Bakverk
Från Rilpedia
Version från den 27 maj 2009 kl. 06.28 av NERIUM (Diskussion)
Bakverk är en oftast söt bageriprodukt, kallas också bakelse. Konsumeras ofta under en fika tillsammans med kaffe eller te.
Bakverk i kalendern
Det hör till traditionen att fira årliga högtidsdagar med särskilda bakverk. Detta gäller särskilt under årets fjärde kvartal. Utöver födelsedags- och namnsdagstårtor hör följande till den allmänna kalendern:
Första kvartalet
- 13 januari - Tjugondedag jul är sista dagen i den medeltida julhelgen, då barnen firar julgransplundring och äter upp vad som gömts i smällkaramellerna. Förr användes även pepparkakor och äpplen som julgransprydnader, som antyds i barnvisan om Sockerbagaren.
- 5 februari - Runebergstårta, särskilt i Finland.
- Fettisdagen (februari eller mars) - Semla.
- februari-mars - Maslenitsa eller pannkaksveckan firas i Ryssland före den rysk-ortodoxa fastan.
- 15 mars - Kristofferdagen serveras Polhemsbakelse, sedan 2008.
- 25 mars - Jungfru Marie bebådelsedag kallas även vårfrudagen, vilket i en folketymologisk förvrängning blivit våffeldagen då man äter våfflor.
Andra kvartalet
- Första maj - Struvor med mjöd (i Finland).
Tredje kvartalet
- Sista veckan i september - År 2005 instiftade organisationen Sveriges bagare & konditorer "Prinsesstårtans vecka" sista veckan i september.
Fjärde kvartalet
- Första söndagen i oktober - Gräddtårtans dag.
- 4 oktober - Kanelbullens dag firas sedan 1999.
- 24 oktober - FN-dagen firas i Sverige sedan 2005 med en särskild FN-bakelse.[1]
- 6 november - Gustav Adolfsbakelse, sedan 1909.
- 7 november - Kladdkakans dag
- 10 november - Av tradition äter man skånsk 'eblakaga' som efterrätt på Mårtensafton.
- 14 november - Ostkakans dag, sedan 2004.
- 9 december - Anna-dagen bakas pepparkakor inför julen.
- 13 december - Lussekatt äts på Lucia och resten av december.
- 24 december - Julafton äts dopp i grytan, och kallas därför "dopparedagen".
Se även
Källor
- ↑ Ät en bakelse med extra gott samvete!, Svenska FN-förbundet (oktober 2007).