-Kirkenes finns en väg bl.a. längs E4 som är 820 km kortare.
Nordligaste, västligaste, sydligaste och östligaste europavägarna
- Nordligast är E69, Nordkapp, Norge,
- Västligast är E1, Lissabon, Portugal,
- Sydligast är E75, Kreta, Grekland,
- Östligast är E127, Maikapshagai, Kazakstan,
Högsta och lägsta europavägarna
I Tadzjikistan och Kirgizistan finns mycket höga bergspass på långt över 3000 m höjd, t.ex. E008 på 4272 m höjd och E123 på 3372 m. Högsta europavägen i Europa är E62, 2005 meter över havet vid Simplonpasset, Schweiz. För en del viktiga sträckor i Europa som förr gick över högre pass, finns numera långa tunnlar byggda. Lägsta europavägen är E39, 262 meter under havet i Bömlafjordtunneln, Norge.
Havsavbrott och färjor
Många Europavägsnummer korsar någonstans ett hav. Oftast finns det färjeförbindelser mellan Europavägspunkter med hav emellan, till exempel E45 Göteborg - Fredrikshavn, E22 Sassnitz - Trelleborg, E12 Umeå - Vasa, eller E20 Stockholm - Tallinn, men så är långt ifrån alltid fallet. E22 Norrköping - Ventspils är ett exempel på ett färjelöst avbrott i en vägnummersträckning. Ett annat är E20 Esbjerg - Hull och ett tredje E90 mellan Barcelona och Sicilien. I dessa fall har det varit avsett att färjeförbindelser skulle finnas även här. De kan ha funnits men lagts ned, till exempel för E75.
Det finns oftast alternativa färjemöjligheter, till exempel Nynäshamn - Ventspils och Esbjerg - Harwich (30 mil från Hull). I fallet E90 är det ett riktigt ordentligt havsavbrott, eftersom det inte finns något alternativ värt namnet, endast en nästan dubbelt så lång kombination av färjor via Korsika, eller den ännu längre landvägen genom hela Italien.
Den färjerikaste europavägen är E39 som har inte mindre än nio färjesträckor. Åtta mer eller mindre korta inom Norge, samt en längre färja Norge-Danmark.
Den längsta bron på en europaväg är för övrigt Öresundsbron, E20 7.845 m. Europas längsta bro är Vasco da Gama-bron, 17,2 km, men den är inte europaväg. Den längsta tunneln är Lærdalstunneln, 24,5 km, på E16.
