Bakverk
Från Rilpedia
Bakverk är en oftast söt bageriprodukt, kallas också bakelse. Konsumeras ofta under en fika tillsammans med kaffe eller te.
Bakverk i kalendern
Det hör till traditionen att fira årliga högtidsdagar med särskilda bakverk. Detta gäller särskilt under årets fjärde kvartal. Utöver födelsedags- och namnsdagstårtor hör följande till den allmänna kalendern:
Första kvartalet
- 13 januari - Tjugondedag jul är sista dagen i den medeltida julhelgen, då barnen firar julgransplundring och äter upp vad som gömts i smällkaramellerna. Förr användes även pepparkakor och äpplen som julgransprydnader, som antyds i barnvisan om Sockerbagaren.
- 5 februari - Runebergstårta, särskilt i Finland.
- Fettisdagen (februari eller mars) - Semla.
- februari-mars - Maslenitsa eller pannkaksveckan firas i Ryssland före den rysk-ortodoxa fastan.
- 15 mars - Kristofferdagen serveras Polhemsbakelse, sedan 2008.
- 25 mars - Jungfru Marie bebådelsedag kallas även vårfrudagen, vilket i en folketymologisk förvrängning blivit våffeldagen då man äter våfflor.
Andra kvartalet
- Första maj - Struvor med mjöd (i Finland).
Tredje kvartalet
- Sista veckan i september - År 2005 instiftade organisationen Sveriges bagare & konditorer "Prinsesstårtans vecka" sista veckan i september.
Fjärde kvartalet
- Första söndagen i oktober - Gräddtårtans dag.
- 4 oktober - Kanelbullens dag firas sedan 1999.
- 24 oktober - FN-dagen firas i Sverige sedan 2005 med en särskild FN-bakelse.[1]
- 6 november - Gustav Adolfsbakelse, sedan 1909.
- 7 november - Kladdkakans dag
- 10 november - Av tradition äter man skånsk 'eblakaga' som efterrätt på Mårtensafton.
- 14 november - Ostkakans dag, sedan 2004.
- 9 december - Anna-dagen bakas pepparkakor inför julen.
- 13 december - Lussekatt äts på Lucia och resten av december.
- 24 december - Julafton äts dopp i grytan, och kallas därför "dopparedagen".
Se även
Källor
- ↑ Ät en bakelse med extra gott samvete!, Svenska FN-förbundet (oktober 2007).