Åre församling
Från Rilpedia
Åre församling | |
Län | Jämtlands län |
---|---|
Kommun | Åre kommun |
Stift | Härnösands stift |
Kontrakt | Krokom-Åre kontrakt |
Folkmängd | 3362 |
Församlingskod | 232101 |
Pastoratskod | 101303 |
Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. |
Åre församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Krokom-Åre kontrakt av Härnösands stift i Jämtland, Åre kommun. Församlingen bildar eget pastorat - Åre pastorat och tillhör gamla Undersåkers och Offerdals tingslag.
Innehåll |
Allmänt
Åre är Jämtlands västligaste församling. Dess centralbygd har en brant och smal dalbygd vid Åresjön och längs Indalsälvens övre del. I övrigt har församlingen spridd bebyggelse vid de övre tillflödena, vilka omges av höglänt skogsmark samt kalfjällsområden.
Största ort är Åre. Församlingen genomkorsas av europaväg 14 samt Tvärbanan (Östersund-Storlien). Huvudkyrka är Åre gamla kyrka men flera mindre kapell finns också inom församlingen. I Duved ligger Åre nya kyrka / Duveds kyrka.
Församlingen omfattar i öster området kring Åreskutan och Mullfjället, på vars sydsluttningar Åredalens tätaste bebyggelse ligger.
I övrigt består församlingen mest av fjäll. I väster ligger Snasahögarna, som delas av Åre och Undersåkers församlingar. Församlingen har även gott om fjällhedar och skogsmarker och är ett av Sveriges främsta fjällturistområden.
I Indalsälven ligger Tännforsen. Vid Handöl ligger Handöls lappkapell samt även täljstensbrott. I nordväst ligger Skalstugan.
Geografisk avgränsning etc
Åre församling gränsar i nordost huvudsakligen mot Kalls församling. Gränsen mot Kall sträcker sig från riksröse 168 i nordväst via Stor-Rensjön, Flanderstöten (859 möh), Äggsjöns fäbodar och nordost om Nordhallsfjället ner till "tresockenmötet" Åre-Kall-Undersåker vid Hissjön (549 möh) i sydost.
I öster och i söder gränsar församlingen helt mot Undersåkers församling. Gränsen går från Hissjön i sydost och passerar söder om Renfjället, går till Kössjön (561 möh) och upp på toppen av fjället Tjalmetjallentjakke strax norr om Bunnerfjällen. Väster härom löper gränsen mot Undersåker över Snasahögarna och mellan Storsnasen inom Åre och Lillsnasen inom Undersåker. Gränsen fortsätter över Blåhammaren, rundar Bustvalen med dess monument och når gränsen mot Norge vid riksröse 158.
I väster avgränsas församlingen av Meråkers och Verdal kommuner i Nord-Trøndelag fylke.
I församlingens norra del ligger Summelsjön. Här genomkorsas området också av länsväg 336 (Kallsedet - Verdal) och här ligger Kodalshöjden.
I nordväst ligger Skalstugan och Skalsvattnet (555 möh). Medstugan och Medstugusjön är belägna något söder om Skalstugan. Vid Äggsjön (576 möh) ligger Äggsjöns fäbodar.
Geografiskt relativt centralt i församlingen ligger Häggsjön invid sjön med samma namn. Öster om Häggsjön ligger byn Nordhallen.
Storlien dominerar den västligaste delen av församlingen. Norr om samhället ligger Skurdalshöjden och lite mera åt nordväst finns Rensjön och Middagsfjället.
Samhället Ånn ligger invid Ånnsjön (526 möh) och öster därom är Landverk beläget. Gevsjön ligger längs E14 mellan Ånn och Duved.
I församlingens östra del, öster om Åre tätort ligger samhällena Björnänge samt Brattland, vilka är belägna längs E14 (sträckningen Åre-Undersåker).
Historik
Inom Åre församling har man funnit cirka 100 fornlämningar. Från stenåldern finns omkring 80 boplatser, vilka vittnar om fångstkulturen. Vid Ånnsjön finns fem hällristningar. Vidare finns i området omkring 480 fångstgropar.
Vikingatiden märks genom cirka 15 gravhögar, vilka ligger utspridda längs dalen upp till Ånnsjön. Från medeltiden finns fem ödegårdar. Nor om Skurdalshöjden vid Storlien, står nära norska gränsen Stenen i Grönan dal. Vid stenen gick förr en gammal landsväg.
Från tiden efter 1500 finns bland annat tre skansar samt en del massgravar från Katastrofen på Öjfjället när karolinerna under Carl Gustaf Armfeldt d.ä. omkom vid den s.k. karolinermarschen år 1719.
År 1934 hade Åre socken 2983 invånare på en yta av 2121 kvkm. Samma år hade socknen 1318 hektar åker och 55846 hektar skogsmark.
Ortnamnet
År 1315 – 19 skrevs De Arum, vilket är svårtolkat. man tror att namnet syftat på en naturformation. Kanske rör det sig om ett äldre namn på Åreskutan.
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 20, 1934
- Nationalencyklopedin
- Gröna kartan (Terrängkartan)
Litteratur
- Gammalt och nytt - Åre socken, Åre församling, Duved, 1984, ISSN 1103-4181
- Axplock ur Åre sockens historia, Åre sockens hembygdsförening, Åre, 1999-, ISSN 1404-9767
- Bohman, Ulf (1962-); Södra Årefjällen, EQUI, Åre, 1998, ISBN 91-972006-2-X (serie IKUNN guide till tystnaden)
- Arbetsgruppen för Åre-projektet; Rapport avseende utbyggnad i Åre-regionen för turism och rekreation, Jordbruksdepartementet, Stockholm, 1972, serie Ds Jo 1972-7
- Ellert, Jenny; Vikingatida gravar i Jämtlandsfjällen - en beskrivning av fyra jämtländska fjällgravar och en diskussion kring gravarnas sammanhang, Umeå Universitet, Umeå, 1998, LIBRIS-id 2839858
- Forsåker, Anna-Lena (1943-); Åremålet - upptecknat 1986-1996 - jämtska-svenska, svenska-jämtska Åre sockens hembygdsförening, Åre 1999, ISBN (inb.), (serie Axplock ur Åre sockens historia-1), LIBRIS-id 3104824
- Fäbodar i Åre kommun, Jämtlands läns museum, Östersund, 1981, ISBN 91-85390-38-0, (serie Kulturhistorisk utredning-19)
- Waller, Martin (1900-); Åre - en krönika i ord och bild, Interpublishing, Stockholm, 1986, ISBN 91-86448-16-1(inb.)
Se även
- Åre gamla kyrka
- Åre nya kyrka
- Åre
- Storlien
- Ånn
- Handöl
- Handöls Täljstens AB
- Åre kommun
- Undersåkers och Offerdals tingslag
Externa länkar
- Åre församlings hemsida
- Åre hembygdsförening
- Åre kommun
- Svenska Kyrkan i Härnösands stift
- Församlingarna i Jämtlands län
|