Europaparlamentsvalet 1994
Från Rilpedia
| Europaparlamentsvalet 1994 | |
 |
|
| Område | Mall:Landsdata EU EU-12 |
|---|---|
| Valdagar | 9 juni 1994 - 12 juni 1994 |
| Mandat | 567 |
| Valmanskår | 269 miljoner |
| Valdeltagande | 56,8 % |
| Valsystem | Proportionellt, majoritärt |
| Föregående | 1989 |
| Nästa | 1995 |
Europaparlamentsvalet 1994 hölls mellan den 9 juni 1994 och 12 juni 1994 i Europeiska unionens (EU) samtliga 12 medlemsstater, med varierande valdagar på grund av olika lokala sedvanor. Rösterna räknades när vallokalerna hade stängts, men resultatet offentliggjordes inte förrän den 12 juni så att resultatet från ett land inte skulle påverka väljarna i ett annat land där valet fortfarande pågick.
Valet handlade om parlamentets 567 mandat. Det var första valet sedan det första valet till Europaparlamentet 1979 som inte föregicks av ett extra val på grund av utvidgning.
Valresultatet följde tidigare trend; det minskade ytterligare, till 56,8 % från 58,5 % i föregående val. Den politiska sammansättningen i Europaparlamentet ändrades inte nämnvärt av valet. De större partigrupperna, Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) och Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet, behöll sitt övertag.[1]
Däremot skedde det en omstruktuering av vissa partigrupper strax efter valet. Detta innebar bland annat att Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) ökade med nio mandat, att Konfederala gruppen europeiska förenade vänstern ökade med 15 mandat och att högerextrema Gruppen Europeiska högern upphörde helt. Samtidigt bildades tre nya grupper; Europeiska radikala alliansen, som ersatte Regnbågsgruppen; Forza Europa som var en kortlivad konservativ grupp; och Gruppen Nationernas Europa som bestod av euroskeptiker.
Antalet mandat i parlamentet utökades från 518 till 567 vid valet.
Innehåll |
Bakgrund
Den 7 februari 1992 signerade EG:s ledare ett nytt fördrag i den nederländska staden Maastricht. Fördraget innebar att en europeisk union, bestående av tre pelare, skulle bildas. Efter att samtliga tolv EG-medlemmar ratificerat fördraget trädde det i kraft den 1 november 1993, ungefär ett halvår innan det ordinarie Europaparlamentsvalet.
Fördraget innebar att antalet mandat i parlamentet utökades från 518 till 567 vid valet, och att parlamentets makt ökade ytterligare, dock enbart inom den första pelaren. Detta påverkade Europaparlamentsvalets betydelse.
Under föregående mandatperiod hade den konservativa gruppen Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) och Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet innehaft en stor majoritet av parlamentets mandat. Genom en överenskommelse turades partigrupperna om vem som skulle få utse parlamentets talman. Samarbetet innebar också att partigrupperna samarbetade om andra viktiga poster inom parlamentet. Samarbetet kitiserades, eftersom de konservativa och socialdemokraterna utåt sett försökte måla upp varandra som motståndare, medan de i parlamentet delade åsikter i frågor så som ökad europeisk integration.
Valrörelsen
Valrörelsen liknade tidigare valrörelser inför ett Europaparlamentsval. Intresset om europeisk politik var lågt i jämförelse med intresset vid ett nationellt parlamentsval. Valet blev därför för många mer en fråga om nationell politik än om europeisk. Godkännandet av Maastrichtfördraget hade föregåtts av en folkomröstning i Frankrike, Irland och Danmark. I övriga länder blev Europaparlamentsvalet dock en chans till att uttrycka sitt nöje eller missnöje med det nya fördraget.
Valet blev också en fråga om ja eller nej till det egna landets medlemskap i Europeiska unionen. Maastrichtfördraget hade utökat unionens makt inom flera områden, inklusive utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor. Euroskeptiker hävdade att EU allt mer började likna ett Europas förenta stater, där beslut tas ovanför medlemsstaternas huvuden. Detta gav också utslag efter valet, då en ny euroskeptisk partigrupp, Gruppen Nationernas Europa, bildades med parlamentariker från Danmark, Frankrike och Nederländerna.
Trots att parlamentets makt utökades med Maastrichtfördraget, och således valets betydelse, så fortsatte valdeltagandet att minska från 58,5 % till 56,8 %.
