Antiken
Från Rilpedia
Antiken syftar på en epok i medelhavsområdets historia. Enligt en traditionell indelning börjar antiken med de egyptiska och mesopotamiska civilisationerna omkring år 3000 f.Kr. och avslutas omkring 500 e.Kr., eller mer specifikt med Västroms fall år 476 e.Kr. Därefter följer den tidiga medeltiden.
Enligt en mer modern indelning inleds epoken med historisk grekisk tid, och antikens början placeras till omkring 700 f.Kr. Antiken sammanfaller då med de antika grekiska och romerska kulturerna, vilket gör det till en epok med mer direkt relevans för Västeuropas vidare historia. Numera betraktas vidare senantiken av många som en separat epok mellan antiken och medeltiden som inföll omkring 300-600 e.Kr. Det är då möjligt att placera slutet av antiken antingen till omkring 300 e.Kr eller 600 e.Kr, beroende på om senantiken inkluderas eller inte.
Under antiken formades det klassiska västerländska kulturarvet inom särskilt filosofi, konst, politik, astronomi och matematik. Kristendomen formades i stor utsträckning under senantiken och modern empirisk naturvetenskap uppstod endast långt senare. I Västeuropa, men inte nödvändigtvis på andra platser, följdes antiken av en kulturell nedgång; förnyat intresse för antik kultur har därför betecknats som en pånyttfödelse, eller renässans.
I den europeiska kulturen är antiken intimt förknippat med ordet klassisk i betydelsen traditionell och av bestående värde. Historiskt har det klassiska arvet från Grekland och Rom utgjort en självklar referens inom konst, vetenskap och filosofi. "Klassisk bildning" och "klassisk geometri" referar både till Grekland och Rom.
Innehåll |
Antikens Grekland
Arkaisk tid
Perioden 700 - 480 f.Kr., kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster.
Klassisk tid
Åren 480 - 323 f.Kr. är den period då konst, litteratur och filosofi enligt många når sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp bidrar till att de blir lydstater under Makedonien.
Hellenistisk tid
Den hellenistiska eran 330 - 30 f.Kr., inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Nya stater uppkommer i Alexanders kölvatten - Seleukidiska riket, Ptolemeiska riket och senare stater som exempelvis Pergamon, Baktrien och Partien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Seleukia och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur. Den politiska delen av den Hellenistiska tiden tar slut i och med att Rom annekterar Egypten år 30 f.Kr.. Hellenismen och då i synnerhet grekiskan som språk lever kvar och förblir "lingua franca", ett allmänt använt språk, under de följande århundradena.
Antikens Rom
Kungariket Rom
Huvudartikel: Kungariket Rom. 753 f.Kr. - 509 f.Kr..
Enligt legenden grundades staden Rom den 21 april 753 f.Kr. av Romulus, den ene av de två bröderna Romulus och Remus, vilka hade blivit uppfödda av en varginna och sedan vuxit upp hos herden Faustulus. Kungariket Rom upphörde när den romerska republiken bildades genom att Tarquinius Superbus avsattes 509 f.Kr.
Republiken
- Huvudartikel: Romerska republiken
Den romerska republiken existerade från 500-talet f.Kr. och gick upp i kejsardömet 27 f.Kr., då Augustus blev kejsare. Ordet republik härstammar just från Rom och då i formen res publica, direktöversatt "offentlig sak".
Kejsartiden - Romerska riket
- Huvudartiklar: Romerska riket, Principatet 27 f.Kr. - 284 e.Kr. och Dominatet 284 e.Kr. - 476 e.Kr.
År 27 f.Kr. - 500 e.Kr., Octavianus blir kejsare över romarriket och en 200-årig fred, "pax romana" inleds. Under 200-talet är riket i kris både finansiellt och administrativt, samtidigt som gränserna hotas i norr och öster. År 395 e.Kr. delas Romarriket i en västlig och östlig del. Västrom faller år 476 för germanen Odovakar och kejsarmakten lever kvar endast i den östra rikshalvan, med Konstantinopel som huvudstad.
Senantiken
- Huvudartikel: Senantiken
Efter att Västrom slutligen fallit år 476 e.Kr. kvarstod vissa antika institutioner, exempelvis senaten i Rom, under en tid. Samtidigt hade viktiga förändringar skett redan under den sena kejsartiden. Det är därför vanligt att betrakta senantiken, omkring 300-600 e.Kr, som en separat epok mellan antiken och den tidiga medeltiden. Senantiken präglas av kristendomens framväxt, städernas nedgång, germanska invasioner och feodalismens gradvisa införande.
Konst, musik och litteratur
Filosofi, kosmologi och religion
Huvudartikel: Antikens filosofi
- Atomism
- Epikurism
- Gnosticism
- Grekisk religion
- Hellenism
- De joniska naturfilosoferna
- Kristendom
- Mysteriekulter
- Nyplatonism
- Pythagoréerna
- Romersk religion
- skepticism
- Stoicism
Personer
Se Lista över personer under antiken
Städer
- Alexandria
- Antiokia
- Aten
- Delfi
- Edessa
- Efesos
- Karthago
- Miletos
- Pergamon
- Rom
- Sardes
- Sparta
- Thebe
- Troja
Se även
- Antikens Egypten
- Antikens Etrurien
- Antikens Grekland
- Magna Graecia
- Antikens Rom
- As
- Augur
- Auriga
- Dorer
- Grekiska
- Hexameter
- Joner
- Koncilium
- Latin
- Persepolis
- Persiska riket
- Romerska kejsare
- Antikens kolonier
Föregått av: Järnåldern |
Historia | Eftergått av: Medeltiden |