Valet
Valdeltagandet
| Mall:Landsdata Belgien BE | Mall:Landsdata Danmark DK | Mall:Landsdata Frankrike FR | Mall:Landsdata Grekland GR | Mall:Landsdata Irland IE | Mall:Landsdata Italien IT | Mall:Landsdata Luxemburg LU | Mall:Landsdata Nederländerna NL | Mall:Landsdata Portugal PT | Mall:Landsdata Spanien ES | Mall:Landsdata Storbritannien GB | Mall:Landsdata Tyskland DE | Mall:Landsdata EU EU | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 90,7 % | 52,9 % | 52,7 % | 71,2 % | 44,0 % | 74,8 % | 88,5 % | 35,6 % | 35,5 % | 59,1 % | 36,4 % | 60,0 % | 56,8 % |
Valresultatet
| Stat |
EPP |
PES |
ELDR |
De gröna/ERA |
EUL |
EDA/FE |
EN |
NI |
Mandat |
 |
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mall:Landsdata Belgien | Belgien | 7 2+4+1 |
6 3+3 |
6 1+2+3 |
3 1+1+1 |
0 - |
0 - |
0 - |
3 1+2 |
25 4,4 % |
90,7 % |
| Mall:Landsdata Danmark | Danmark | 3 3 |
3 3 |
5 1+4 |
1 1 |
0 - |
0 - |
4 2+2 |
0 - |
16 2,8 % |
52,9 % |
| Mall:Landsdata Frankrike | Frankrike | 13 13 |
15 15 |
1 1 |
13 13 |
7 7 |
14 14 |
13 13 |
11 11 |
87 15,3 % |
52,7 % |
| Mall:Landsdata Grekland | Grekland | 9 9 |
10 10 |
0 - |
0 - |
4 2+2 |
2 2 |
0 - |
0 - |
25 4,4 % |
71,2 % |
| Mall:Landsdata Irland | Irland | 4 4 |
1 1 |
1 1 |
2 2 |
0 - |
7 7 |
0 - |
0 - |
15 2,6 % |
44,0 % |
| Mall:Landsdata Italien | Italien | 12 8+3+1 |
18 2+16 |
7 6+1 |
6 3+2+1 |
5 5 |
27 25+2 |
0 - |
12 1+11 |
87 15,3 % |
74,8 % |
| Mall:Landsdata Luxemburg | Luxemburg | 2 2 |
2 2 |
1 1 |
1 1 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
6 1,2 % |
88,5 % |
| Mall:Landsdata Nederländerna | Nederländerna | 10 10 |
8 8 |
10 4+6 |
1 1 |
0 - |
0 - |
2 1+1 |
0 - |
31 5,5 % |
35,6 % |
| Mall:Landsdata Portugal | Portugal | 1 1 |
10 10 |
8 8 |
0 - |
3 3 |
3 3 |
0 - |
0 - |
25 4,4 % |
35,5 % |
| Mall:Landsdata Spanien | Spanien | 30 1+28+1 |
22 22 |
2 2 |
1 1 |
9 9 |
0 - |
0 - |
0 - |
64 11,3 % |
59,1 % |
| Mall:Landsdata Storbritannien | Storbritannien | 19 18+1 |
63 62+1 |
2 2 |
2 2 |
0 - |
0 - |
0 - |
1 1 |
87 15,3 % |
36,4 % |
| Mall:Landsdata Tyskland | Tyskland | 47 39+8 |
40 40 |
0 - |
12 12 |
0 - |
0 - |
0 - |
0 - |
99 17,5 % |
60,0 % |
| Mall:Landsdata EU | EU | 157 (27,7 %) |
198 (34,9 %) |
43 (7,6 %) |
42 (7,4 %) |
28 (4,9 %) |
53 (9,3 %) |
19 (3,4 %) |
27 (4,8 %) |
567 100,0 % |
56,8 % |
Efterspel
Efter valet bildades tre nya partigrupper. Den konservativa gruppen Forza Europa bestod enbart av ledamöter från det italienska partiet Forza Italia. Gruppen blev väldigt kortlivad, då Forza Italia beslutade att gå ihop med Gruppen Europeiska demokratiska alliansen istället och bilda Gruppen Unionen för Europa. Forza Europa upphörde att gälla den 6 juli 1995, mindre än ett år efter att den bildats.
Den andra gruppen som bildades var Europeiska radikala alliansen, en liberal grupp, som ersatte Regnbågsgruppen. Gruppen bestod av 19 ledamöter, fem mer än Regnbågsgruppen. Den tredje gruppen som bildades var den euroskeptiska Gruppen Nationernas Europa.
Samtidigt upphörde högerextrema Gruppen Europeiska högern att gälla. Liberala och demokratiska reformistgruppen ombildades till Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp (ELDR), likaså bytte Enad vänster namn till Konfederala gruppen europeiska förenade vänstern (EUL).
Bortsett från de nystartade grupperna, var Europeiska förenade vänsterns grupp den grupp som procentuellt ökade mest under valet. Efter valet fortsatte Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokratiska gruppen) och Socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet med sitt samarbete, bland annat om vem som skulle vara talman.
Se även
Källor
- ↑ ”Le Parlement Européen issu des élections européennes de 1994” (på franska). http://www.europe-politique.eu/elections-europeennes-1994.htm. Läst 2008-08-24.
Externa länkar
|
||||||||||
 |
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
